Kategoriarkiv: Höga förväntningar

I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning. Det är också viktigt att arbeta för likvärdighet och förtrogenhet med läroplan och kursplaner.
– bedömning och betyg, nationella prov, diagnos, screening,
– likvärdig bedömning et c
– att förbättra resultat
– särskilt stöd och extra anpassningar
– höga förväntningar och att se till att arbet​et under le​ktionerna är tankemässigt utmanande

Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen

Språkintroduktionsdelen av introduktionsprogrammen har ända sedan start varit dominerad av pojkar. De flesta åren har det faktiskt bara varit pojkar i klassen. Denna hösten har verkligen stuckit ut på det sättet att vi fått in flera flickor i gruppen. Just nu består gruppen av sex flickor och åtta pojkar. Av dessa åtta pojkar har fyra en studieplan som innebär att de praktiserar halva dagarna och läser på SFI halva dagarna. De är med andra ord aldrig närvarande i den övriga gruppens undervisning. Av de elever som följer den ordinarie studieplanen för Språkintro är det alltså för närvarande sex flickor och fyra pojkar. Detta påverkar gruppen mycket. Flickornas närvaro bidrar till en betydligt mer harmonisk grupp. Fortsätt läsa Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen

Kamratrespons – Austin´s butterfly

Vi är många som använder oss av kamratrespons i våra klasser på olika sätt. Ibland kanske mer strukturerat med förutbestämda kriterier, med hjälp av ”two stars and a wish” eller checklistor. Ibland kanske barnen bara byter texter med varandra och läser igenom dem, för att ge kort muntlig respons kring tex läsbarhet – går texten att förstå?

Vår klass är van att arbeta tillsammans i sina lärpar och grupper, men det är kanske inte alltid så tydligt för barnen vad vinsten är med att ge och få kamratrespons. Med det här inlägget vill jag visa hur man på ett tydligt sätt kan synliggöra det för barnen och hur man kan få dem att se vinsten i att göra flera utkast, ge och få kamratrespons och feedforward, som det handlar om här. Vi pedagoger får syn på utvecklingen som sker och inte bara den slutgiltiga versionen; det summativa. Fortsätt läsa Kamratrespons – Austin´s butterfly

Lagom är inte bäst!

Vid höstterminstarten i år genomförde Svedala kommun en omorganisation av skolverksamheten eftersom den nya Aggarpsskolan (åk 4-9) togs i bruk. Jag blev förflyttad till Naverlönnskolan som tidigare haft  åk 6-9 men som nu också fick 4:or och 5:or. I de tidigare låg och mellanstadieskolorna huserar nu åk f-3. Detta innebar att många nya klasser bildades och för min egen del så jobbar jag nu åter med åk 5 där eleverna kommer från alla de fyra tidigare mellanstadieskolorna i Svedala tätort. Jag är mentor för 5a, men undervisar alla tre klasserna i engelska.

Jag vill dela med mig av mina reflektioner kring min engelskundervisning i dessa nya klasser, hur jag  pendlat mellan frustration och glädje.  Hur kraftfullt det är när man lyckas förändra elevers  “mindset” och få eleverna att oftare befinna sig i lärande zonen än i övningszonen samt att få klassen att utvecklas åt rätt håll i grupprocessfaserna.

Redan från första lektionen vill jag att eleverna ska känna att det är lustfyllt att lära sig engelska, jag behöver bygga mina relationer till dem och gruppen håller på att formas – vi är i “forming fasen”.  Vi sjunger och dansar för att komma igång på lektionerna, en del är utanför sin “comfort zone” men jag peppar dem att hänga på. Fortsätt läsa Lagom är inte bäst!

Nya tag med stöd av kollegahandledning

Det är måndag efter lunch, klockan är 13.00 och min lektion i svenska ska börja. Jag släpper in klassen i klassrummet. Många av eleverna är stimmiga, tjoar och pratar högt med varandra. Några kastar sig ner på sin stol med ett stön och klagar över att de är trötta, andra sätter sig men reser sig snabbt igen för att antingen hämta något i sin låda bak i klassrummet eller prata med en kompis. Jag ber om klassens uppmärksamhet och får den delvis men fortfarande snackas det och görs ljud som stör koncentrationen och möjligheten att förstå vad som ska göras. Jag går därför igenom uppgiften ännu en gång, och ytterligare en gång……..

Fortsätt läsa Nya tag med stöd av kollegahandledning

Vad finns egentligen i en kartbok?

Som språklärare känns denna rubrik ganska främmande, även om det i denna bloggs avseende är ytterst relevant. Vad finns egentligen i en kartbok? När eleverna i åk 7 fick samma fråga svarade de flesta länder, sjöar, städer och symboler. Några fåtal visste även att en kartbok kan innehålla klimat, befolkning och koordinater. I den ämnesövergripande uppgift som eleverna skulle ta sig an var att med hjälp av en kartbok skriva en faktatext om ett land, enligt denvermodellen, som ett ämnesövergripande arbete (geografi/svenska). Med utgångspunkt i elevernas förkunskaper påbörjade vi arbetet, där syftet var att dels stärka elevernas förståelse för att handha en kartbok och dess innehåll, dels träna på att skriva en faktatext med ämnesrelevanta ord. Fortsätt läsa Vad finns egentligen i en kartbok?