Kategoriarkiv: Gymnasie

Missad undervisning – ett närvarofrämjande arbete på NFU

I skolans värld använder vi oss av olika begrepp för att beskriva elevernas frånvaro. Det vanligaste är om frånvaron är giltig eller ogiltig, om eleven är sjuk eller skolkar. När frånvaron börjar påverka elevens kunskapsutveckling pratar vi om en problematisk frånvaro eller en oroväckande skolfrånvaro. Till syvende och sist handlar all frånvaro oavsett orsak, om att eleven missar undervisning.

Två dagars frånvaro per månad blir tjugo dagar på ett år. Det innebär att en gymnasieelev missar omkring tre månaders undervisning under sina tre år på gymnasiet. För grundskoletiden motsvarar det ett års frånvaro eller ett års missad undervisning (Gren Landell, 2018). Fortsätt läsa Missad undervisning – ett närvarofrämjande arbete på NFU

Demokratiresan

När detta läsår började ville jag förändra mitt fokus i undervisningen i samhällskunskap på introduktionsprogrammen. Jag har tidigare utgått ifrån kapitelindelningen i det läromedel jag använder och låtit det vara ramverket, eftersom det är en enkel struktur att följa. Jag har jobbat mycket med de ord och begrepp som ingår och fokuserat mycket på de olika områdena, som just avgränsade områden. Detta har jag gjort för att det skulle kännas överskådligt och hanterbart för eleverna. Detta året har jag låtit begreppet demokrati stå som ramverk och utifrån detta följt läromedlet. Varje lektion har direkt knutits till begreppet demokrati och alla diskussioner har också haft demokrati som en tydlig utgångspunkt. Detta innebär att demokratibegreppet har legat som en väl synlig röd tråd genom hela undervisningen. Inte bara synlig för mig, utan tydliggjord för eleverna vid varje tillfälle för att de ska förstå syftet med kursen. Fortsätt läsa Demokratiresan

Tysta elever

I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?

Fortsätt läsa Tysta elever

Crash course i demokrati

Ibland tar mina SO-lektioner oväntade vändningar. Elevernas associationsbanor kan för mig vara svåra att förstå, men de gör att frågor som till synes faller utanför det område som jag planerat för emellanåt kommer upp. Ibland sväller frågorna och börjar leva sitt eget liv innan jag hunnit leda tillbaka elevernas tankar till den box jag planerat för. Detta gjorde att en lektion som var tänkt att handla om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter i stället blev en lektion och diskussion som tog oss från koranbränning i Malmö via Paris 1789 till Ryssland under Putin och jag är säker på att inlärningsfrekvensen var högre i klassen än den hade varit om jag hållit mig till ursprungsplanen. Fortsätt läsa Crash course i demokrati

Du kan bara minnas det du har tänkt

men en stressad hjärna har svårt att minnas det den har tänkt

Man brukar prata om stress i två olika termer, positiv och negativ stress. Positiv stress är en medveten stress under en kortare tid och efteråt får man tid att återhämta sig. Kroppen sätts i beredskap och presterar på topp, så kallat prestationsfokus. Negativ stress är när man mår dåligt av stressen och underpresterar. En stressad hjärna fungerar inte optimalt, den kan få svårt att förstå instruktioner, lösa ett logiskt problem, svårt att ta fram information från långtidsminnet och har svårt att forma ny kunskap. I detta inlägg kommer jag att fokusera på  den negativa stressen, vilket är den tredje delen i en serie inlägg som handlar om hur hjärnan påverkar inlärningen.  Fortsätt läsa Du kan bara minnas det du har tänkt