Jag läser just nu första delen i Handbok för superhjältar på textsamtalen med mina elever i årskurs 1. Vi arbetar utifrån en återkommande struktur under lektionerna som eleverna känner igen från vecka till vecka. Innehållet och samtalen varieras men igenkänningsfaktorn är hög och mina elever vet vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Fortsätt läsa Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet
Kategoriarkiv: Marbäcksskolan
En F-3-skola i Svedala tätort.
Enskild reflektion i det kollegiala lärandet
Jag har varit delaktig i planeringen av analys-och utvecklingsarbetet på Marbäcksskolan under många år. När jag läste Att följa lärande av Dylan Wiliam refererade han till en studie om högengagerande klassrumsmiljöer och ett uttryck fastnade hos mig och har blivit en viktig del både i min undervisningspraktik och i det kollegiala lärandet. När du är aktiv och deltar i diskussioner blir du klokare. Förväntan på att delta i samtal behöver finnas och den tid vi har tillsammans är värdefull. Hur gör vi då för att skapa delaktighet och engagemang i det kollegiala lärandet? Hur ska vi göra för att få alla pedagoger aktiva och faktiskt bli klokare? Fortsätt läsa Enskild reflektion i det kollegiala lärandet
Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning
I del 1 av denna blogg fördjupade jag mig i framgångsfaktorer för ett gott klassrumsledarskap, utifrån boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020). Boken har många verktyg, kopplade till forskning, kring hur man systematiskt kan lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Läs gärna mer här.
Under läsandet fastnade jag för ett område som jag själv vill lägga ännu mer fokus på, nämligen positiv förstärkning, minskning av tillrättavisningar och utsläckning av oönskade beteenden. Jag känner att jag ibland fastnar i att säga till om samma saker, t ex att räcka upp handen, ställa upp på led och hålla nere ljudnivån. Jag som arbetar med de yngre eleverna vet av erfarenhet att eleverna svarar mycket bra på positiv förstärkning av önskat beteende. Beröm och positiv uppmärksamhet efter ansträngning eller progression gör att eleven känner tillfredsställelse och vill fortsätta att göra bra ifrån sig. Det kan även ge god effekt på kamraterna som också vill få mer av lärarens positiva uppmärksamhet. Fortsätt läsa Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning
Favoritböcker, läsupplevelser och läsintresse
Varje gång ämnesgruppen i svenska träffas på Marbäcksskolan inleder vi med samtal om böcker vi läst. Det är ett positivt sätt att starta mötet, med något vi alla älskar. Syftet med aktiviteten är att ta tillvara varandras erfarenheter, hjälpa varandra och inspirera till läsning. För att vi lärare ska engagera våra elever i läsningen behöver vi vara tydliga läsande förebilder. Fortsätt läsa Favoritböcker, läsupplevelser och läsintresse
Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1
Alla klasser har en ledare. Om inte läraren är en tydlig ledare tar ofta någon av eleverna den rollen. Det blir ibland synligt då klasser beter sig olika beroende på vilken lärare som undervisar dem. Går det att systematiskt lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet då? Handlar inte ledarskap mest om personlighet eller talang? Även om dessa faktorer naturligtvis spelar roll finns det ändå mycket man som lärare kan göra för att öva upp ett bättre ledarskap.
Vad finns det då för framgångsfaktorer för ett gott ledarskap? Jag har fördjupat mig i den nyutkomna boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020) för att hitta svar. Fortsätt läsa Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1