Kategoriarkiv: Aggarpsskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

CPS – Collaborative & Proactive Solutions

I tidigare inlägg har jag belyst mitt arbete kring elever som utmanar skolan med problemskapande beteende. Oftast utifrån Bo Hejlskov Elvéns metod Lågaffektivt bemötande.  Och anledningen är enkel, bemöter vi inte barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem rätt löper vi stor risk att förlora dem.

Därför ska jag försöka beskriva mitt arbete ytterligare. I två nya inlägg, vilka belyser de elever som saknar de färdigheter som krävs för att inte vara utmanande, samt där jag försöker hitta fler vägar till de elever som jag ibland känner att jag inte når, hinner fram till i tid eller helt enkelt har svårt att hantera. För ingen är ofelbar. Vårt yrke är en utmaning och kräver oftast ett brett spektra av kunskaper, inom såväl pedagogik som psykologi. Att behärska dessa två är att ställa höga krav. Dock en nödvändighet, därav utmaningen. Fortsätt läsa CPS – Collaborative & Proactive Solutions

Programmering 2.0

Så här i slutet av vårterminen avslutar jag  kursen vid  Malmö Universitet ’Programmering med matematikdidaktisk inriktning’. Det är nu dags att knyta ihop säcken och reflektera över hur jag kan använda utbildningen för att fördjupa kunskaperna i programmering tillsammans med eleverna. Jag har tidigare skrivit om det Datalogiska tänkandet (Programmering 1.0) som flera forskare, Linda Mannila, Anna Åkerfeldt mfl lyfter fram som är en av nycklarna till att lyckas med programmering i skolan. Men hur genomför vi en bra programmeringsundervisning? Ja, det finns faktiskt några didaktiska knep som du kan använda dig av. Fortsätt läsa Programmering 2.0

Matematik och hjärnan

Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Fortsätt läsa Matematik och hjärnan

Harmoni i den studiefrämjande undervisningen

Läraren:
Pondus, självförtroende, engagemang, glädje

Eleven:
Lojalitet, respekt, samarbete, skratt

Det har skrivits bra inlägg runt främjandet av elevens egen vilja och engagemang för att nå bra studieresultat. Förstår eleverna t.ex. syftet med undervisningen, är de mer benägna att /sam/arbeta och når följaktligen bättre studieresultat. Jag tänkte fortsätta spinna lite på den tanken fastän ur ett annat och kompletterande perspektiv.

Jag vill, som så många gånger tidigare, lägga fokus på lärarrollen. Fortsätt läsa Harmoni i den studiefrämjande undervisningen

Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2