Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Fågelholkar och en kvällslektion i samsyn

Genom att även vårdnadshavaren är med och diskuterar insatserna får vårdnadshavaren genom sin kännedom om eleven också möjlighet att bidra till elevens lärande. 

Meningen ovan är hämtad från min förra blogg. Där avslutade jag med en fundering kring hur man skulle kunna sammanföra lärare, förälder och elev med syfte att uppnå någon form av bättre samsyn. Som förstelärare förväntas vi i Svedala kommun arbeta med öppna klassrum. Det som händer där inne får gärna andra ta del av. Bloggandet är en del av denna öppenhet. Vad skulle hända om jag bjöd in samtliga föräldrar i min åtta in i mitt klassrum så de fick ta del av min undervisning? Hur ska de alla få plats? Tänk om de tycker jag är en dålig lärare? Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert. 

Nja… Jag kan ju inte släppa in 60 personer i ett klassrum så jag bestämde mig för att bjuda in både föräldrar och elever en kväll på föräldramöte i matsalen på skolan. Mitt huvudsyfte var att visa föräldrarna hur deras barn fungerar i skolan. Hjälpa föräldrarna se det jag ser och inte bara det som förmedlas under ett utvecklingssamtal. Jag har under en lång period arbetat med att motivera mina elever i åttan då det just i denna grupp finns en good enough-känsla som är på tok för låg. Många elever underpresterar och alla mina försök att motivera har bara lett till tillfälliga framgångar. Utanför boxen är ju kanske inte direkt mitt mellannamn men svåra utmaningar kräver extrema lösningar.  Fortsätt läsa Fågelholkar och en kvällslektion i samsyn

Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Fortsätt läsa Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.” Fortsätt läsa Jag måste räcka upp handen mer

Rast för social utveckling

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra.”

Hur kan vi på olika sätt organisera vår gemensamma verksamhet utifrån denna syftestext, tagen från Lgr11? Om vi tittar på den elevgrupp vi arbetar med just nu, i vilka sammanhang och miljöer ser vi att detta redan fungerar väl och när behöver vi ge eleverna stöd? Finns det faktorer som påverkar positivt eller negativt? Detta är frågor som jag tillsammans med fritidspedagog Ramón Vique har reflekterat kring under hösten gällande vår elevgrupp, årskurs 1. Fortsätt läsa Rast för social utveckling