Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Inom mig – Självkänsla är den grundläggande uppfattning vi har om oss själva. Den är djupt rotad inom oss. Den bild vi har av oss själva styr hur vi bland annat tacklar kommande utmaningar.

Jag med andra – När krabbor ska kokas i en gryta försöker de såklart att fly. Om en krabba är på väg att lyckas ta sig ur grytan drar de andra krabborna ner den. Fenomenet som kommer från Filippinerna kallas för krabbmentalitet och kan liknas med ett beteende som ibland kan förekomma med individer i grupp. Tro inte du är bättre än någon annan. Här får ingen avvika från normen. Känner ni igen det? Den svenska jantelagen i annan förklädnad.

Kombinera dessa två företeelser och du som lärare har en utmaning som sträcker sig långt förbi en mätning av kunskap som ska bedömas. Om jag har råd att under en kort period bortse från det centrala innehållet och kunskapskraven i mina ämnen kan jag då medvetet skapa högre motivation och mer ansvarstagande elever? Åtminstone under en kort period? Fortsätt läsa Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Allt sedan Barbro Westlund utkom med sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2009) och jag började arbeta explicit med läsförståelsestrategier, har det varit ett av mina grundfundament i undervisningen. Vi stod handfallna med dalande resultat, större glapp mellan pojkar och flickor och problem med att våra elever inte kunde utveckla en högre läsförståelse. Det gav också konsekvenser i andra ämnen än svenska så klart. Vi behövde hitta nya vägar för att förbättra våra elevers läsförståelse. Vi arbetade då fortfarande efter Lpo94 och där stod inget om läsförståelsestrategier. Westlunds bok öppnade nya möjligheter till förändring genom en språkutvecklande undervisning, där modellering och explicit undervisning stod ut.
Fortsätt läsa Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Med backspegel som verktyg mot framtiden

När vi pratar om ekorrhjulet tänker vi förmodligen främst på hur vuxenlivet kan se ut när man ska hinna med att jobba, laga mat, förhöra sina barn på läxor, skjutsa till barnens aktiviteter, hinna få tillräckligt med sömn o.s.v.  Våra skolelever har på ett sätt sitt eget ekorrhjul med skolveckans förväntningar på bra prestationer under lektionerna, läxor, prov, m.m. Där ena veckans arbete tar slut står ständigt en ny skolvecka på vänt.  Hinner våra elever någonsin stanna upp och reflektera över sin inlärning?  Eller – för att formulera lite skarpare – ger du som pedagog eleverna tid för reflektion? Fortsätt läsa Med backspegel som verktyg mot framtiden

”Ska vi kunna det här eller ska vi bara göra det”?

Frågan från den elev som jag har framför mig kan ha sitt ursprung i olika orsaker. Den avslöjar ett tänk som oftast inte klingar särskilt bra i mina öron eftersom uppgifter oftast bygger på att eleven ska lära sig något. Svaret kanske berättar desto mer om frågeställaren. Vad finns det för bakomliggande orsaker till att en elev tänker i dessa banor?  Vad kan det finnas för bakgrund till frågan där jag som pedagog kan gräva och komma åt ett tankesätt/inställning hos eleven?

Fortsätt läsa ”Ska vi kunna det här eller ska vi bara göra det”?

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval.  Fortsätt läsa Ett språkval-flera språkval