För ett par år sedan hade vi i kollegiet en pågående diskussion om matematikbokens vara eller inte vara. Skulle man använda bok eller skulle man arbeta på andra sätt. Den diskussionen har dött ut och det självklara svaret är väl att det inte spelar någon roll, det är ju hur vi arbetar med matematik i stort som spelar någon roll och inte om man använder bok eller inte. Dock har jag för mig själv fört en diskussion på senare tid där jag funderar över för- och nackdelar med en digital ”matematikbok”. Fortsätt läsa Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…
Kategoriarkiv: Baraskolan
En F-3-skola i Bara, kommunens näst största ort.
Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1
I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag kan man läsa följande:
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”
Genom Kooperativt Lärande-strukturerna skapas det förutsättningar för situationer att träna detta. Fortsätt läsa Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1
Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2
I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2
Varierad undervisning med EPA
Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA
Ny läsläxa
Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.
KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA
Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?
På min skola har vi börjat arbeta med inkluderande lärmiljöer. I samband med detta har jag bl.a. läst ”Olika är Normen” och även tittat på programmen ”Superungar” på SVT. Det har fått mig att återigen tänka på hur vi bäst möter barn i särskilda behov.
För ca 10 år sedan arbetade vi mycket med lärstilar på skolan. Lärstilar har ju sedan dess, åtminstone hos oss, både fallit lite i glömska och även kommit att ses som ett mindre lyckat alternativ. Jag kan hålla med om att vissa delar av metoderna kring just lärstilar kanske inte är bästa vägen att gå, men när det gäller hur man tänker kring just anpassningar känner jag att det gett mig ett förhållningssätt som underlättar för de elever jag har. Jag tänker att det dels är ganska självklart att skapa förutsättningar för att mina elever oavsett vilka hinder de har ska ges redskap som underlättar för dem, och också att om dessa redskap hjälper några ska de också finnas tillgängliga för alla. Dels för att man inte behöver ha en diagnos för att ha behov, men också för att det blir mindre utpekande om alla har tillgång. Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?