Kategoriarkiv: Mind the gap

Kamratrespons

Jag brukar introducera kamratrespons för mina elever redan i årskurs 1. Ska det fungera måste gruppen först vara trygg. För att det ska få effekt behöver det både tränas och ges handledning. Att se vad kompisarna gör mindre bra är eleverna i den här åldern oftast ganska bra på och det kräver tid och tålamod att träna eleverna till att bli bra lärresurser åt varandra.

Fortsätt läsa Kamratrespons

Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Så fantastiskt det är med digitaliseringen. Skolan blir genast mer tillgänglig. Under mina första år som lärare var vi noga med att förse elever med dyslexi med datorer så att de kunde få stöd med t ex stavning och uppläsning av text. Avundsjukan i klassrummet var stor, alla ville arbeta på dator. Efter ett tag var det inte lika spännande och då ville många dyslektiker inte använda sin dator, de kände sig utpekade. Jag var frustrerad, jag märkte ju hur IT blev ett stöd i läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Idag arbetar jag i Svedala kommun som använder sig av Chromebooks till alla elever i årskurs 4-9. Jag undervisar i årskurs 5 och upplever tack vare våra Chromebooks tillgänglighet och inkludering.  Alla elever har tillgång till samma hjälpmedel och ingen känner sig utpekad för att man skriver på dator.

Fortsätt läsa Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

Så kul att lära sig om Berlins sevärdheter – inte sant?

Av min kollega Björn Perssons blogginlägg om undervisning i samhällskunskap Att växla upp och höja förväntningarna fick jag inspiration att vilja få mina tyskelever i åk 7 att tycka det var roligt att tillgodogöra sig realia om Berlin. Visst hade jag kunnat säga att vi nu ska läsa och lära oss om sevärdheter i Berlin och det ska vara målet att nå för denna vecka, men det kändes inte kul. Hur kunde jag väcka 26 elevers nyfikenhet, intresse och en vilja att veta någonting om Tysklands huvudstad? Fortsätt läsa Så kul att lära sig om Berlins sevärdheter – inte sant?

Utmana elevers tänkande i naturvetenskap

”Det är ändå vikten för järnet väger mer på sätt och vis”

Ett vanligt inslag i NO-undervisningen är att utmana elevers missuppfattningar och ersätta dem med nya hållbara insikter som förklarar hur vår omvärld fungerar. Conceptual change, eller begreppsförändring, är ett viktigt verktyg för att skapa varaktig förståelse för naturvetenskapens olika begrepp. Fortsätt läsa Utmana elevers tänkande i naturvetenskap