Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Ett långt lov är slut. Dags att skaka av sig ringrostigheten och komma igång med skolarbetet. Vi har inte träffat eleverna på länge och flera av eleverna har inte sett varandra på ett par månader. Sociala kontakter ska återetableras. Många kan vara blyga och vet inte vad de ska prata om. Någon har inte lyft en penna på hela sommaren. Både skolarbete och relationer ska på plats igen. Då är det bra att ha några “komma igång”-aktiviteter till hands som både stimulerar relationsbyggandet och ger en mjukstart med riktning i skolarbetet. Oavsett vad man gjort på sommarlovet så är det just den senaste tiden som finns i färskt minne. Det är  lätt att ha det som utgångspunkt.

Skriv om ditt sommarlov – nej tack

Vid det här laget kanske de flesta känner till att uppgiften att “skriva om sitt sommarlov” inte alltid är så lyckad. Det finns olika anledningar till det. 

Under de 20 år jag jobbat i skolan har jag fått möta 100-tals barn som kommit tillbaka från sommarlov. Vissa har varit fyra veckor i Karibien, andra har varit på husvagnssemester i Sverige, någon har varit på Liseberg, en annan i sin sommarstuga och jag har också mött flera elever som inte gjort något alls och jag har haft många elever som helst inte hade haft sommarlov. Skolan hade gärna fått fortsätta som vanligt eftersom det är i skolan tryggheten, kompisarna och lyssnar och bryr sig finns. Det finns tyvärr elever som under sommaren inte har det så bra och inte blir väl behandlade. Att då få uppgiften att skriva om sitt sommarlov är jobbigt… Dessutom har jag alltid själv tyckt att det är en tråkig uppgift.


Tips på komma-igång uppgifter

Speed dating – summer edition

En uppgift som jag använt är speed-dating. Jag har förberett ett digitalt lyckohjul med kortare saker att berätta om kring sommaren som gått. Dela upp eleverna två och två.  Paret har i uppgift att berätta en sak för varandra utifrån en uppgift lyckohjulet stannar på.

– Men vadå? Det är väl typ samma som att skriva om sitt sommarlov? 

Jo, men ändå inte riktigt. Det kan med fördel handla om saker som alla har gjort eller varit med om oavsett var och hur man tillbringat sin sommar. Det kan vara bra att dessutom poängtera detta. Att det kan vara något helt enkelt och vardagligt. Hjulet snurrar och ett samtalsämne dyker upp. Den ene berättar för den andre under en bestämd tid. Hjulet snurrar igen och det är dags för den andre att berätta. 

berätta om: 

  • något som varit tråkigt / när du haft tråkigt på lovet
  • något som du ätit på lovet
  • något du sett på lovet
  • något du hört på lovet
  • något du inte gjort på lovet
  • något du önskar att du gjort på lovet
  • något du längtat efter på lovet

Alla är ringrostiga efter sommaren och därför har jag förberett en lapp med stöd för att komma igång med pratet. Punkterna är sådana som vi använt tidigare och kommer att använda i framtiden som stöd i vårt skrivande.

Frågeord som stöd:

  • vad? 
  • vem?
  • var?
  • när?
  • hur? 
  • varför?
  • beskriv med dina olika sinnen

Efter att paret är färdiga med varandra kan man ha en kort stund för att låta den som lyssnat ställa frågor och sedan är det dags för byte i paren och en ny runda tar vid. Övningen fortsätter så många rundor man tycker passar.

Själv kommer jag i år att dra övningen ett snäpp vidare. Eleverna får i sista speed-daten ta anteckningar (med stödorden som hjälp) för att sedan skriva ner en kort redovisning kring vad klasskamraten sagt. 

Paren har sedan i uppgift att muntligt redovisa i en mindre grupp vad respektive parkompis svarat.

Fördelar: 

  • lustfyllt
  • en plattform för att socialisera igen efter lovet
  • skapa grund för att samtal ska komma igång 
  • alla blir delaktiga
  • man kommer igång med skola på flera plan: tala, lyssna, skriva, sammanfatta, redovisa

Sommarmingel

En annan uppgift för att aktivera alla socialt, få igång samtalet och göra alla delaktiga är att skapa ett frågeschema. Även detta kan bygga på månaderna som gått oavsett hur mycket eller lite man gjort i sommar. 

Gör ett frågeformulär med minst lika många punkter som det finns elever i gruppen.

Man får mingla omkring fritt i gruppen och försöka knyta ett namn till varje punkt: 

Hitta någon som i sommar som… 

  • sovit länge på morgnarna
  • spelat ett nytt spel 
  • längtat till skolan (lite i alla fall…)
  • badat i havet
  • ätit något annorlunda
  • fått ett myggbett
  • blivit stucken av en geting
  • sett en ko
  • läst en bok

När man hittat en klasskamrat som t ex fått ett myggbett i sommar skriver man namnet vid punkten. En klasskamrats namn får bara dyka upp en gång på listan, därför gäller det att jobba sig vidare och fråga så många som möjligt. Det kan också vara bra att begränsa så att man bara får ställa max två frågor till en person vid varje möte.

Fördelar: 

  • lustfyllt
  • man bryter isen på ett enkelt sätt
  • enkelt sätt att börja konversera igen
  • man får veta något om många

Det här är två övningar att använda för att komma igång efter lovet. Själv tycker jag att det funkar bäst för både mig och mina elever att komma igång med själva skolarbetet så fort det bara går och hitta riktningen för höstterminen.


Diskussionspunkter
  • Vilka faktorer är viktiga att tänka igenom innan eleverna kommer till skolan för att de ska hitta tillbaka socialt och skolmässigt?
  • Hur gör du för att eleverna ska hitta varandra socialt och komma igång med skolan på ett bra sätt? 
  • Har ni gemensamma diskussioner om detta på skolan och är det en bra idé?  

 

Berätta mer och Lilla aktuellt skola

Att använda sig av nyheter i undervisningen har alltid varit lockande för mig även med de yngre barnen. Idag arbetar jag som klasslärare i en årskurs 3 och vi har varje fredag sedan vi gick i ettan tittat på Lilla aktuellt skola som går på Barnkanalen. Genom åren har vi provat olika sätt att arbeta med programmets innehåll, allt ifrån traditionell handuppräckning där eleverna har fått berätta om programmets innehåll, till arbete i smågrupper med diskussionsfrågor. Eleverna har visat stort intresse kring de olika nyheter som programmet tagit upp och har alltid varit sugna på att dela med sig av sina tankar och kunskaper kring de olika ämnena. Fortsätt läsa Berätta mer och Lilla aktuellt skola

Matematik och hjärnan

Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Fortsätt läsa Matematik och hjärnan

Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

För ett par år sedan hade vi i kollegiet en pågående diskussion om matematikbokens vara eller inte vara. Skulle man använda bok eller skulle man arbeta på andra sätt. Den diskussionen har dött ut och det självklara svaret är väl att det inte spelar någon roll, det är ju hur vi arbetar med matematik i stort som spelar någon roll och inte om man använder bok eller inte. Dock har jag för mig själv fört en diskussion på senare tid där jag funderar över för- och nackdelar med en digital ”matematikbok”. Fortsätt läsa Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

Väck läslusten

För att öva läsflyt och skapa läsintresse samt väcka läslust hos barnen, har vi nu under flera veckor haft parläsning varje morgon. Vi har det med jämna mellanrum och förra omgången läste vi klassiska sagor och folksagor. Den här gången tog jag hjälp av skolbiblioteket och lånade en mängd skönlitterära titlar i två exemplar av varje. Det gick fint och vi fyllde en hel hylla i klassrummet. Böckerna presenterade jag bara kort, för att väcka nyfikenhet. Jag lånade medvetet flera titlar som ingick i serier, för att jag av erfarenhet vet att när någon fastnar för en bok vill de sedan gärna läsa flera av just den typen av böcker.

Läsmorgon

Vi har fasta läskamrater/läspar och alla sitter på bestämda platser. Paren väljer själva en bok som intresserar dem, bland alla böcker vi lånat in till klassen och oftast väljer de en passande nivå. Några kan behöva lite ledning eller ha tips om vad som kan passa just dem. Vi läser 15 minuter per dag och en kvarts läsning om dagen är en välinvesterad tid anser jag, då läsandet är en så stor del av skolans arbete. Kan vi även väcka barnens inre motivation och läslust så har de vunnit så mycket på det.

Fortsätt läsa Väck läslusten