Kategoriarkiv: Ämne

Huvudkategori för skolämne

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

Välkommen till andra delen i denna bloggserie som handlar om processdrama som är en genre inom dramapedagogiken där man jobbar utifrån ett tema som man vill utforska ur olika perspektiv via olika infallsvinklar och dramametoder.

En av metoderna “Lärare i roll” , skapad av  den engelska dramaläraren  Dorothy Heathcote, beskrev jag lite mer ingående i min förra blogg. “Lärare i roll” – spelar roll. Läraren gestaltar en karaktär och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet/temat. Eleverna får  använda sin fantasi för att improvisera  kring till exempel en historisk händelse.  Efter rollspelet går lärare och elever ut ur sina roller och det är dags för reflektion av det perspektiv på händelsen man upplevde i rollen. Fortsätt läsa Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

Laborera mera

Varför fortsätter jag vara lärare? Tar ett djupt andetag 8.15, fullt ös, fem minuter klassrumsbyte, fem minuter klassrumsbyte till längst ner i andra huset, 90 minuter till. 11.30 inget kaffe kvar, kanske lika bra hinner ändå inte med att gå på toa, kopierar, kollar av med en elev om det varit lugnt sedan utredningen av konflikt dagen innan, plockar fram labbutrustning, rusa till matsalen för pedlunch, tillbaka till framplockning av labbutrustning, det var den lunchrasten, snabbt in med allt i klassrummet. Men så händer det. Upptäckarglädjen lyser i klassrummet. Efter tio minuters koncentrerat byggande ska muggtelefonen testas.

– Man hör ju! Coolt!

Fortsätt läsa Laborera mera

“Lärare i roll” – spelar roll

”Lärare i roll” är en metod som jag använt mig av i undervisningen under lång tid, mina elever har främst mött historiska personer som t.ex Gustav Vasa, Nils Dacke, Guy Fawkes, HC Andersen. Ibland som en uppstart av ett arbetsområde, ibland kommer personen in under arbetets gång då eleverna får omsätta sina nyvunna kunskaper i mötet med personen.

Metoden är skapad av den engelska dramaläraren Dorothy Heathcote som med sitt nytänkade  utvecklade nya kreativa  vägar hur man kan arbeta ämnesövergripande med  dramapedagogiken  inom skolan.  Läraren gestaltar någon och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet. Fortsätt läsa “Lärare i roll” – spelar roll

Etisk kompetens genom skönlitteratur

Etisk kompetens innebära förmågan att reflektera etiskt, att utveckla empati för sina medmänniskor, att se saker och ting från olika infallsvinklar. Det innebär även att man ser saker och ting från olika infallsvinklar och har en vilja att medverka till att människor finner mening och lycka, vilket på sikt är ett steg mot ett gott samhälle. Utveckling av etisk kompetens hos elever kan ses som en del utav det allmänna fostransuppdraget som den svenska skolan har gentemot sina elever, och som återfinns i läroplanens övergripande mål om normer och värden:

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Fortsätt läsa Etisk kompetens genom skönlitteratur