Kategoriarkiv: Vuxenutbildning

Skolans digitalisering. Vad innebär det?

I februari i år skrev jag ett inlägg om BETT-mässan och den digitaliseringsplan för skolan som ska sjösättas 2018. Du kan läsa inlägget här.

2018 närmar sig med stormsteg och vi är många lärare som känner oss lätt förvirrade inför vad som förväntas av oss, så även jag. Därför anmälde jag mig till Skolverkets konferens om programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning som hölls i Malmö i veckan. Det här inlägget kommer att handla om digitaliseringsplanen ur ett svensklärarperspektiv med fokus på de ändringar som görs inom gymnasieskolan.

Fortsätt läsa Skolans digitalisering. Vad innebär det?

Delaktighet i skolan

Så här i slutet av terminen vill man så klart göra avslut och stämma av arbetet med eleverna i skolan. Vi vill göra bra avslut med elever, föräldrar och kollegor. Vad som slår mig i år är att vi pratar mycket om delaktighet, hur eleverna varit delaktiga i skolan, undervisningen och i grupperna.

Vi har alla elever med speciella behov, elever med diagnoser, elever vi behöver fånga upp på olika sätt, elever som har massor i sin ‘ryggsäck’ som vi måste beakta och till och elever som inte är i skolan utan kanske på sjukhus. Alla elever ska få möjlighet att känna att de har möjlighet att tyckas i skolan, att de är delaktiga.  Men vad innebär det då att vara delaktig? Fortsätt läsa Delaktighet i skolan

Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Vi vet vem de är. Vi känner igen dem. De tysta eleverna. Vi vet att vi kommer att få jobba hårt för att få fram underlag som inte är skriftligt. Vi lockar, pockar, anpassar, misslyckas och försöker igen. Ibland går det fint och eleven står där till sist och håller sina anföranden eller redovisningar inför helklass, halvklass, liten grupp eller i ”värsta fall” bara för mig, läraren. Jag har haft så många samtal i mitt yrkesliv om det här med att prata inför grupp. Föräldrar som undrar varför vi inte kan ta hänsyn till att elever är olika – alla kan faktiskt inte prata inför grupp. Elever som ifrågasätter nyttan med att hålla tal inför klassen. Att motivera med framtida högtidstal funkar knappast. Jag har sett elever gråta. Jag har sett elever springa ut ur klassrummet. Jag har sett elever låsa in sig på toa och vägra komma ut. Det har smällts i dörrar. Ibland har jag också undrat. Varför gör vi det här egentligen? Det är plågsamt att se elever kämpa med talrädsla. Vad kan vi göra för att hjälpa?

Fortsätt läsa Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

För de allra flesta av oss ser dagens klassrum annorlunda ut än det som mötte oss för bara några år sedan och påståendet att alla lärare är språklärare har nog sällan varit så aktuellt som det är idag. För att lyckas med att ge våra elever, oavsett språklig bakgrund, goda ämneskunskaper, en djupare förståelse, ett kritiskt tänkande och dessutom en god behärskning av det svenska språket måste kunskap och språk ges möjlighet att utvecklas tillsammans i våra klassrum.  Fortsätt läsa I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt