Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Matematiska begrepp på olika sätt

I undervisningen i matematik ställs vi ofta inför utmaningen att lära ut nya ord och begrepp. För att engagera eleverna och skapa en god begreppsförståelse behöver vi variera undervisningen och skapa många tillfällen till att diskutera matematik och få prova sina tankar.  I arbetet med språkutvecklande undervisning i matematikämnet har jag bl a hämtat inspiration från boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och Kooperativt lärande.  I denna blogg har jag sammanställt ett antal metoder som jag själv stött på och provat, men först en snabbtitt på vad som menas med ett begrepp och vad som står i kursplanen för åk 1-3. Fortsätt läsa Matematiska begrepp på olika sätt

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.” Fortsätt läsa Jag måste räcka upp handen mer

Rast för social utveckling

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra.”

Hur kan vi på olika sätt organisera vår gemensamma verksamhet utifrån denna syftestext, tagen från Lgr11? Om vi tittar på den elevgrupp vi arbetar med just nu, i vilka sammanhang och miljöer ser vi att detta redan fungerar väl och när behöver vi ge eleverna stöd? Finns det faktorer som påverkar positivt eller negativt? Detta är frågor som jag tillsammans med fritidspedagog Ramón Vique har reflekterat kring under hösten gällande vår elevgrupp, årskurs 1. Fortsätt läsa Rast för social utveckling