Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Tysta elever

I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?

Fortsätt läsa Tysta elever

Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt. 

Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Ett axplock av tips

I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om barns tidiga signaler på energiläckage.   I det här inlägget kommer jag ge några metoder och exempel från en undervisningsvardag där jag försökt möta upp mina elevers olika behov där den differentierade undervisningen varit en del av lösningen.

Vi vet alla vilken mångfald av olika personligheter vi har i våra klasser. Behoven är ofta lika många, om inte fler, som det finns individer i ett klassrum. Lägg sen till olika förväntningar, dagsmående, förutsättningar och andra saker som våra elever har med sig i ryggsäcken. Fortsätt läsa Ett axplock av tips

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Crash course i demokrati

Ibland tar mina SO-lektioner oväntade vändningar. Elevernas associationsbanor kan för mig vara svåra att förstå, men de gör att frågor som till synes faller utanför det område som jag planerat för emellanåt kommer upp. Ibland sväller frågorna och börjar leva sitt eget liv innan jag hunnit leda tillbaka elevernas tankar till den box jag planerat för. Detta gjorde att en lektion som var tänkt att handla om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter i stället blev en lektion och diskussion som tog oss från koranbränning i Malmö via Paris 1789 till Ryssland under Putin och jag är säker på att inlärningsfrekvensen var högre i klassen än den hade varit om jag hållit mig till ursprungsplanen. Fortsätt läsa Crash course i demokrati