Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

CPS – Collaborative & Proactive Solutions

I tidigare inlägg har jag belyst mitt arbete kring elever som utmanar skolan med problemskapande beteende. Oftast utifrån Bo Hejlskov Elvéns metod Lågaffektivt bemötande.  Och anledningen är enkel, bemöter vi inte barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem rätt löper vi stor risk att förlora dem.

Därför ska jag försöka beskriva mitt arbete ytterligare. I två nya inlägg, vilka belyser de elever som saknar de färdigheter som krävs för att inte vara utmanande, samt där jag försöker hitta fler vägar till de elever som jag ibland känner att jag inte når, hinner fram till i tid eller helt enkelt har svårt att hantera. För ingen är ofelbar. Vårt yrke är en utmaning och kräver oftast ett brett spektra av kunskaper, inom såväl pedagogik som psykologi. Att behärska dessa två är att ställa höga krav. Dock en nödvändighet, därav utmaningen. Fortsätt läsa CPS – Collaborative & Proactive Solutions

”Learning by doing!”

I vårt tematiska arbete “Mitt hållbara liv” på Naverlönnskolan i årskurs 5 i Svedala fokuserade vi först på det sociala perspektivet  och sedan det ekologiska.(se föregående bloggar) På vår lägerskola vid Eksholmssjön knöt vi ihop dessa två perspektiv.

Vi lär och upplever genom utomhuspedagogiska metoder i ett aktivt samspel med platsen, miljön och varandra för ett livslångt hållbart lärande.”

Citatet är hämtat från naturskoleföreningens hemsida och sammanfattar i en enda mening våra två lägerskoledagar!  Vi lät våra elever få ta del av olika aktiviteter där de fick träna många olika förmågor. Eftersom vi är ett stort gäng  med 75 elever, valde vi att dela upp dem i två grupper med jämn fördelning  från varje klass. I höstas kom eleverna till oss från fyra olika skolor i kommunen och de nya 5:e klasserna bildades. Efter att ha jobbat med gruppdynamiken i klasserna bröt vi nu upp dessa konstruktioner för att öppna upp för ny/gamla  relationer. Fortsätt läsa ”Learning by doing!”

En undervisning anpassad för alla, del 2

De senaste veckorna har jag varit handledare åt studenter och då blivit påmind om vilken stor del av vårt yrke som bör ägnas åt reflektion. Frågor som handlar om varför vissa aktiviteter blir så bra och vad det är som gör att vissa fungerar sämre. Vi får då inte glömma att det är vi lärare som påverkar detta. Ska vi anpassa undervisningen så att så många som möjligt kan delta måste vi våga reflektera över vad vi själva som lärare gör och våga förändra vår undervisning.

Fortsätt läsa En undervisning anpassad för alla, del 2

Lågaffektivt bemötande – Som grund i mitt pedagogiska arbete

Lågaffektivt bemötande är inte att inte ställa krav, det är att ställa krav som fungerar.

En stol faller.
Ett skrik så gällt.
Tomma ord flyger.
Flykt från stress och oro.

En vän i vägen.
En kind som hettar.

Inte förlåt.
Ett barn så skört.

Du söker dig fram.
Letar för att hitta.
Jag frågar och frågar.
För att förstå och veta. 
Varför sitter du i skåpet?

Jag lär mig dina svar. 
Av sakerna du gör.
Olinjerade papper tar vi bort.
Stiftpennan likaså. 

Du sitter längst fram i klassrummet. 
Där hör jag dina viskningar. 
Din plats ger oss stöd.
Den får mig att ibland förstå. 

Barn med utmanade beteende är utmanande för oss för att de saknar de färdigheter som krävs för att inte vara utmanade.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Som grund i mitt pedagogiska arbete

Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2