Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Första mötet bildar norm

Vi har gått och tittat på varandra ett tag, eleverna i min blivande elevgrupp och jag. Vi har sett varandra i matsalen, på skolgården och på andra ställen i skolans miljö som ligger utanför klassrummet. Båda parter vet att snart kommer dagen då vi möts på riktigt.  Så blir det ny termin, stunden kommer då klassrumsdörren öppnas och jag står öga mot öga med för mig okända men förväntansfulla nioåringar. Vad kommer att hända? Hur kommer det att fungera med en ny lärare? Är han sträng? Vilka spelregler gäller? Får man ha kepsen på?  Förväntningar och nyfikenhet från båda parter präglar stämningen. Atmosfären känns som om man kan ta på den.  Alla – verkligen alla elever blickar nyfiket men avvaktande på mig och undrar hur jag kommer att starta lektionen!

Fortsätt läsa Första mötet bildar norm

(H)järnkoll

Kan man lära sig vad som helst? Kan hjärnan bli full? Hur lär man sig bäst?

Framgång i skolan är inte en slump. Vissa elever kan inte allt från början bara av talang. Alla kan lära sig och all inlärning kräver tid, motivation och strategier. Och att göra en sak i taget. Det är lätt att tro att de barn som fötts in i digitaliseringen skulle vara bättre på att multitaska än vi som fått lära oss den digitala världen som vuxna. Titta gärna på Vetenskapens värld om Vår stressade hjärna. Det är ju något som efterfrågas överallt i samhället, människor som kan ha många bollar i luften. Fortsätt läsa (H)järnkoll

Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Matte+svenska = sant

Eftersom jag i själ, hjärta och enligt lärarlegitimationen är mest svensklärare, tänker jag alltid på hur jag kan få in språket i alla ämnen.

Texterna i matematik innebär utmaningar för eleverna. Det förekommer olika slags textgenrer och vi behöver aktivt arbeta med dem för att fördjupa elevernas kunskaper, när det gäller det matematiska innehållet och matematikspråket.  För mig var matte rena grekiskan i grundskolan. Det var inte förrän i gymnasiet som jag började förstå matematik och det var tack vare en duktig pedagog. Jag insåg att det fanns ett språk i matematik, vilket jag faktiskt kunde förstå. Ingen hade tidigare satt ämnesorden, begreppen och symbolerna i ett sammanhang. Även före detta ma/no-kollegor, som jag har delat klass med, har lärt mig otroligt mycket och fått mig intresserad av att jobba med matematik, likt jag jobbar med övriga ämnen. Även i matematik har jag cirkelmodellen i ryggen. På Skolverkets lärportal och i Läslyftets modul finns bra texter och filmer om språkutvecklande arbetssätt genom cirkelmodellen i matematik.

Fortsätt läsa Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

På mitt skrivbord

Så märkligt utelämnande det känns när jag sitter här och ser på mitt skrivbord fyllt med allt och lite till. Allt från schema, böcker av olika slag, massvis med pennor, ett diplom som jag satt upp bara därför att…  Och i centrum min kära dator. Det sägs att Steve Jobs, Albert Einstein och Mark Twain var kända för att ha stökiga kontor. Jag misstänker att de inte har särskilt mycket gemensamt med mig och mitt stökiga skrivbord. Får se om jag åtminstone har koll på mina högar… Fortsätt läsa På mitt skrivbord

Stafettmatte

Hur får man eleverna att ge sig tid att försöka en längre tid med en uppgift utan att ge upp? Kan man lämna en uppgift utan att ha löst den och sedan gå tillbaka och försöka igen?

Jag har arbetat med flera olika metoder för att få elever att låta det få ta tid att lösa ett problem, trots det upplever jag att de ger upp redan efter en minut om de inte direkt hittar en ingång att börja räkna. De har också ofta en motvilja mot att utan att ha hittat lösningen på ett tal lägga det åt sidan en stund för att sedan gå tillbaka till det igen. För att “lura” eleverna att träna på detta tycker jag stafettmatte fungerar bra. Fortsätt läsa Stafettmatte