Kategoriarkiv: Matematik

Mental lektionsstart

“När går vi in? Vad ska vi göra idag?”. Det är två frågor jag får dagligen när jag möter elever i rasthallen. “Vi går in 10.30.”  Vad menar jag med det? Lektionen börjar ju 10.30 då kan vi inte gå in 10.30 eller? 

Uppmärksamma eleverna innan lektionen

Jag försöker alltid vara på plats några minuter innan den tid det står på schemat att lektionen ska starta. Jag möts då av ett antal elever, oftast samma, som väntar på att få komma in i klassrummet, det är också oftast samma som kommer precis i tid eller i vissa fall några minuter för sent. Störande? Nej, faktiskt inte (oftast). Jag tycker det är perfekt att alla inte kommer samtidigt eftersom då kan några elever i taget bli uppmärksammade. Jag hinner växla några ord med de eleverna som kommer några minuter innan, de andra kan jag ta emot efterhand som de kommer och de som ibland kommer för sent ser ofta själv till att bli uppmärksammade.  Fortsätt läsa Mental lektionsstart

STL – kollegialt lärande- del 1

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1

Genrepedgogik inom matematiken

Att nå fram till alla elever och se till att alla ges en möjlighet att utvecklas är eftersträvansvärt och ett av våra mål som lärare. Jag har dock under årens lopp funnit det svårt att få alla elever att vara delaktiga i diskussioner, och där ge dem en chans att utveckla sin förmåga att föra och bemöta påståenden med matematiska resonemang. Likaså kan jag finna att det ordinarie arbetet med färdighetsträning inte riktigt ger den möjligheten att resonera och fundera mer djupgående kring vad som sker och varför inom matematiken.  Tiden för reflektion är svårt för många elever att ge sig själv, samt att det vid gemensamma genomgångar eller vid grupparbete så är det många som förblir tysta eller fåordiga. Fortsätt läsa Genrepedgogik inom matematiken

Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Bilden visar exempel på huvudräkningsexempel skrivet på whitboardtavla.I det här blogginlägget kommer du att få läsa om hur jag under en matematiklektion i årskurs 2, arbetar i klassrummet, för att skapa intresse och tilltron till elevens förmåga att använda huvudräkningsstrategier genom differentierad undervisning. Min förhoppning är att du som läser detta, ska bli inspirerad men också reflektera över hur du gör i ditt klassrum för att nå de långsiktiga målen. Kanske är detta inte något nytt, men det är också nyttigt med igenkänning och bekräftelse i det man gör.

Syftet med lektionen är att ge exempel på hur man i ett klassrum kan hjälpa eleverna att utveckla sin tilltro till sitt eget lärande och ett intresse för matematik, med hjälp av differentierad undervisning. Målet med lektionen är att skapa så goda förutsättningar som möjligt, för att nå de långsiktiga målen i matematik. Fortsätt läsa Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Repetition är kunskapens moder

I mitt förra inlägg skrev jag om vikten av snabb respons i klassrummet. I detta inlägg ska jag gå vidare med vikten av repetition. I min undervisning i matematik använder jag ett material som är anpassat för de elever som inte nått godkänd nivå på högstadiet. Det betyder att materialet är väldigt komprimerat, för att alla områden ska täckas in på begränsad tid. På ett år ska eleverna ta igen allt de missat under högstadiet och i vissa fall mellanstadiet. Att materialet är komprimerat är en förutsättning för att vi ska hinna gå igenom allt. Nackdelen är att där inte finns särskilt många uppgifter av samma sort innan nästa moment tar vid. Detta gör att eleverna sällan hinner befästa de kunskaper de förvärvat innan det är dags för dem att lära sig något nytt. Detta är ett problem. Fortsätt läsa Repetition är kunskapens moder