Kategoriarkiv: Forskning

Min avhandling är färdig

I januari 2015 startade forskarskolan CSiS – Communicate Science in School och jag påbörjade ett nytt liv som forskande lärare. Så här skrev jag i bloggen för fyra år sedan:

”Möjligheterna verkar oändliga samtidigt som man måste hitta sin egen nisch. Det gäller att vara realist, kunna begränsa, hitta litteratur, förankra i tidigare forskning mm. Projektet skall ge ny kunskap, vara relevant, viktigt och användbart. Sedan måste projektet vara genomförbart både tidsmässigt och praktiskt. Sist men inte minst måste det vara ett projekt som jag själv med oförminskad entusiasm och glädje kan ägna mig åt i fyra år. Det blir inte lättare av att för varje artikel, bok eller rapport man läser får man nya idéer, det finns så mycket spännande man kan göra. Som ni märker är detta en fantastisk situation att befinna sig i, alla problem (hittills i alla fall) är angenäma problem.”

Med facit i hand kan jag konstatera att möjligheterna var oändliga men jag fann min egen nisch, både till innehåll och metod. Min forskning har gett ny kunskap som förhoppningsvis kan vara användbar, jag har försökt att skriva på ett sätt som innebär att avhandlingen kan nå ut även utanför forskarvärlden. Jag har känt glädje i mitt arbete även om alla problem under vägen inte kändes angenäma, i alla fall inte just då. Fortsätt läsa Min avhandling är färdig

Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Hur bör jag som matematiklärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Den här frågan är ständigt aktuell och det går olika trender i hur man lär ut på bästa sätt.

 Jag har relativt nyligen läst en ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik som ger en tydlig fingervisning. I projektet har forskarna använt data från TIMSS, en undersökning där åttondeklasser i många länder gör ett matematikprov, samt fyller i en enkät som bland annat frågar om vad som händer på deras matematiklektioner. Här kan ni läsa mer. Deras studie visar att man ska lägga mer tid på att eleverna ska lära sig saker utantill, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag. Jag har under många år försökt koppla mina matematiklektioner till vardagen. Denna studie och annan forskning har fått mig att fundera och delvis förändra min undervisning. I den här bloggen kan du läsa mer om hur jag förändrat den. 

Fortsätt läsa Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

En djupdykning i naturvetenskapens innersta väsen

Naturvetenskapens kärna är dess begrepp, modeller och teorier. Med hjälp av naturvetenskapen har vi på ett framgångsrikt sätt kunnat beskriva och förstå vår omvärld vilket har inneburit stora fördelar för oss människor.  Men just därför att naturvetenskapen har en så central roll i vår utveckling är naturvetenskapen mer än bara fakta. Det är ett sätt att tänka, ett sätt att metodiskt utforska vår verklighet med konsekvenser för samhälle, kultur och natur. Detta måste man ha i bakhuvudet när man undervisar om naturvetenskap, om inte eleverna förstår vad naturvetenskap är och vad den betyder blir ämnesinnehållet svårt att ta till sig. Fortsätt läsa En djupdykning i naturvetenskapens innersta väsen

Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

”Tack så jättemycket för hjälpen. Med er hjälp så har vi rättat alla stavfel och lagt in fler bilder, Vi läste igenom texten och bytte ut vissa svåra ord”

Vad hindrar elever från att bli viktiga resurser för varandra? En del handlar om att vi måste systematiskt träna eleverna att använda varandra som stöd för sitt lärande. Men det handlar också  om att skapa en lärmiljö där eleverna vågar vara ärliga och lita på varandra när det gäller deras skolarbete.

Kritiska vänner är ett begrepp som används inom aktionsforskning, till exempel när man gör klassrumsobservationer hos en kollega. Att vara kritiska vän innebär att man tar sig tid och sätter sig in i någon annans arbete, ställer kritiska men konstruktiva frågor och vågar säga det som kan vara lite obekvämt men nödvändigt för att utveckling skall kunna ske. Att vara kritisk vän innebär att man granskar någons arbete, inte personen bakom arbetet och ger nya infallsvinklar som för arbetet framåt. Kritiska vänner handlar om mod, både att våga vara ärlig men också att våga lita på det ärliga uppsåtet. Begreppet kritisk vän är mycket användbart när vi diskuterar kamratrespons.
Fortsätt läsa Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

Engagemang, intresse och lärande

Engagemang som begrepp för att beskriva och diskutera undervisning har varit ett av mina främsta fokus de senaste åren. I takt med att min kunskap ökar börjar slutet också att närma sig.

I min forskarvärld börjar det dra ihop sig och snart har jag hållit på med detta i tre år. Det innebär att mitt 75%-seminarium närmar sig och att mitt arbete så här långt skall läsas av en extern granskare så att det håller måttet. Min avhandlingen kommer att bli en sammanläggning vilket betyder att den kommer att innehålla två vetenskapliga artiklar och en kappa. Kappa innebär att man skriver en sammanfattande introduktion till artiklarna. Just nu har jag en artikel som i stort sett är klar, en artikel som är påbörjad (med lite god vilja kan man säga att den är påbörjad) och en massa överbliven text som skulle kunna utgöra stommen i en kappa. Det känns som att ett berg av arbete ligger framför mig och det är inte en angenäm känsla på något sätt men jag litar på min erfarenheten av att det brukar gå bra. Först och främst vill jag bli klar med min första artikel och skicka in den till den vetenskapliga tidskrift som jag hoppas kommer att publicera artikeln. Att bli publicerad är en lång process. Fortsätt läsa Engagemang, intresse och lärande