Kategoriarkiv: NO

Tjuvstart på den nya läroplanens innehåll- programmering

Jag gillar kontroll!

Jag gillar att ha goda kunskaper om ämnen jag undervisar i!

Men jag gillar utmaningar också! Det var detta som avgjorde att jag tog steget att starta upp ett arbetsområde som jag ännu inte behärskar men som ska tillämpas från och med den 1 juli 2018. Regeringen beslutade i början på mars om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Se hur det påverkar dina ämnen via länken. Fortsätt läsa Tjuvstart på den nya läroplanens innehåll- programmering

Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Hur kan jag stötta mina elever så att de kan producera egna välutvecklade texter med  ett ämnesspecifikt språk . Genom att arbeta med olika muntliga kommunikativa övningar och experiment  stöttas eleverna innan sitt skrivande. Talet blir grunden för att lära tillsammans och utveckla lärandet.

Sekvensbilder och ämnesbegrepp

I detta blogginlägg kan du läsa om hur mina elever genom muntliga övningar utvecklar sitt lärande och hur  det  underlättar och höjer nivån på deras egna skrivna texter.

Fortsätt läsa Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik

When scientists read, they do inquiry (Philips, Norris 2009)

En viktig del av forskningsarbetet är att åka på konferens. I veckan var det dags, på hemmaplan i Lund, när forskarskolorna i Sverige samlades under rubriken ”Konferens inom naturvetenskapens och teknikens didaktik”. En konferens ger en chansen att få del av det senaste  samtidigt som man kan knyta värdefulla kontakter och vidga sitt nätverk.  Det här blogginlägget är tänkt att ge en liten bild av aktuell forskning inom området, filtrerad genom mina högst personliga intryck. Fortsätt läsa Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik

Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?

I kursen naturvetenskaplig specialisering har vi arbetat med en fördjupning inom ämnesområdet genteknik och stamceller. Parallellt med teoripass, övningar och kunskapsinhämtning om medicinsk forskning lästes boken Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (2012). Klassen fick uppgift att prova på att bli skribenter på Wikipedia som avslutning på ämnesområdet. Det ersatte ett vanligt, skriftligt prov och det blev väl så bra om inte bättre menar jag.

Boken som tar tag i dig

Men först måste jag  nämna lite om Den odödliga Henrietta Lacks. Boken berör varje läsare på många plan vågar jag påstå. Den beskriver hur den svarta, fattiga Henrietta Lacks 1951 diagnosticerades med livmodertappcancer. Som patient på John Hopkinssjukhuset i Baltimore blev hon på intet sätt tillfrågad för godkännande av vävnadsprovtagning. Det var före lagar om informerat samtycke och visar på 1950-talets brist på etik vad gäller rätten till ditt eget genom (gener), celler eller vävnad – speciellt om du tillhörde  fel samhällsklass eller hade felaktig hudfärg eller plånbok. Fortsätt läsa Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?