Kategoriarkiv: Vuxenutbildning

Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning!

När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor. Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Vi vet att repetition stärker sammanlänkningen mellan hjärncellerna och då får vi ett mer varaktigt minne. Upprepad repetition stärker minnet ytterligare. Relativt nya forskningsrön (Douglas Fields, 2005) visar att långtidsminnen bygger på att våra synapslänkade hjärnceller har tillverkat ett protein, CREB, i anslutning till inlärningen. Detta har vi faktiskt gemensamt med djuren, låt vara en bananfluga, råtta eller något annat däggdjur. Det riktigt spännande är att den synapsstärkande molekylen CREB bildas när hjärnan är i vila. Paus – och hjärnan jobbar med att skapa långtidsminne!

Fortsätt läsa Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning!

Vad är framgång och hur når vi det?

Dagarna innan terminsstart skrollade jag igenom twitter och såg en länk till Johan Lindströms hemsida JLskolutveckling (www.jlsu.se) där han presenterade sin omarbetning av Sylvia Duckworths illustration till den sk isbergsillusionen. isbergsillusionenIsbergsillusionen illustrerar vad som krävs för att nå framgång. Det arbete som sällan syns när vi ser någon som är riktigt skicklig inom ett visst område. Allt är ju lätt när man kan det och framgång eller skicklighet kan lätt misstas för att vara en medfödd talang. Det är viktigt att visa för eleverna att framgång snarare handlar om hårt arbete, planering, goda vanor, uppoffringar, misslyckande och uthållighet. Det krävs arbete för att lyckas. Den här terminen har jag använt isbergsillustrationen som uppstart i flera av mina kurser.

Fortsätt läsa Vad är framgång och hur når vi det?

Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.

Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

Relation för lärande

Det händer när jag startar ett nytt arbetsområde i en klass att jag är osäker på om alla elever kommer att klara målen för arbetsområdet. Det är säkert inget ovanligt. Våra klassrum är fyllda av individer med olika förutsättningar och de ska ta sig i mål samtidigt, oavsett förutsättningar. Jag menar att den pedagogiska relationen och den varaktiga kunskapen förutsätter varandra. Eleverna har lättare att nå målen för min undervisning om vi har lyckats skapa en förtroendefull relation till varandra. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Kristianstad högskola och bedriver forskning kring relationell pedagogik. Han delar in relationell pedagogik i fyra nivåer, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt, pedagogisk rörelse och pedagogisk teori. Jag kommer att fokusera på de första två nivåerna i detta inlägg. Fortsätt läsa Relation för lärande

När tala är silver och tiga är guld

Skriv istället !

En av mina gymnasieelever på NFU har lärt mig mycket om hur vi som pedagoger kan bemöta elever med neuropsykiatriska problem. När jag via fortbildning på Barn-och ungdomshabiliteringen i Trelleborg, introducerades i metoden Sociala berättelserSkrivprata fick jag många nyttiga aha-upplevelser kring hur det kan te sig att ha Aspergers syndrom. Skrivprata-metoden, som då var mig helt obekant, går i korthet ut på att utnyttja det skrivna ordets tydlighet. Kommunikationen görs visuell. Att rita (framför allt med barn), skriva och utnyttja symboler gör det möjligt att undanröja vårt talade språks inbyggda abstraktioner. ” Jag ser vad du säger”.
Fortsätt läsa När tala är silver och tiga är guld