Kategoriarkiv: Höga förväntningar

I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning. Det är också viktigt att arbeta för likvärdighet och förtrogenhet med läroplan och kursplaner.
– bedömning och betyg, nationella prov, diagnos, screening,
– likvärdig bedömning et c
– att förbättra resultat
– särskilt stöd och extra anpassningar
– höga förväntningar och att se till att arbet​et under le​ktionerna är tankemässigt utmanande

Mitt hållbara liv!?

När eleverna återvände från julledigheten var det också starten för vårt nya ämnesövergripande tema “Mitt hållbara liv!?” i åk  5 på Naverlönnskolan. Vi  utgår ifrån elevernas vardagsliv i närmiljön men kommer också att röra oss ut i samhället runt omkring, även vidare i ett regionalt perspektiv och zooma ut till ett nationellt och globalt perspektiv .

Som kick off för temat använde vi oss av en autentisk situation som eleverna kunde känna igen – frukost med familjen. Deras uppgift var att studera detta rollspel som framfördes av oss – deras lärare – nu i helt andra roller än eleverna är vana att se oss i. De skulle lägga märke till det som var hållbart / icke hållbart. Många fniss och igenkännande skratt hördes när de tittade på vår något urspårade matsituation.

Efteråt fick de i par sedan skriva ner och lista allt de de upplevt som hållbart samt icke hållbart . Därefter gick två par samman till nya grupper där de skulle komma på tips till familjen – vad de skulle kunna göra för att skapa en hållbar matsituation och i  förlängningen en mer hållbar vardag. Fortsätt läsa Mitt hållbara liv!?

Att arbeta i process

Ibland längtar jag efter lektioner där jag ger en uppgift vid lektionsstart, eleverna jobbar (på sin egen nivå) och vid lektionsslut har eleverna lärt eller tränat på samma stoff.  Så kan man – krasst uttryckt – kryssa av den kunskapsinhämtningen eller färdighetsträningen för att gå vidare till nästa steg vid nästa lektion. Stegvis och i samma takt leds eleverna parallellt framåt. Var och en på sin egen nivå. Men så finns det arbetsområden eller ämnen rent generellt, där dagens lektion tar vid där förra lektionen slutade men där eleverna allt efterhand befinner sig olika långt i processen. Hur kan man då organisera för att ”hålla ihop” undervisningen?  Här kommer lite av mitt tänk av problematiken. Fortsätt läsa Att arbeta i process

Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen

Språkintroduktionsdelen av introduktionsprogrammen har ända sedan start varit dominerad av pojkar. De flesta åren har det faktiskt bara varit pojkar i klassen. Denna hösten har verkligen stuckit ut på det sättet att vi fått in flera flickor i gruppen. Just nu består gruppen av sex flickor och åtta pojkar. Av dessa åtta pojkar har fyra en studieplan som innebär att de praktiserar halva dagarna och läser på SFI halva dagarna. De är med andra ord aldrig närvarande i den övriga gruppens undervisning. Av de elever som följer den ordinarie studieplanen för Språkintro är det alltså för närvarande sex flickor och fyra pojkar. Detta påverkar gruppen mycket. Flickornas närvaro bidrar till en betydligt mer harmonisk grupp. Fortsätt läsa Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen

Kamratrespons – Austin´s butterfly

Vi är många som använder oss av kamratrespons i våra klasser på olika sätt. Ibland kanske mer strukturerat med förutbestämda kriterier, med hjälp av ”two stars and a wish” eller checklistor. Ibland kanske barnen bara byter texter med varandra och läser igenom dem, för att ge kort muntlig respons kring tex läsbarhet – går texten att förstå?

Vår klass är van att arbeta tillsammans i sina lärpar och grupper, men det är kanske inte alltid så tydligt för barnen vad vinsten är med att ge och få kamratrespons. Med det här inlägget vill jag visa hur man på ett tydligt sätt kan synliggöra det för barnen och hur man kan få dem att se vinsten i att göra flera utkast, ge och få kamratrespons och feedforward, som det handlar om här. Vi pedagoger får syn på utvecklingen som sker och inte bara den slutgiltiga versionen; det summativa. Fortsätt läsa Kamratrespons – Austin´s butterfly

Lagom är inte bäst!

Vid höstterminstarten i år genomförde Svedala kommun en omorganisation av skolverksamheten eftersom den nya Aggarpsskolan (åk 4-9) togs i bruk. Jag blev förflyttad till Naverlönnskolan som tidigare haft  åk 6-9 men som nu också fick 4:or och 5:or. I de tidigare låg och mellanstadieskolorna huserar nu åk f-3. Detta innebar att många nya klasser bildades och för min egen del så jobbar jag nu åter med åk 5 där eleverna kommer från alla de fyra tidigare mellanstadieskolorna i Svedala tätort. Jag är mentor för 5a, men undervisar alla tre klasserna i engelska.

Jag vill dela med mig av mina reflektioner kring min engelskundervisning i dessa nya klasser, hur jag  pendlat mellan frustration och glädje.  Hur kraftfullt det är när man lyckas förändra elevers  “mindset” och få eleverna att oftare befinna sig i lärande zonen än i övningszonen samt att få klassen att utvecklas åt rätt håll i grupprocessfaserna.

Redan från första lektionen vill jag att eleverna ska känna att det är lustfyllt att lära sig engelska, jag behöver bygga mina relationer till dem och gruppen håller på att formas – vi är i “forming fasen”.  Vi sjunger och dansar för att komma igång på lektionerna, en del är utanför sin “comfort zone” men jag peppar dem att hänga på. Fortsätt läsa Lagom är inte bäst!