Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Vi läser skönlitteratur och lär oss om forntiden

Vi har högläst boken ”Pojken och båten” av Robert Fisker. Boken tar oss tillbaka till övergången mellan jägarfolk och odlarfolk. Bokens huvudperson är Kra som tillsammans med sin vän Mu tillhör samma fiskar- och jägarstam, Kråkfolket. Kra har fått sitt namn efter kråkans läte och Mu är döpt efter vilda oxar. Tillsammans utforskar de sitt närområde och när de en dag sitter och spejar i sin trädkoja upptäcker de en båt på andra sidan stranden. De inser värdet av att ha en båt och försöker tillsammans komma på en plan för att ta sig över vattnet och hämta båten. De provar sig fram och härmar olika tekniker som de upptäckt i naturen. Trots att fiendestammar rör sig i närheten i skogen på andra sidan vattnet lyckas Kra hämta båten. När en man är på väg att hinna ikapp honom i båten provar han att härma ett löv han en gång såg, som fick fart av vinden. För att båten ska ta sig fram snabbare tar han skinnet han använder som klädesplagg och håller upp som ett segel i vinden. Båten får fart och han lyckas undkomma mannen som jagar honom. Fortsätt läsa Vi läser skönlitteratur och lär oss om forntiden

Bedömning, ett komplext uppdrag

I vårt utvecklingsarbete på Aggarpsskolan arbetar vi just nu med att utveckla differentierad undervisning. Som jag skrev i min förra blogg läser vi då boken ”Lektionsdesign – en handbok” av Helena Wallberg. Nu är vi framme på kapitlet som handlar om bedömning. Det är verkligen ett område som är väldigt brett och som kan diskuteras mycket och länge. Det går inte att krympa ner till en blogg men jag vill gärna dela några tankar jag och mina kollegor har och också ge något exempel på hur jag arbetar i det dagliga arbetet.

Fortsätt läsa Bedömning, ett komplext uppdrag

I dessa tider…

Jag misstänker att kommunikationen mellan hemmet och skolan har ökat markant I dessa tider…  Frågan är hur många mejl som faktiskt går hem till en enskild vårdnadshavare och vad syftet med mejlen är? Går det att läsa in lärarnas uppgivenhet och frustration i dessa mejl? Vilken möjlighet har föräldrar som lämnar sitt barn framför datorn att stötta när de själva inte ens är där? Som lärare har jag bara en bild av hur föräldrarna tänker kring denna nya utmaning som kallas fjärrundervisning. Kanske de tycker det är business as usual och om de gör det hur hjälper jag dem förstå denna utmaning? Kanske så här:  

Till föräldrar i klass X

Dessa tankar har jag grubblat över i en månads tid. Syftet är att försöka hjälpa och bredda er bild av hur det fungerar med fjärrundervisning i X. Jag har länge sparat på en uppgift i svenska som jag nu känner mig tvungen att sätta igång med, med vetskapen om att den inte helt lämpar sig att genomföra när eleverna sitter hemma framför sina datorer. Tiden rinner iväg och även om vi ännu inte är där så är det snart dags för betygsättning. Jag måste erkänna att jag till dagens datum har varit sparsamt med bedömningsunderlag som jag känner att jag verkligen kan lita på. Varför det blivit så är förhoppningsvis enkelt att förstå. Det har ju skett en konstant förändring denna termin kring om eleverna ska vara här eller hemma. Detta har resulterat i ständiga ställningstagande kring vad som är görbart med behållning i undervisningen beroende på eller oavsett om de är hemma eller i skolan. I början av detta äventyr var eleverna i X riktigt taggade. Med tiden har detta förändrats och idag upplever jag att motivationen är låg. För oss lärare är det en unik situation som vi aldrig tidigare erfarit och en stor del av vår arbetstid handlar om hur vi kan omvandla det vi gör i klassrummet till en undervisning där eleverna sitter hemma. 

Hur fungerar fjärrundervisningen utifrån en lärares perspektiv? Jag kopplar upp mig mot 25 små rutor och i varje ruta finns en elev. Någon ligger i sängen och äter chips som om jag i deras ruta är ett underhållningsprogram på tv man bara slötittar på. Några spelar spel samtidigt som jag försöker undervisa och några stänger av kameran så att jag inte alls har koll på vad de gör eller om de ens är där. Många kämpar på och gör sitt allra bästa trots omständigheterna. Jag sänder information till dessa 25 rutor. Vad som händer med mottagarna har jag dålig koll på. Jag kontrollerar dem stundtals med kontrollfrågor där många elever levererar undermåliga svar av olika anledningar. Det är så tufft att gå i högstadiet och plugga på distans när man fortfarande arbetar på sitt egenansvar, sin mognad, och sin egen självinsikt. Jag kan bara sända och kontrollera. Jag kan bara konstatera och upplysa. Jag kan inte prata med dem och nå dem individuellt när jag är uppkopplad mot hela klassen. Jag kan inte skapa ett hållbart system som gör att den möjligheten finns. Efter lektionstid hoppar jag ju in i nästa lektion. Jag kan inte höra av mig till er föräldrar så fort en av mina elever inte arbetar optimalt. Det är viktigt att förstå detta tänker jag. Det sker ju varje lektion för många. Samtliga elever i X har fler passiva lektioner än vad de haft om de vore här. De är ju uppkopplade sex timmar om dagen. Hur kan någon begära full fokus varje minut då? Och ni föräldrar sitter ju i ärlighetens namn inte med dem under dagarna. Hur mycket kan ni påverka?

Jag hoppas med denna information att jag har breddat er bild av hur verkligheten kan se ut för era ungdomar och oss lärare just nu i skolan. Jag hoppas att vi efter påsk hamnar i ett ”normalläge” både för era ungdomars skull och för oss pedagoger. 

Ungefär så kanske det kan se ut. Inte moralisera, anklaga, döma. Bara upplysa. Om vi lärare har en bild av hur den nya verkligheten ser ut, eleverna har en och föräldrarna en annan kanske vi behöver börja just där. Om jag vet om att det finns en samsyn från samtliga parter kanske det underlättar den frustration som ständigt gnager i mig som lärare. Det är ju ingens fel om det inte går helt smärtfritt nu I dessa tider.

Att diskutera:

  • Hur ser din kommunikation ut med vårdnadshavare under dessa nya omständigheter?

Använd en lektionsstart som skapar nyfikenhet och engagemang!

När vi skulle påbörja vårt nuvarande utvecklingsarbete på skolan gjorde vi först ett analysarbete. Vi ville veta vad vi lärare behöver lära oss mer om för att stötta våra elever. Genom det arbetet kom vi fram till två teser. Den ena tesen handlar om att våra elever är omotiverade och då behöver vi lärare bli bättre på att motivera dem. Denna termin arbetar därför alla lärare på vår skola med boken ”Lektionsdesign” av Helena Wallberg. Vi har valt den, som en del i vårt utvecklingsarbete, för att få ny kunskap, bli inspirerade och få konkreta tips. Boken handlar om hur man förbereder en lektion som tar hänsyn till alla elevers olika behov. Hur viktigt det är att istället för att göra olika speciallösningar tänka på att differentiera undervisningen så att man når så många som möjligt.

Fortsätt läsa Använd en lektionsstart som skapar nyfikenhet och engagemang!

Att väcka nyfikenhet och engagemang

I första kapitlet i läroplanen står det “ varje elev i skolan ska få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”. För att göra detta måste läraren lyckas väcka nyfikenhet och engagemang hos sina elever för att lära. Det är ett uppdrag som det krävs  mycket för att lyckas med och det finns inte en väg att gå utan alla elever och elevgrupper är olika och därför måste man använda och prova olika metoder. På Aggarpsskolan är vi nyfikna på våra elever och tillsammans provar vi nytt för att  nå fler. 

Fortsätt läsa Att väcka nyfikenhet och engagemang