Kategoriarkiv: Nils Fredriksson Utbildning

Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.

Lektionsobservationer och kollegialt lärande

Sedan en tid tillbaka har vi på min skolenhet arbetat med lektionsbesök som en del av det kollegiala lärandet. För oss var det viktigt att vi lärare fick stor frihet att själva avgöra vilket område vi ville arbeta med och vad i den egna undervisningen som skulle observeras. Vi ville även att lektionsobservationerna skulle systematiseras därför bestämde vi oss för en modell liknande den som går att hitta här. Lektionsbesöken ska utgå från skolans prioriterade utvecklingsområden, bedömning, språkutveckling, IT som pedagogiskt verktyg och studieteknik. Utifrån dessa områden har vi de senaste tre åren läst en hel del forskning och annan pedagogisk litteratur. Att nu föra in lektionsobservationer kompletterar litteraturstudierna och öppnar upp för mer undervisningsnära arbete.

Fortsätt läsa Lektionsobservationer och kollegialt lärande

Great minds don´t think alike – they think together!

Att starta upp och få ruljans på samverkans-inlärning – Supplemental Instruction, SI

När jag för något år sedan, mer eller mindre av en slump, kom i kontakt med begreppet Supplemental Instruction, (SI), ville jag att vi i någon kurs på skolan skulle införa denna akademiska lärandemodell för våra gymnasieelever. Vinsterna med konceptet är stora och forskning och uppföljning visar att de studenter på högre nivå som går på SI-träffar har förbättrad måluppfyllelse och klarar sina tentor bättre än de som inte deltar.

Fortsätt läsa Great minds don´t think alike – they think together!

Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband. Fortsätt läsa Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

Att göra en vetenskaplig poster

Laborationsrapporter är för naturvetarklasser välbekant sätt att kommunicera kunskaper och gjorda iakttagelser. Detta har jag tagit upp i tidigare blogginlägg . Att låta elever träna andra sätt att presentera kunskaper är omväxlande och lärorikt. Mina elever har nyligen fått bekanta sig med och göra vetenskaplig poster. Dessa har helt andra formkrav än laborationsrapporter. Eleverna utmanas i att förklara mer eller mindre komplicerade naturvetenskapliga begrepp på ett lättförståeligt sätt, utan att gå över i populärvetenskaplig genre.

Fortsätt läsa Att göra en vetenskaplig poster

Att ge förutsättningar för läslust

Du som har läst mina tidigare inlägg om skönlitteratur vet att jag ofta undervisar i klasser med läsovana elever. Detta har gjort att jag har arbetat mycket med högläsning, lässtrategier, förförståelse och boksamtal när vi läser romaner.  Jag vill att mina elever ska bli bättre läsare och jag vill ge dem möjlighet att känna läslust och numer tror jag att om jag fokuserar på att försöka bädda för läslust så kommer läsförståelse på köpet. Vi tar det i punktform där kanske även det självklara måste nämnas för att jag faktiskt tror att det har betydelse.

Fortsätt läsa Att ge förutsättningar för läslust