Kategoriarkiv: Fysik

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Laborera mera

Varför fortsätter jag vara lärare? Tar ett djupt andetag 8.15, fullt ös, fem minuter klassrumsbyte, fem minuter klassrumsbyte till längst ner i andra huset, 90 minuter till. 11.30 inget kaffe kvar, kanske lika bra hinner ändå inte med att gå på toa, kopierar, kollar av med en elev om det varit lugnt sedan utredningen av konflikt dagen innan, plockar fram labbutrustning, rusa till matsalen för pedlunch, tillbaka till framplockning av labbutrustning, det var den lunchrasten, snabbt in med allt i klassrummet. Men så händer det. Upptäckarglädjen lyser i klassrummet. Efter tio minuters koncentrerat byggande ska muggtelefonen testas.

– Man hör ju! Coolt!

Fortsätt läsa Laborera mera

Du vill att vi ska lyckas!

“Du VILL att vi ska lyckas”. Den kommentaren fick jag av en av mina elever i årskurs fem. Först reflekterade jag inte så mycket  över vad eleven sa, men när jag sedan tänkte efter så förstod jag vad hon menade. Eller gjorde jag det? Menade hon att jag hjälpte dem för mycket för att de skulle lyckas eller menade hon att jag gav dem förutsättningar att lyckas. Är det någon skillnad på det förresten? Kan vi hjälpa eleverna för mycket? 

Läxförhör inför prov

Det var när vi arbetade med meteorologi och jag hade gett eleverna ett läxförhör veckan innan ett prov skulle genomföras. Läxförhöret innehöll frågor från sju av de totalt tio sidorna i läroboken som behandlade meteorologi. Eleverna gjorde läxförhöret i det digitala provverktyget Exam och det bestod av frågor av olika svårighetsgrad. Det var uppdelat i tre delar. Det började med “para ihop uppgifter” där sex olika begrepp skulle paras ihop med rätt förklaring. Den andra delen innehöll frågor där man skulle svara med ett ord eller en mening och läxförhöret avslutades med frågor där man skulle utveckla svaren och använda relevanta och ändamålsenliga begrepp.  Fortsätt läsa Du vill att vi ska lyckas!

Ibland blir det inte som man tänkt sig!

Vi har precis tagit farväl av åk 9 och delat ut betygen till eleverna. En del tårar, men även många skratt åt galna upptåg och roliga minnen. När väl tystnaden lagt sig och allt kommer till ro, tänker jag tillbaka på NO / teknik-undervisningen, vad har fungerat och vad har inte fungerat?

Vi har under åren tagit oss igenom ett flertal olika teman inom fysik, kemi, biologi och tekniken. Vissa teman har blivit riktigt bra och andra har gått lite snett och slutresultatet har inte blivit det som var tänkt. Vid något tillfälle arbetade vi med kemi och allt blev väldigt teoretiskt; vi använde oss av fel grundmaterial som var både digitalt och analogt. Texterna var något för komplicerade (trots att jag försökte individanpassa) och det fanns för lite praktiska moment som vi kunde väva in i undervisningen (trots att jag letade i annat material och tog hjälp av i stort sett alla kollegor). Det där kemitemat valde vi att avsluta innan vi var klara och vi fick återkomma till flera av kunskapskraven vid ett senare tillfälle. Efter varje genomfört tema reflekterar eleverna och jag hur vi kunde gjort annorlunda, vad funkade och vad funkade inte. Vi funderar alltid igenom vilka erfarenheter vi har fått. Sista temat denna termin blev verkligen inte som vi tänkt.

Fortsätt läsa Ibland blir det inte som man tänkt sig!

Klimatåret

När höstterminen drog i gång efter den rekordvarma sommaren kände jag att det var omöjligt att undervisa NO utan att ordentligt behandla klimatfrågan. Eleverna kände likadant och när vi diskuterade sommarlovet ur ett naturvetenskapligt perspektiv var värmen, torkan och bränderna det som väckte flest frågor. Det hela mynnade ut i ett klimatår där vi jobbat med alla de naturvetenskapliga aspekter som krävs för att till fullo förstå vad som håller på att hända runt omkring oss. Fortsätt läsa Klimatåret