Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten

Internet en parallellvärld i vuxnas värld

– om betydelsen av att lyssna och utvecklas med eleverna

Vad innebär det egentligen att de unga jag möter i klassrummet  alltsedan spädbarnsåldern vuxit upp med Youtube, Google, sociala medier och ständiga uppdateringar? Skiljer sig mitt sätt att se på världen med deras? Jag ler åt mig själv, att jag som anser mig vara en lärare som är väl insatt i ungas nätvardag, förväntat mig ett annat svar, än vad det stora flertalet  gav när jag bad dem resonera och argumentera kring trovärdigheten och relevansen i en samhällsbok från 2015. Fortsätt läsa Internet en parallellvärld i vuxnas värld

Under ytan

I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan

Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3

Självständig läsning

Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.

Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Fortsätt läsa Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3