Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. 

På vår skola är vi två lärare som undervisar åk 6-9 i SvEn. Båda är lärare i svenska och engelska. Vi undervisar två grupper var med de elever som vi har i ordinarie undervisning. Skolan är tvåparallellig och lärarna i både svenska och engelska arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs. Fördelen med detta upplägg är att det är lättare att motivera eleverna i Sv/En-grupperna då det som händer i undervisningen i den lilla gruppen står i direkt relation till det som händer i helklass. Jag har detta år ansvar för åk 6 och åk 8 och min kollega Anna Palm undervisar i åk 7 och 9. Gruppernas storlek varierar men ingen grupp överskrider just nu tio personer. Eleverna i dessa grupper är alla elever som på något sätt behöver stärka sina förmågor i antingen engelska, svenska eller båda. Borde det inte spreta mer? Varför har vi inte elever som ligger betydligt högre kunskapsmässigt som strävar efter t ex betyget A i denna grupp? Svaret är enkelt. De vill inte. 

Initialt är det ytterst sällan som elever väljer bort moderna språk när de väljer språk inför årskurs 6 på vår skola. Jag har därför just nu två tomma positioner i mitt schema i väntan på att någon elev väljer bort sitt språkval. Det tar tid innan mina kolleger och jag ställs inför det faktum att en elev tycker det nya språket blir för svårt. Det ska ta tid. Parallellt kanske eleven kämpar med sin engelska eller svenska. Det är ett stort och viktigt beslut som föräldrar och barn står inför. Ska jag byta? Vad betyder det för mig? Var hamnar jag, vad vinner jag på det och vad förlorar jag? I dialog med föräldrar och elev resonerar vi kring hur vi undervisar i denna grupp.

Hur vi lärare får undervisningen att fungera i dessa grupper finns det kanske inte en universallösning på men det finns metoder som fungerar mer framgångsrikt än andra. Prio ett för mig är att gruppen fungerar. Därför håller jag hårt i undervisningen som under lång tid innebär ett gemensamt upplägg. Har vi engelska så har vi engelska gemensamt och detsamma gäller för svenskan. Individuella upplägg är möjliga men fungerar betydligt bättre när eleven är mogen för det och har ett visst mått av självständighet under lektionen. Allt eftersom eleverna blir äldre individanpassar jag mer och skräddarsyr uppläggen därefter. Det är även viktigt att inte pusha eleverna för hårt i denna grupp. Eleverna har svårt att nå målen av olika anledningar och det tar tid att hitta rätt. Både när det gäller relationsbygget samt de metoder som fungerar bäst för just dessa elever. Jag har ju trots allt massvis med lektioner med dem under ett år och en förmåga trillar inte på plats från en dag till en annan. För att jag och mina elever ska trivas och fungera och att ett lärande ska ske behövs struktur, engagemang och rätt förutsättningar för att lyckas. Går det att skapa en hållbar kultur där lärandet står i fokus om förutsättningarna varit annorlunda? Fritt val med 25 elever i klassrummet, alla på olika nivåer kunskapsmässigt och en undervisning på individnivå med två ämnen samtidigt. Jag överlåter den frågan till andra att fundera över. 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola kring valet av moderna språk i allmänhet och valet av Sv/En i synnerhet?
  • Hur ser samarbetet ut mellan undervisande lärare i Sv/En-gruppen och ordinarie betygsättande lärare?
  • Vad krävs på er skolan för att eleverna ska lyckas i detta språkval?

Tematiskt bokstavsarbete

I år har jag en etta igen och varje vecka arbetar vi med en ny bokstav. Vi försöker göra mer av det annars lite stela bokstavsarbetet, ja vi försöker göra så mycket vi bara kan på just den bokstaven tex  ”1B:s tokiga alfabetsbok” – långa textsamtal kring korta meningar, Grej of the day, film mm.  I det här inlägget kommer jag berätta om hur vi även knyter bokstavsarbetet till vårt tema ”Året runt i naturen”.
Fortsätt läsa Tematiskt bokstavsarbete

Klimatåret

När höstterminen drog i gång efter den rekordvarma sommaren kände jag att det var omöjligt att undervisa NO utan att ordentligt behandla klimatfrågan. Eleverna kände likadant och när vi diskuterade sommarlovet ur ett naturvetenskapligt perspektiv var värmen, torkan och bränderna det som väckte flest frågor. Det hela mynnade ut i ett klimatår där vi jobbat med alla de naturvetenskapliga aspekter som krävs för att till fullo förstå vad som håller på att hända runt omkring oss. Fortsätt läsa Klimatåret

Min avhandling är färdig

I januari 2015 startade forskarskolan CSiS – Communicate Science in School och jag påbörjade ett nytt liv som forskande lärare. Så här skrev jag i bloggen för fyra år sedan:

”Möjligheterna verkar oändliga samtidigt som man måste hitta sin egen nisch. Det gäller att vara realist, kunna begränsa, hitta litteratur, förankra i tidigare forskning mm. Projektet skall ge ny kunskap, vara relevant, viktigt och användbart. Sedan måste projektet vara genomförbart både tidsmässigt och praktiskt. Sist men inte minst måste det vara ett projekt som jag själv med oförminskad entusiasm och glädje kan ägna mig åt i fyra år. Det blir inte lättare av att för varje artikel, bok eller rapport man läser får man nya idéer, det finns så mycket spännande man kan göra. Som ni märker är detta en fantastisk situation att befinna sig i, alla problem (hittills i alla fall) är angenäma problem.”

Med facit i hand kan jag konstatera att möjligheterna var oändliga men jag fann min egen nisch, både till innehåll och metod. Min forskning har gett ny kunskap som förhoppningsvis kan vara användbar, jag har försökt att skriva på ett sätt som innebär att avhandlingen kan nå ut även utanför forskarvärlden. Jag har känt glädje i mitt arbete även om alla problem under vägen inte kändes angenäma, i alla fall inte just då. Fortsätt läsa Min avhandling är färdig

I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

foto: Bengt Christensson

Rubriken illustrerar frågan som jag högst spontant slängde ut till mina högstadieelever vid lektionsstart för några veckor sedan. Jag syftade på klassrumssituationen och jag gjorde det i mening att skapa eftertanke.  Jag ville att de skulle spegla några av sina egna personlighetsdrag. Efter lite betänketid gick jag laget runt för att höra hur de såg på sig själva. Det var en ganska brokig bild som växte fram i elevgruppen men jag märkte att jag hade satt igång den tanke-verksamhet som jag önskade när jag ställde frågan.

Fortsätt läsa I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?