Kategoriarkiv: Aggarpsskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Deckare med klass!

Vera tar upp nycklarna ur fickan och låser ytterdörren. Nu ska hon äntligen få semester och komma ifrån kalla, vintriga Sverige! Gud vad skönt det ska bli, äntligen solsemester i Kroatien! Vera är så glad för att hon har en sån underbar syster som Ella, fatta att hon bjuder på en resa! Det ska bli så mysigt, tänker hon.

Detta är inledningen på en av deckarna som mina elever i årskurs 6 har skrivit denna termin. Visst vill man bara fortsätta läsa? Speciellt eftersom man vet att det är en deckare och förstår att denna resa nog inte blir så mysig… I årskurs 4 och 5 har mina elever arbetat med olika skrivprojekt där en bok på många kapitel växer fram. Detta gillar de flesta elever och jag tycker att deras skrivande utvecklas men det tar många veckor innan de har en färdig produkt i sin hand. I år ville jag prova något nytt. På min skola använder vi det digitala läromedlet Clio och de har ett skrivprojekt om deckare som jag blev inspirerad av. Arbetsområdet ska leda till att eleverna skriver en levande berättelse, och bygger upp en trovärdig miljö och tydliga karaktärer. Detta ska de göra med hjälp av dialoger och ett målande språk. Jag undervisar även klassen i So och planerade då in att vi läste området ”Lag och rätt” samtidigt. Detta ämnesövergripande tema blev lyckat. Det var lättare för eleverna att komma på vad deras deckare skulle handla om när vi läste om olika brott på So-lektionerna.

Fortsätt läsa Deckare med klass!

Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus. Fortsätt läsa Så kan vi bygga bärande relationer

ULF-projektet – från Vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet

I vårt SKA-arbete på Aggarpsskolan har vi under en längre tid arbetat med ULF-projektet där fokus ligger på språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. (Du kan läsa mer om ULF här) Mycket av arbetet har handlat om vetenskaplig grund, vad forskning kommit fram till, men under denna termin var det nu dags att förflytta fokus från vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet. Fortsätt läsa ULF-projektet – från Vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet

Bärande relationer – men vart bär de hän?

Relationell pedagogik. Relationen först! Varför pratas det så mycket om relationer i svensk skola?

Goda relationer mellan lärare och elev ses idag som något mycket positivt. “Bärande relationer” omnämns ofta som en av de viktigaste förutsättningarna för lärande i klassrummet och förmåga till relationsskapande anses vara en viktig kompetens att besitta för en lärare.Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation. Det är därför en viktig del för arbetet med att främja studiero” kan man tex läsa på Skolverkets hemsida, och det betvivlar jag inte för en sekund. Jag skulle till och med vilja sträcka mig så långt som att säga att det svenska skolsystemet numera helt och hållet bygger på relationer. Detta är dock inte oproblematiskt. Jag ska i två bloggtexter ge min syn på relationer i klassrummet och hur dessa kan byggas på ett klokt och verkningsfullt sätt. Den första delen ska handla om de risker jag ser vid relationsbyggande.

Fortsätt läsa Bärande relationer – men vart bär de hän?

Historiska utvecklingslinjer

Varför ska vi lära oss detta? Vad har jag för nytta av historia? Två inte helt ovanliga frågor från eleverna.  Ett svar bland många skulle kunna lyda: “Genom att veta vad som hänt och hur människor levt genom historien kan vi se åt vilket håll saker utvecklat sig och det kan ge oss en vink om vad som väntar i framtiden. 

Det här perspektivet hittar vi också i läroplanen. I kunskapskraven står att eleven ska kunna undersöka utvecklingslinjer inom kultur, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan tidsperioder. De ska också visa hur någon av utvecklingslinjerna påverkat vår samtid. Hur det ska se ut i klassrummet när eleverna gör detta är något jag brottats mycket med och som vi också diskuterat i ämneslaget på skolan. Det är inte ett helt enkelt kunskapskrav att se framför sig, men så här såg det ut när vi tog oss an utvecklingslinjer i årskurs 6.

Fortsätt läsa Historiska utvecklingslinjer