Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

I mitt tidigare inlägg (här) lyfte jag fram vikten av att skapa en skolmiljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. En inkluderad lärmiljö som möjliggör för alla mina elever. Ett låg-affektivt förhållningssätt för att skapa trygghet och tilltro. Men att vara lärare innebär också att kunna leda, även i svåra stunder, och samtidigt få eleverna att vilja följa efter. I detta inlägg ska jag försöka förtydliga hur det arbetet kan se ut i mitt klassrum.

Det där jag lärde mig att börja med. Det måste jag nog sluta med.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Under våren har jag besökt grundskolor och förskolor runt om i Svedala kommun med uppdrag att sprida kunskap och erfarenhet kring elever som utmanar skolan med utmanade och problemskapande beteende. Nya möten som inspirerat mig oerhört. Jag har även skrivit inlägg (läs här) där jag beskrivit mitt arbete i klassrummet, tillsammans med eleverna, med fokus på ett Låg-affektivt förhållningssätt. Men efterfrågan om mer kunskap, bemötande och arbetsmetoder är fortfarande stor och behöver ständigt föras vidare och lyftas fram. Vad är t.ex. Låg-affektivt bemötande och hur kan man tillämpa det? I detta och i nästkommande inlägg gör jag några nedslag kring förhållningssätt, arbete och metoder såväl utifrån forskning som inifrån mitt klassrum.  Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Person eller resultat? Betygssättningens baksida

Så sitter jag här igen. I de sista skälvande veckorna på terminen. Den tidpunkt som hela läsåret har strävat mot. Den tidpunkt som hela tiden har känts så overkligt avlägsen. Nu är den här, med allt vad det innebär av stressade elever, stressade kollegor, schemabrytande aktiviteter, utvärdering, sammanställning och bedömning. Den tid när det är dags att göra upp räkenskaperna. När allt prat om att lära för livet, skapa intresse och att hela tiden sträva efter att bli bättre endast framstår som tomt prat. Fortsätt läsa Person eller resultat? Betygssättningens baksida

Starta upp ett arbetsområde så nyfikenheten väcks!

I slutet på terminen, när det sker så mycket aktiviteter utanför schemat, solen skiner och det är varmt i klassrummet, börjar min kreativitet avta men även elevernas motivation. Då är det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i svenska. Vi ska arbeta med massmediernas värld och det finns mycket i det centrala innehållet för årskurs 4-6 som kan kopplas till detta. Jag bläddrar lite i vårt läromedel och funderar på hur jag ska göra området intressant. Vad gjorde jag förra gången vi arbetade med detta? Självklart ska jag arbeta ämnesövergripande med samhällskunskap och bild men hur ska jag starta upp det? Min erfarenhet är att om eleverna är aktiva i uppstarten och blir nyfikna så har jag dem lättare med mig genom hela arbetsområdet.

Fortsätt läsa Starta upp ett arbetsområde så nyfikenheten väcks!

Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???

För de elever som har svårigheter att möta kunskapskraven i olika ämnen har lovskolan för vissa blivit en tillflykt för att exempelvis ta igen arbetsområden som saknas, komplettera uppgifter eller repetera ett kapitel i matematiken och göra ett prov. Oavsett anledning har lovskolan en viktig funktion i den övriga verksamheten med det primära syftet att få fler elever godkända i sina ämnen och i sin tur öka måluppfyllelsen på skolan. Med detta i åtanke är det alltså viktigt att en lovskola är välfungerande helt organisatoriskt, så att den insats som görs från elever och undervisande lärare ger så bra avkastning som möjligt. Inget arbete ska alltså göras i onödan. I denna blogg ämnar jag skriva om hur två kollegor och jag initierade ett förändringsarbete för lovskolan för att bättre kunna möta de krav som lovskolan ställer. Fortsätt läsa Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???