Kategoriarkiv: Fysik

Tematiskt arbete – LGR22

Ingen kan ha missat att vi får ny uppdaterade läroplan inför hösten 2022, Jag vill inte kalla det för ny läroplan utan att den är uppdaterad och reviderad. Det har gjorts förändringar i vissa delar och Skolverket har tagit bort vissa delar, lagt till några nya och flyttat på andra. Men när jag som NO-lärare tittar på kursplanerna i biologi, fysik och kemi upplever jag ett rörigt intryck. De tre ämnena består av 18 sidor med text. Så jag bestämde mig att gå på djupet med kursplanerna i biologi, fysik och kemi. Fortsätt läsa Tematiskt arbete – LGR22

Fast det är ändå litta jobbigt!

För ett antal år sedan skrev en elev just så på ett prov vi hade: “Fast det är ändå litta jobbigt!” Det var på ett fysikprov och frågan löd något i stil med: “Om du står och håller en tung väska i handen och sedan går med den i samma höjd till busshållplatsen. Har du då i fysikaliskt mening utfört ett arbete? Förklara hur du tänker.” Eleven svarade: “Jag har lärt mig att det inte är ett arbete för man övervinner ingen kraft, fast det är ändå litta jobbigt!” Eleven hade lämnat ett korrekt svar på frågan som ställts men vill ändå lägga till sin tidigare föreställning som en slags reserv eller ett “jag vet att det är detta svar du vill ha men..” Fortsätt läsa Fast det är ändå litta jobbigt!

“Att bedöma ett provresultat utifrån lgr11 jämfört med lgr22”

I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag skapade ett digitalt prov i fysik för årskurs 6, med utgångspunkten från att kunna bedöma vad eleven vet, kan eller förstår kring olika fysikaliska begrepp. Jag gav exempel på frågor där man kunde bedöma detta och hänvisade till kunskapskraven på E, C och A nivå. Eftersom jag då lovade skriva en uppföljning av resultatet och bedömningsexempel, så gör jag det nu. Men såhär i efterhand hade det varit mer intressant att skriva om den nya läroplanen, så därför smyger jag in lite av det också. 

Huvudsyftet med texten är att jag ska visa och diskutera elevexempel som jag bedömt och på vilka kunskapsnivåer de hamnar utifrån lgr 11. Men jag ställer även frågan “Vad händer vid införandet av lgr 22 ?”  Fortsätt läsa “Att bedöma ett provresultat utifrån lgr11 jämfört med lgr22”

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Laborera mera

Varför fortsätter jag vara lärare? Tar ett djupt andetag 8.15, fullt ös, fem minuter klassrumsbyte, fem minuter klassrumsbyte till längst ner i andra huset, 90 minuter till. 11.30 inget kaffe kvar, kanske lika bra hinner ändå inte med att gå på toa, kopierar, kollar av med en elev om det varit lugnt sedan utredningen av konflikt dagen innan, plockar fram labbutrustning, rusa till matsalen för pedlunch, tillbaka till framplockning av labbutrustning, det var den lunchrasten, snabbt in med allt i klassrummet. Men så händer det. Upptäckarglädjen lyser i klassrummet. Efter tio minuters koncentrerat byggande ska muggtelefonen testas.

– Man hör ju! Coolt!

Fortsätt läsa Laborera mera