Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Du Magnus…

Så stod det i dokumentet. Inget mer. Jag kunde ju inte stänga av kommunikationen helt med mina elever under svensklektionen. Nedan följer en redovisning av en lektion med mina nior där jag nog lärde mig precis lika mycket som eleverna. Älskar mitt jobb fortfarande!

Jag hade jobbat hårt för att sälja in författare inför vårt avslutande arbete. Eleverna valde omsorgsfullt och intresserat. Sedan dog det. Tanken var som så många gånger förr att eleverna själva under några lektioner skulle förkovra sig i de författare de själva valt ut. “Om ni vet för lite för att skriva om något vad behöver ni då göra?” Skaffa koll. När jag släppte eleverna fria föll många direkt in i gamla beteendemönster och lektionen blev mer ett socialt forum för privatliv, fotbollsstatistik, nya trender på Tiktok varvat med den där farbrorn Moberg eller tanten Lagerlöf. Jaha… Det var det det…

Du Magnus…

Vad händer när du upplever att du inte kan göra annat är att göra som alla andra? Gör du då som alla andra? Åtminstone var det den teori jag klurade på inför elevernas nästa svensklektion. Om alla andra befinner sig i ett socialt forum dras du med i det kollektiva sorlet. Å andra sidan vad skulle hända om alla andra arbetade flitigt och du var den enda som inte gjorde det? 

Jag samlade eleverna utanför klassrummet och förklarade för dem att idag gör vi något annorlunda. Jag hade delat ett dokument med dem där alla kunde skriva till mig i och alla såg varandras kommentarer. “Det är bara här ni får kommunicera med mig under lektionen”. Jag förklarade för eleverna att det skulle vara helt tyst när eleverna passerat klassrumströskeln och om någon sa något fick de lämna lektionen. Det tog inte tio sekunder innan jag körde ut första eleven under protest. Efter trettio sekunder fick nästa elev lämna. Hårt och orättvist men direkt nödvändigt om min lektion skulle lyckas. Efter det var det tyst. Nu behöver du som läser detta förstå att jag har en väldigt god relation till min klass och eftersom de känner mig väl köper de också lektionsupplägget eftersom de förstår att jag har en baktanke med den. Det behöver kanske också klargöras att de elever som fick lämna inte satte sig ner och rullade sina tummar utan dök också upp i dokumentet med relevanta funderingar. Med andra ord de arbetade med det de skulle. 

Tre aspekter av vad som följde var intressanta för mig. Att följa deras funderingar i dokumentet, att betrakta hur de arbetade och att i slutet av lektionen diskutera med eleverna hur de upplevde lektionen.

Dokumentet

Det är fascinerande att följa elevernas funderingar i skrift. När jag rör mig i klassrummet i vanliga fall svarar jag säkert på samma frågor men här har jag en möjlighet att analysera deras funderingar. Den största behållningen jag bär med mig är hur osäkra de är, Flera frågor som ställdes är frågor som jag vet att de redan kan svaren på. Varför är det så? 

Hur arbetade de?

De var tysta och arbetade. I vilken utsträckning och hur effektivt de arbetade har jag såklart svårt att greppa på individnivå. Mina ögon var ofta riktade på de elever som vanligtvis har svårt att koncentrera sig och även om det syntes att de ibland vred och vände på sig så arbetade de. 

Vad tyckte de?

Har lugnet blivit vår fiende? Jag lyssnar på mina elever och funderar på hur svårt en majoritet av dem upplever tystnaden. Även om flera elever lyfter att de fått mer gjort än vad de själva förväntat sig är jag mer intresserad av det faktum att en betydande del av eleverna uttrycker att de “inte står ut” med tystnaden. 

Varför är det så svårt att koncentrera sig under en så begränsad tid? Switch-cost effekten kan beskrivas som den tid du förlorar när du flyttar fokus från en sak till en annan och hur detta påverkar oss i det vi gör. Ordet multitaska ses idag som en positiv egenskap men våra hjärnor är inte riktigt skapta för att göra flera saker samtidigt. Vi kan egentligen bara göra en sak i taget om vi förväntar oss ett betydande resultat. Ändå är det precis så våra ungdomars vardag ser ut. De multitaskar. Hjärnan stimuleras konstant av intryck. Vad hände egentligen i klassrummet när jag genomförde lektionen på det sätt jag gjorde? För de som “inte stod ut” försvann möjligheten att multitaska. Något som de annars gjort om lektionen sett ut som vanligt. Den positiva effekten var att de arbetade längre koncentrerat. Den negativa att det var jobbigt för dem eftersom det blev en utmaning.

Dagen efter vad det dags för svensklektion igen och jag samlade klassen utanför klassrummet och berättade för dem att de hade trettio minuter att arbeta själva på innan jag skulle börja gå igenom det fortsatta arbetet. Jag var också tydlig med att det inte fanns några förhållningsregler att rätta sig efter så som lektionen dagen innan. Jag var helt övertygad om att gamla beteendemönster skulle fallas in i som så många gånger förr. Jag hade fel. Samtliga elever arbetade tyst och koncentrerat i trettio minuter. När jag avbröt klassen för att gå igenom något nytt blev flera elever irriterade på mig. Här finns mer att undersöka tänker jag. 

 

Att få alla aktiva

I min förra blogg skrev jag om att få elever att bli börjare. Jag upplever att fler elever nu än för 5-10 år sedan är ovilliga till att försöka på nya saker. De gör hellre ingenting än att blotta att de ännu inte är helt säkra. Just att formulera sig själv i tal eller skrift är något jag tror man behöver öva mycket. De senaste åren har det pratat och skrivits mycket om att eleverna ska hjälpa varandra och lära av varandra. Vi kan mer/bättre tillsammans än vad vi kan själva. Helt sant, men för många innebär detta att de aldrig behöver börja själv. I en grupp finns alltid någon som kan starta en mening/tanke. Du kan fylla på eller utveckla och har nytta av att det klasskompisen säger låser upp din kunskap och leder in dig på rätt spår. Jag tycker absolut vi ska använda detta, men att också lägga in övningar där alla måste öva själv.  När jag frågar ickebörjar-elever hur de pluggar till ett prov svarar de ofta att de läser texten i boken. Det uttrycker ofta själva att det är svårt, att de inte kommer ihåg och att de inte vet hur de vet att de kan tillräckligt. Det kan innebära att första gången de ska muntligt eller skriftligt formulera sig sker det i skarpt läge, på provet eller den muntliga redovisningen.  Fortsätt läsa Att få alla aktiva

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan

Äntligen utflykt igen

Det var länge sedan man var på utflykt med elever och man hade nästan glömt hur kul och lärorikt det är. Ett fantastiskt sätt att bygga relationer både elever emellan, men även mellan oss lärare och elever. Dessutom är det uppenbart att eleverna lär sig betydligt mer en sådan dag jämfört med en vanlig skoldag. Utflykten som jag kommer berätta om är den till Falsterbo fågelstation med våra elever i årskurs 6. 

Förberedelser inför utflykten

Förväntningarna inför utflykten var mycket höga bland eleverna. De brydde sig nog inte så mycket om var vi skulle åka eller vad vi skulle göra. De viktigaste frågorna handlade som vanligt om bussresan och matsäcken. Den första eleven som räckte upp handen när vi informerade om utflykten ställde den självklara frågan “Får man ha med sig godis?” det lika självklara svaret från mig var  “Kexchoklad nej, chokladkex ja.” Nästa fråga handlade om läsk, den tredje om nötter, den fjärde om vad man ska göra om man har lätt för att bli  åksjuk, den femte om mobiltelefonen, ja ni känner igen frågorna. När vi väl avklarat alla viktiga frågor kunde vi informera eleverna om “övriga” syften med utflykten. För att ge eleverna lite förförståelse tittade vi på en kort informationsfilm från fågelstationen på Öland.  Fortsätt läsa Äntligen utflykt igen

Minikyl är bättre än inget

Vi repeterar begrepp och fakta inför provet om livets utveckling. 70% har lämnat rätt svar, men vad svarade de som inte fick rätt? Jag klickar upp svaren som lämnats och vi tittar på dessa tillsammans. Vi valde denna gång att använda verktyget Quizlet live, men kunde lika väl valt något annat. Fördelen med detta är att det först kommer en rad begrepp med fyra val där man klickar på den rätta förklaringen, lite som en Kahoot, sedan kommer några frågor där man själv ska formulera svaren. Min enda regel är:  Ingen får lämna några frågor obesvarade eller skriva svar som “jag vet inte”. Kan man inte, får man chansa med ett begrepp som tillhör området. Helst det första som dyker upp i skallen. Vi scrollar i listan. Frågan löd; “Vilket begrepp passar på beskrivningen: Härma annan arts utseende eller beteende för att öka chansen till överlevnad.” Av de 30 % som inte visades som rätta svar fanns ett par felstavade varianter men också ord som evolution, hybrid, anpassning, mutation och så minikyl. Ett litet fniss hördes. Perfekt tillfälle till lärande. Fortsätt läsa Minikyl är bättre än inget