En F-3-skola i Svedala tätort.
Det är snart dags att säga hejdå till mina treor. Hur i hela friden ska det gå till? Jag har ju fått följa de här unga människorna i tre år nu. Vi har fått uppleva mycket tillsammans. Vardagen har pågått, mitt under covid – kris och år där vi har fått uppleva krig på närmare håll än på länge.
Fortsätt läsa Tänk att få vara lärare! En hyllning till läraryrket.
Vi lärare har nu i två år arbetat med att differentiera undervisningen och jag, mina kollegor och självklart – eleverna har börjat landa i hur vi vill ha det.
I det här blogginlägget vill jag lyfta huvudpersonerna – barnen i min klass 24 stycken 3:eklassare, och berätta hur de valt att arbeta för att lära sig.
“Nu sprang barnen så fort de kunde med varulven efter sig. De sprang fort och tittade på varulven som jagade dem. Då krockade de plötsligt med något hårt, stort och lurvigt. Framför dem stod en till varulv som de trodde var ond. Men vad de inte visste var att detta var varulvens goda tvilling! Nu visste inte barnen vad de skulle göra. Den goda varulven räckte ut händerna för att barnen skulle klättra upp i dem. Barnen tittade förvirrat på varandra, de visste inte om de kunde lita på den nya varulven. Då sa den goda varulven.
– Kom igen! Ni får välja nu om ni vill bli uppätna av min tvilling, eller om ni vill följa med mig för att kunna överleva.”
Utdrag ur “Det halvonda tivolit” skriven av elever i år 3.
I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi lärare när vi precis påbörjat arbetet?
I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.
Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.
I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.
I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om barns tidiga signaler på energiläckage. I det här inlägget kommer jag ge några metoder och exempel från en undervisningsvardag där jag försökt möta upp mina elevers olika behov där den differentierade undervisningen varit en del av lösningen.
Vi vet alla vilken mångfald av olika personligheter vi har i våra klasser. Behoven är ofta lika många, om inte fler, som det finns individer i ett klassrum. Lägg sen till olika förväntningar, dagsmående, förutsättningar och andra saker som våra elever har med sig i ryggsäcken. Fortsätt läsa Ett axplock av tips
