Kategoriarkiv: Baraskolan

En F-3-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Aktiva läsare

Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare. Fortsätt läsa Aktiva läsare

Välkomna till mitt utvecklingssamtal

På Baraskolan har vi nyss avslutat en intensiv period med utvecklingssamtal. Alla utvecklingssamtal på skolan utgår från en gemensam mall skapad i Google presentation som vi arbetat fram under det senaste året. Att arbeta fram denna mall har inte varit helt enkelt och vi är fortfarande inte helt nöjda med resultatet. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att få fram elevens utveckling på ett bra sätt. Mallens utgångspunkt är att eleverna själva ska arbeta med den och få reflektera över sin utveckling både socialt och kunskapsmässigt. I mallen har vi försökt att skapa en progression från förskoleklass till årskurs tre där tanken är att eleverna i takt med mognad och utveckling ska bli mer självständiga och utvärdera sitt eget lärande utifrån sina tankar och med sina egna ord. I de lägre åldrarna möter eleverna färdiga påstående som de ska ta ställning till utefter sina egna handlingar och förmågor. I årskurs tre och eventuellt i årskurs två är tanken att eleverna ska vara mer självständiga i sitt skrivande och med hjälp av frågor reflektera över hur de upplever olika område. I samtalsmallen har vi tagit upp trivsel, kompisar, min arbetsinsats, kunskapsutveckling, utvärdering av förra årets mål och ny målsättning. Fortsätt läsa Välkomna till mitt utvecklingssamtal

Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Bilden visar exempel på huvudräkningsexempel skrivet på whitboardtavla.I det här blogginlägget kommer du att få läsa om hur jag under en matematiklektion i årskurs 2, arbetar i klassrummet, för att skapa intresse och tilltron till elevens förmåga att använda huvudräkningsstrategier genom differentierad undervisning. Min förhoppning är att du som läser detta, ska bli inspirerad men också reflektera över hur du gör i ditt klassrum för att nå de långsiktiga målen. Kanske är detta inte något nytt, men det är också nyttigt med igenkänning och bekräftelse i det man gör.

Syftet med lektionen är att ge exempel på hur man i ett klassrum kan hjälpa eleverna att utveckla sin tilltro till sitt eget lärande och ett intresse för matematik, med hjälp av differentierad undervisning. Målet med lektionen är att skapa så goda förutsättningar som möjligt, för att nå de långsiktiga målen i matematik. Fortsätt läsa Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Väcka eller döda nyfikenhet

“Nu ska vi prata om geometriska objekt” eller “vad vet ni om geometriska objekt?”, två fraser som skulle kunna vara inledningen till en matematiklektion men med helt olika ingångar. Genom den första frasen förutsätter jag som lärare att eleverna saknar kunskap och erfarenheter kring ämnet och att jag är källan till vad de ska möta och lära sig. I den första frasen visar jag inte heller något intresse för att höra elevernas tankar eller ta del av deras tidigare erfarenheter. Den andra frasen är till skillnad från den första en fråga. En fråga som tar för givet att eleverna har någon form av tanke kring geometriska objekt och att jag som lärare är intresserad av att höra dessa tankarna. Dessa två tänkbara scenario till inledning av en lektion är också ett sätt att se på hur vi väcker intresse och engagemang hos eleverna kring ett ämne. I detta blogginlägg kommer jag beskriva några olika sätt att starta en lektion som jag upplevt varit lyckade för att skapa nyfikenhet hos eleverna.

Fortsätt läsa Väcka eller döda nyfikenhet