I mitt förra inlägg på Förstelärare bloggar, skrev jag om hur vi, på NFU, arbetat med elevers kognitiva motivation. Mer specifikt handlade det om en uppgift, kopplad till Helena Wallbergs bok Lektionsdesign. Uppgiften gick ut på att vi lärare skulle ta inspiration av fas 2 i boken och använda oss av detta vid planering av en kommande lektion. Det var en individuell uppgift, så var och en fick själv ansvara för hur den genomfördes. Men på kompetensutvecklingsdagen skulle erfarenheterna bearbetas kollegialt. Fortsätt läsa Elevers motivation #2
Kategoriarkiv: Religionskunskap
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen
Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt.
Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen
Väcka eller döda nyfikenhet
“Nu ska vi prata om geometriska objekt” eller “vad vet ni om geometriska objekt?”, två fraser som skulle kunna vara inledningen till en matematiklektion men med helt olika ingångar. Genom den första frasen förutsätter jag som lärare att eleverna saknar kunskap och erfarenheter kring ämnet och att jag är källan till vad de ska möta och lära sig. I den första frasen visar jag inte heller något intresse för att höra elevernas tankar eller ta del av deras tidigare erfarenheter. Den andra frasen är till skillnad från den första en fråga. En fråga som tar för givet att eleverna har någon form av tanke kring geometriska objekt och att jag som lärare är intresserad av att höra dessa tankarna. Dessa två tänkbara scenario till inledning av en lektion är också ett sätt att se på hur vi väcker intresse och engagemang hos eleverna kring ett ämne. I detta blogginlägg kommer jag beskriva några olika sätt att starta en lektion som jag upplevt varit lyckade för att skapa nyfikenhet hos eleverna.
Bedömning, bedömning, bedömning… Det är bara prov, prov, prov…
Jag har detta läsår tagit emot två nya sjuor som jag ska undervisa i samtliga SO ämne. Det bästa med att ta emot nya sjuor är känslan av nystart. Nu ska allt det som inte fungerade med förra “årskullen” utvecklas och förbättras. Nya planeringar görs vilka ska vara ännu mer explicita, mer motivationshöjande, det ska in mer kooperativa inslag i klassrummet, differentiering, mer texter med lästräning etc etc…
Därför la jag i början av terminen mycket tid på syftestexten av kursplanen. Eleverna fick inledningsvis fundera över varför vi egentligen läser religion i skolan. Det blev mycket intressanta gruppdiskussioner som vi lyfte i helklass och det mest intressanta var att i stort sett alla eleverna kom fram till det som står i kursplanen, framför allt det som sammanfattas i meningen nedan: Fortsätt läsa Bedömning, bedömning, bedömning… Det är bara prov, prov, prov…
Expert novis lärare elev
På senaste tiden har jag medvetet och aktivt skalat av min undervisning. Jag har sänkt tempot och ägnat mer tid åt återblickar och repetition än vad jag gjort tidigare. Jag har funderat mer på vilka delar i min undervisning som är utsmyckning för trevnadens skull och vilka delar som är relevanta intresseväckare. De delar som är irrelevanta för det egentliga budskapet har jag försökt att skala bort. Anledningen till detta är att jag läst lite om kognitionsforskning och fått lära mig lite mer om hur hjärnan fungerar när vi ska lära oss nya saker. Fortsätt läsa Expert novis lärare elev