Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Speed-dating som redovisningsform

Hur kan jag få eleverna att slappna av när det är dags för muntlig redovisning i engelska eller tyska? Hur ska alla i klassrummet få en möjlighet att prestera sitt allra bästa? Dessa två frågor dök för ett par år sedan upp i mitt huvud och jag har sedan dess använt mig av flera olika metoder för att ta bort den värsta pressen som många känner inför en muntlig presentation. Fortsätt läsa Speed-dating som redovisningsform

Specialundervisning för alla elever

Satsar en elev på betyget A i engelska eller kämpar eleven med att klara kunskapskraven för betyget E i matematik? Då är eleven välkommen att delta i specialundervisning.

När jag möter de blivande sexornas föräldrar varje vårtermin så bjuder jag in alla elever till specialundervisning. Under elevens fyra år på högstadiet träffar alla elever på mig och extra anpassningar och/ eller särskilt stöd i något sammanhang. Att välkomna alla från start lägger grunden till framgångsrika och effektiva specialpedagogiska insatser framöver. Fortsätt läsa Specialundervisning för alla elever

Fruktsallad som undervisningsmetod?

God undervisning för mig är när det är driv i lektionen. Det ska inte bara var jag som pratar. Det ska inte vara jag som lär ut och de som tar emot. Jag vill leda lärandet, men inte enbart vara en förmedlare av kunskap. Jag arbetar mycket när jag tar emot en ny grupp med att skapa ett klimat där vi lär tillsammans och där det är tillåtet att vara i “lärandet”. Det låter självklart att vi är i skolan för att lära, men många elever ger uttryck för att de tror att vi är i skolan för att bevisa att vi kan. Från att tidigare bara undervisat på mellanstadiet undervisar jag nu både på mellanstadiet och högstadiet. Det är mycket som skiljer och vi har mycket att lära från varandra. Jag blir än mer medveten om att undervisa hållbart. Med det menar jag att ge modeller som fungerar hela vägen och förbereder eleverna för nästa steg. På högstadiet får jag ofta frågan i undervisningssituationer “går det här på betyget?” Flera elever uttrycker nästan ovilja att testa svårare/utmanande/nya saker av rädsla för att misslyckas och få sämre betyg. Det är främmande tankesätt för mig och det går trögare än vanligt att få eleverna att släppa garden och våga ge sig ut på okända marker. Det blir min utmaning.

Fortsätt läsa Fruktsallad som undervisningsmetod?

Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

“Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”.  Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.

Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Att explicit undervisa om olika texttyper och hur de är uppbyggda är den del av genrepedagogiken. Genre är här lika med texttyp och inte bokgenre, som man kanske annars tänker på. När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen.

När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.
När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.

 

Fortsätt läsa Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

Våga att våga

Hur jobbar jag för att få eleverna att våga, våga försöka, våga misslyckas för att lyckas? I mitt yrke som språklärare har jag genom åren mött många elever som inte vågar försöka prova på nya saker av rädsla för att göra fel. Det knyter sig så snart något ska produceras i tal eller i skrift. Hur ska de kunna komma vidare och utvecklas i ett språk om de inte kan kommunicera – utbyta information med andra människor i tal eller i skrift? Fortsätt läsa Våga att våga