Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Elevernas utvärdering av undervisningen

Efter en termins arbete är det dags att göra bokslut. Blev det som jag hade tänkt mig? Fungerade mina arbetsområden, mitt undervisningssätt, mina förberedelser och mina elevrelationer? Lyckades jag med att förmedla mitt ämne, väcka lust och skapa nyfikenhet?

Så klart har jag en egen bild av detta men en viktig del av lärarjobbet handlar om att kunna se och förstå elevperspektivet. Därför tycker jag att det är av stor vikt att höra hur eleverna uppfattat terminen utifrån just min undervisning. Vi pratar om elevernas utvärdering.

Fortsätt läsa Elevernas utvärdering av undervisningen

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Laborera mera

Varför fortsätter jag vara lärare? Tar ett djupt andetag 8.15, fullt ös, fem minuter klassrumsbyte, fem minuter klassrumsbyte till längst ner i andra huset, 90 minuter till. 11.30 inget kaffe kvar, kanske lika bra hinner ändå inte med att gå på toa, kopierar, kollar av med en elev om det varit lugnt sedan utredningen av konflikt dagen innan, plockar fram labbutrustning, rusa till matsalen för pedlunch, tillbaka till framplockning av labbutrustning, det var den lunchrasten, snabbt in med allt i klassrummet. Men så händer det. Upptäckarglädjen lyser i klassrummet. Efter tio minuters koncentrerat byggande ska muggtelefonen testas.

– Man hör ju! Coolt!

Fortsätt läsa Laborera mera

Studiero – Vad är alternativet liksom

Tycker du att du behöver gå ner i vikt kan du väl äta lite mindre? Men sluta röka då om du mår dåligt av det. Gå och lägg dig tidigare om du är så trött. Ta det lugnt. Stressa inte. Om det är stökigt i klassrummet får du väl säga till dem på skarpen. 

Jag har detta läsår ärvt en galet pratglad klass och med detta föräldrar som förväntar sig att deras barn ska ha studiero i skolan. Egentligen inga konstigheter eller hur? Klart det ska vara studiero i min klass. Men efter snart en termin kan jag ännu inte skryta om en fantastisk förändring trots att jag läst Skolforskningsinstitutets sammanställning om studiero i skolan och konstaterat att jag vet ju precis hur jag måste göra. Varför fungerar det ändå  inte? Fortsätt läsa Studiero – Vad är alternativet liksom

Plast och förändra en vana

Allt började med en plastpåse på golvet i klassrummet som ingen ville kännas vid. Det var början av terminen och nya skrivhäften, pennor och suddgummi delades ut. Med trettio elever i klassen innebär det flera paket av skrivhäften som är inplastade fem och fem eller tio och tio beroende på storlek. Inplastad låda med suddgummi där sedan varje suddgummi också är enskilt plastinpackade. papperskorgen blev snabbt full. Vi hade inte ens återvinning av plast i vår byggnad. 

Vilka val gör vi? Vad kan jag påverka? Vilken idiot har ens beställt dessa suddgummin som är enskilt plastinpackade. Jo, det var ju jag. Nu var det ju inte så att jag aktivt valde suddgummin som var plastinpackade utan snarare att jag inte aktivt valde bort det. Tankarna började snurra. Vilka val gör vi och vilka val görs åt oss.  Fortsätt läsa Plast och förändra en vana