Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?

En bloggares vecka

Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.

Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.

Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.  

Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.

Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?

Fortsätt läsa Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten

Att starta upp med en klass del 2: ”Samtal blir dialog blir lärande”

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur elever behöver öva på samarbete och att detta inte är något vi kan ta för givet att de kan. När jag i somras läste ”Utmanande Dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse” av James Nottingham m.fl. blev det tydligt, tydligare än innan, att det samma kan sägas om elevers förmåga till dialog som ett redskap för att lära sig att just lära. De behöver öva på att föra en dialog och öva sig i att få goda tankevanor. James Nottingham beskriver dialogen som att det är samtal och undersökning. Att man i dialogen övar förmågan att formulera frågor och artikulera svar. Parallellt med att vi lade vår plan för hur vi ska arbeta när vi tar emot vår nya klass, fundera jag även på hur jag under år 1 ska arbeta för att utveckla mina elevers lärande genom att använda dialogen som redskap. Jag lade följande plan (som jag också har börjat arbeta efter): Fortsätt läsa Att starta upp med en klass del 2: ”Samtal blir dialog blir lärande”

Under ytan

I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan