Kategoriarkiv: Svenska

Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Kyrkskolan, Ledarskap, Matematik, Specialpedagogik, Svenska, Svenska A, Svenska som andraspråk, Synligt lärande, Teknik

STL – del 2 – Skrivandet

Lämna en kommentar

 “Nu sprang barnen så fort de kunde med varulven efter sig. De sprang fort och tittade på varulven som jagade dem. Då krockade de plötsligt med något hårt, stort och lurvigt. Framför dem stod en till varulv som de trodde var ond. Men vad de inte visste var att detta var varulvens goda tvilling! Nu visste inte barnen vad de skulle göra. Den goda varulven räckte ut händerna för att barnen skulle klättra upp i dem. Barnen tittade förvirrat på varandra, de visste inte om de kunde lita på den nya varulven. Då sa den goda varulven.

– Kom igen! Ni får välja nu om ni vill bli uppätna av min tvilling, eller om ni vill följa med mig för att kunna överleva.”

Utdrag ur “Det halvonda tivolit” skriven av elever i år 3.

Fortsätt läsa STL – del 2 – Skrivandet →

Årskurs 7-9, Naverlönnskolan, Svenska

Franska Revolutionen + dagbok = sant

Lämna en kommentar

Hur får man elever att bli engagerade och nyfikna på historia samtidigt som de får använda sin fantasi och skriftliga förmåga?  Jo, genom att låta dem uppleva Franska Revolutionen genom sina egna ögon.

Jag har som svensklärare den fantastiska ynnesten att kunna samarbeta ämnesövergripande med en SO-lärare. Förutom att det är kollegialt utvecklande att kunna samplanera, bidrar också den slutliga sambedömningen av elevernas alster till större samsyn. Ytterligare en vinst är att eleverna får möjlighet att arbeta med helheten dvs SO-innehåll och svenska att ut­veckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (Lgr22). Fortsätt läsa Franska Revolutionen + dagbok = sant →

Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Kyrkskolan, Matematik, Specialpedagogik, Svenska, Svenska A, Svenska som andraspråk, Synligt lärande

STL – kollegialt lärande- del 1

1 kommentar

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1 →

Årskurs 7-9, Spångholmsskolan, Svenska, Svenska A

Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull

Lämna en kommentar

Läsning måste få ta tid, eller kanske rättare sagt ges tid i skolan. I dagens skola, där det finns en ständig stress över allt som ska hinnas med och allt som ska bedömas, kan det för många kännas som slöseri med tid att ge just tid till läsning under lektionstid. Ett fenomen och ett problem som jag i högre utsträckning upplever på högstadiet där man som lärare endast träffar sina elever ett fåtal gånger per vecka. Erfarenheten säger mig också att läsläxor aldrig kan ersätta läsningen i skolan eftersom det alltid finns någon eller några som glömmer eller inte “hinner” öppna boken. Läsningen måste alltså få ta, eller rättare sagt ges tid i skolan. Först då visar vi eleverna hur värdefullt det är att läsa och vi ger dem också möjlighet att upptäcka böckernas värld. Fortsätt läsa Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull →

Årskurs F-3, Marbäcksskolan, Svenska

Motstånd och mindset

Lämna en kommentar

När vi avslutade förra läsåret analyserade vi gruppvis de olika kriterierna utifrån vilka vi mäter förflyttningar för att se om vi kommer framåt i vårt i utvecklingsarbete. Till kriterierna listade vi olika strategier vi använder och som är väl implementerade på skolan.

Sammanställningen av våra analyser ledde fram till att vi just nu arbetar med observationer och samtal utifrån kriteriet:  “Eleverna har strategier när de möter motstånd i skolarbetet.”

Fortsätt läsa Motstånd och mindset →