Kategoriarkiv: Marbäcksskolan

En F-5-skola i Svedala tätort.

Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Så fantastiskt det är med digitaliseringen. Skolan blir genast mer tillgänglig. Under mina första år som lärare var vi noga med att förse elever med dyslexi med datorer så att de kunde få stöd med t ex stavning och uppläsning av text. Avundsjukan i klassrummet var stor, alla ville arbeta på dator. Efter ett tag var det inte lika spännande och då ville många dyslektiker inte använda sin dator, de kände sig utpekade. Jag var frustrerad, jag märkte ju hur IT blev ett stöd i läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Idag arbetar jag i Svedala kommun som använder sig av Chromebooks till alla elever i årskurs 4-9. Jag undervisar i årskurs 5 och upplever tack vare våra Chromebooks tillgänglighet och inkludering.  Alla elever har tillgång till samma hjälpmedel och ingen känner sig utpekad för att man skriver på dator.

Fortsätt läsa Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

Ett sätt att utmana elever vid utvecklingssamtal

Jag har under mina år haft många utvecklingssamtal med elever. Några har blivit bra och utvecklat eleverna medan andra, som jag upplevt det, inte varit utvecklande för eleverna utan de har blivit ännu ett sätt för dem att få bekräftelse på hur de ligger till men inte hur de ska komma vidare i sin utveckling. Jag har alltid mål som eleverna tar del av för lektionerna  och vi försöker utvärdera nästan varje lektion. Eleverna ska genom detta få möjlighet att upptäcka om de kommer närmare målet, men dessvärre upplever jag att eleverna har svårigheter att se att lektionerna är en del i utvecklingen mot deras mål. Under vårterminen 2017 provade vårt arbetslag därför att förändra våra samtal så att eleverna får se sin utveckling på ett mer konkret sätt. De yngre eleverna som jag arbetar med behöver ofta olika stöd för att utveckla sin förmåga att upptäcka sin egen framgång.

Fortsätt läsa Ett sätt att utmana elever vid utvecklingssamtal

Nordiska språk med ny inspiration

Jag har arbetat många år på mellanstadiet och arbetat med arbetsområdet ”Nordiska språk” med alla mina klasser. Varje gång känner jag mig lika osäker. Nu har jag en årskurs 5 och skulle ge mig på detta område igen. Denna gång inställd på att ge eleverna bättre kunskap och att göra området lustfyllt att arbeta med. Min kollega arbetade med Norden på So-lektionerna och jag ville att detta skulle hänga ihop. Jag läste kunskapskravet som lyder:
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Sedan påbörjade jag min planering och upptäckte att Skolverket har gett ut en skrift som heter ”Grannspråk”. Den innehåller lektionsförslag i danska och norska. De flesta övningarna riktar sig till årskurs 4-9 men det finns även övningar för förskolan, årskurs 1-3 och gymnasieskolan. Efter att ha använt en del av övningarna och fått inspiration till min planering känner jag nu när jag har avslutat området att det blev mycket bättre än tidigare. Eleverna har verkligen lärt sig likheter och skillnader mellan språken och haft roligt under tiden.

Fortsätt läsa Nordiska språk med ny inspiration

Utmaningar i det professionella kollegiala lärandet

På Marbäcksskolan driver vi just nu ett utvecklingsarbete inspirerat av Helen Timperleys tankar om hur fortbildning för lärare bäst bör läggas upp för att ge resultat. Att först börja med att identifiera elevernas behov och sedan med det som utgångspunkt lägga upp det kollegiala lärandet med ny kunskap för att höja elevernas måluppfyllelse.  Vår resa för att få det kollegiala lärandet på vår skola att fungera har bara börjat, men i detta inlägg kommer jag att lyfta några av de utmaningar vi stött på i början.

Just nu hoppar vi inte på nya ideér, vi är upptagna och det kommer ta tid.

Fortsätt läsa Utmaningar i det professionella kollegiala lärandet