Kategoriarkiv: Aggarpsskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Låt oss prata om forskning!

För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men  väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.

Fortsätt läsa Låt oss prata om forskning!

Läxförhör istället för prov

För mig är det viktigt att mina bedömningar är rättvisande och  likvärdiga. Informationen från dem använder jag när jag planerar min undervisning, för att ge eleverna återkoppling och summativt inför att jag ska sätta omdöme.  I höstas när mina elever började årskurs 6 blev det mer aktuellt att de ska ha ett avstämmande summativt syfte och användas för att fatta beslut om betyg. Då behövde jag fundera på hur jag på bästa sätt kan ge eleverna denna bedömning inför deras första betyg och hur jag får tillräckligt med skriftligt underlag. Jag har under årskurs 4 och 5 bland annat använt mig av prov efter varje arbetsområde i SO. Det är bekymmersamt för de elever som av olika anledningar har svårt att läsa in mycket fakta, svårt att minnas eller att planera sitt arbete. Vi har endast digitala läromedel och för de elever som har lättare för att läsa och lära när de läser på papper, blev det ett extraarbete både för mig och eleverna att ordna material till dem. Det gav också upphov till stress bland många elever.

Fortsätt läsa Läxförhör istället för prov

Varför inte lågaffektiv?

Att tänka stort innebär oftast att tänka smått

Debatten kring oordningen i skolan, stökiga klassrum och våldsamma elever är ständigt återkommande och diskuteras flitigt och väl i allt från sociala medier, nyhetsflöden, runt köksbord och i politiken. Den strida ström av beklaganden påverkar såväl skola i stort som indirekt arbetet i klassrummen. Som lärare påverkas jag dagligen. Samtidigt förvandlas lågaffektiva metoder och forskning, metoder för att hantera och minska stöket och våldsamheterna,  likt svordomar i debatten. Vissa förordar istället hårdare tag med argument att vi inte kan låta ett fåtal stökiga elever förstöra för de mer skötsamma eleverna, samtidigt som andra (forskare och sakkunniga) hävdar motsatsen. Fortsätt läsa Varför inte lågaffektiv?

Tack för denna termin!

Slutet av höstterminen är alltid en hektisk period som lärare. På jobbet ska de sista bedömningsuppgifterna snabbt rättas, betygen ska sättas och matriserna ska uppdateras. Utöver alla jobbrelaterade arbetsuppgifter så vill jag även hinna med att fixa allt inför julen i god tid. Normalt sett brukar inte detta vara något problem men då vi i år hade julavslutning så sent som den 22 december blev det för min del stressigt. När tiden är en bristvara och dagarna styrs av att göra-listor så finns det alltid en risk att jag prioriterar lite fel. När jag nu efter två veckors nedvarvning och välbehövd vila ser tillbaka på terminen som helhet och de avslutande veckorna i synnerhet så inser jag åtminstone en miss från min sida. Nämligen att jag inte hunnit att visa tillräckligt med tacksamhet för allt som är bra på Aggarpsskolan.

Fortsätt läsa Tack för denna termin!

ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling

Sedan våren 2020 har jag varit delaktig i ULF-projektet som är ett didaktiskt nätverk för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. ULF står för Utveckling, Forskning och Lärande och är en nationell försöksverksamhet på uppdrag av regeringen fram till 2024. Projektet ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

Undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (5 § i Skollagen). Detta innebär att lärare och skolledare ska basera sin undervisning på forskning och systematiskt utforska, pröva sin egen verksamhet. Skolans skolutveckling måste genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Regeringen anser att detta sker i för liten utsträckning. Det finns också ett glapp mellan teori och praktik som gör att forskning inte alltid tillämpas i skolans. Därför finns behovet att utveckla samverkansmodeller mellan skola och akademi.

Det är en lite bakgrund till ULF-projektet, men vad är det då vi sysslar med?
Fortsätt läsa ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling