Kategoriarkiv: Nils Fredriksson Utbildning

Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.

Trygghet, stabilitet och meningsfullhet i en kaotisk tillvaro

Jag har alltid sett mig själv som en lite busig lärare. En lärare som gjorde det oväntade, som hade en lite rebellisk attityd i min undervisning. Jag älskade att undervisa i ett kreativt kaos där man alltid kunde förvänta det oväntade. Det var väldigt kul att undervisa på det sättet, men det fungerar inte med mina nuvarande elever. Fortsätt läsa Trygghet, stabilitet och meningsfullhet i en kaotisk tillvaro

Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Vi vet vem de är. Vi känner igen dem. De tysta eleverna. Vi vet att vi kommer att få jobba hårt för att få fram underlag som inte är skriftligt. Vi lockar, pockar, anpassar, misslyckas och försöker igen. Ibland går det fint och eleven står där till sist och håller sina anföranden eller redovisningar inför helklass, halvklass, liten grupp eller i ”värsta fall” bara för mig, läraren. Jag har haft så många samtal i mitt yrkesliv om det här med att prata inför grupp. Föräldrar som undrar varför vi inte kan ta hänsyn till att elever är olika – alla kan faktiskt inte prata inför grupp. Elever som ifrågasätter nyttan med att hålla tal inför klassen. Att motivera med framtida högtidstal funkar knappast. Jag har sett elever gråta. Jag har sett elever springa ut ur klassrummet. Jag har sett elever låsa in sig på toa och vägra komma ut. Det har smällts i dörrar. Ibland har jag också undrat. Varför gör vi det här egentligen? Det är plågsamt att se elever kämpa med talrädsla. Vad kan vi göra för att hjälpa?

Fortsätt läsa Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Likvärdigt, effektivt och rättssäkert

På min arbetsplats är vi i full gång med planeringen inför de kommande veckornas nationella prov. Vi delar ut underlag till elever, planerar grupper, peppar nervösa ungdomar, försöker hitta dagar för sambedömning, säkerställer så att administrationen har gett oss salar och vakter anpassade efter de behov som finns, skriver vaktinstruktioner, informerar kollegor, informerar provvakter, möblerar salar och läser in oss på material. Rektor meddelade i veckan att schemat kommer att brytas ca 20 gånger för olika nationella prov fram till och med maj. Jag har ett kluvet förhållande till de nationella proven. Å ena sidan uppskattar jag det underlag för bedömning och betygsättning som proven ger å andra sidan är jag tveksam till den ökade arbetsbelastningen och stressen som proven orsakar.

Fortsätt läsa Likvärdigt, effektivt och rättssäkert