Kategoriarkiv: Naverlönnskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Passa in!?

“Vi ska ta över, vi ska ta över världen, och vi ska aldrig skada varandra mer, vi ska slåss mot Goliat!“sjunger ensemblen i slutet av vår nya skapande skola-föreställning “Passa in!?” Vad symboliserar Goliat? Vad är det de ska kämpa emot?

Vi rullar tillbaka från början och får möta ett gäng elever som går på en helt vanlig skola i en helt vanlig svensk småstad med helt vanliga tankar om livet men som SKRIKER efter att få bli sedda, hörda, älskade, kramade och bemötta med respekt! Föreställningen handlar liksom vår föregående musikal “13” om tiden i livet i gränslandet mellan att vara barn och ungdom på väg mot vuxenlivet och alla de funderingar som kan finnas i  ett tonårshuvud: Hur ska man “Passa in!?

Fortsätt läsa Passa in!?

Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

Det är många gånger jag ställt mig frågan vad som ska till för att mina elever ska ta mer ansvar. I samband med ett filmprojekt där eleverna i grupper skulle filmatisera en del av en bok vi läste togs förmågan att ta ansvar till helt nya nivåer. I andra fall har det blivit platt fall. När jag och några kollegor planerade upp för lovskolan under föregående termin upplevde vi att det var många faktorer som gjorde att eleverna inte fick sitt arbete gjort och därav inte hade förutsättningarna för att kunna ta sitt ansvar. En del i detta var att eleverna hade svårt att själva strukturera sin tid utifrån det arbete som skulle göras. Genom att skapa en checklista för respektive pass under lovskolan tog vi som pedagoger kontroll över innehållet och kunde begränsa stoffet så att uppgifterna kunde genomföras inom de tidsramar som fanns tillgänglig. Utöver detta gav checklistan en viss känsla av lycka då eleverna med sin ”tick box” rent konkret kunde se hur uppgifterna sakta men säkert betades av. Om det funkar på lovskolan, hur skulle det då funka i den ordinarie undervisningen? Det är just detta denna blogg ska handla om… Fortsätt läsa Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

Flipgrid – kul och användbart!

I mitt förra inlägg försökte jag lyfta att elevernas upplevelser runt ”rolig undervisning” inte nödvändigtvis måste innebära att läraren har individanpassat lektionen genom att göra flera olika planeringar. Min erfarenhet av detta är ju många gånger att jag känner stress och får dåligt samvete för att jag inte hinner till alla som behöver stöd och vägledning med just sitt material eller sina uppgifter, om dessa är alltför olika. Många gånger föredrar jag alltså att differentiera samma uppgift i stället, så att den kan utföras på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Jag älskar struktur och enkla sätt att följa mina elevers utveckling och när min språkkollega Suzanne Hall för en tid sedan tipsade mig om Flipgrid blev jag förtjust i detta enkla, överskådliga, digitala verktyg . Genom detta inlägg har jag möjlighet att sprida min nyfunna dokumentationsmöjlighet, så varsågoda! Den är helt gratis. Fortsätt läsa Flipgrid – kul och användbart!

Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Under hösten har vi fått möjlighet att arbeta i ämneslag årskurs 4-9, vilket har bidragit till att jag har börjat reflektera över om vi är tillräckligt tydliga till eleverna vad för olika moment de arbetar med i matematiken. Det visar sig att ett av de svåraste momenten för de äldre eleverna är att föra matematiska resonemang skriftligt. Genast går tankarna, har jag gett mina elever rätt förutsättningarna för att tränat detta tillräckligt? Svaret är nja… Muntligt så upplever jag att eleverna gör det ganska ofta, två och två eller så resonerar vi tillsammans, men att skriva ner sina resonemang gör vi sällan. Dessutom tror jag inte att jag har gjort mina elever tillräckligt uppmärksamma på när vi arbetar med resonemang.  Dags att ändra på detta!

Resonemangsförmåga handlar om att utveckla ett logiskt och systematiskt tänkande för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang. Det innebär att eleverna måste kunna uttrycka sig så specifikt som möjligt och det ställer dessutom stora krav på den begreppsliga kunskapen. Därför är det viktigt att eleverna får möta olika uppgifter där vi ger dem tid för att fördjupa sig och jämföra sina resultat. Fortsätt läsa Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Lagom är inte bäst!

Vid höstterminstarten i år genomförde Svedala kommun en omorganisation av skolverksamheten eftersom den nya Aggarpsskolan (åk 4-9) togs i bruk. Jag blev förflyttad till Naverlönnskolan som tidigare haft  åk 6-9 men som nu också fick 4:or och 5:or. I de tidigare låg och mellanstadieskolorna huserar nu åk f-3. Detta innebar att många nya klasser bildades och för min egen del så jobbar jag nu åter med åk 5 där eleverna kommer från alla de fyra tidigare mellanstadieskolorna i Svedala tätort. Jag är mentor för 5a, men undervisar alla tre klasserna i engelska.

Jag vill dela med mig av mina reflektioner kring min engelskundervisning i dessa nya klasser, hur jag  pendlat mellan frustration och glädje.  Hur kraftfullt det är när man lyckas förändra elevers  “mindset” och få eleverna att oftare befinna sig i lärande zonen än i övningszonen samt att få klassen att utvecklas åt rätt håll i grupprocessfaserna.

Redan från första lektionen vill jag att eleverna ska känna att det är lustfyllt att lära sig engelska, jag behöver bygga mina relationer till dem och gruppen håller på att formas – vi är i “forming fasen”.  Vi sjunger och dansar för att komma igång på lektionerna, en del är utanför sin “comfort zone” men jag peppar dem att hänga på. Fortsätt läsa Lagom är inte bäst!