Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Första mötet bildar norm

Vi har gått och tittat på varandra ett tag, eleverna i min blivande elevgrupp och jag. Vi har sett varandra i matsalen, på skolgården och på andra ställen i skolans miljö som ligger utanför klassrummet. Båda parter vet att snart kommer dagen då vi möts på riktigt.  Så blir det ny termin, stunden kommer då klassrumsdörren öppnas och jag står öga mot öga med för mig okända men förväntansfulla nioåringar. Vad kommer att hända? Hur kommer det att fungera med en ny lärare? Är han sträng? Vilka spelregler gäller? Får man ha kepsen på?  Förväntningar och nyfikenhet från båda parter präglar stämningen. Atmosfären känns som om man kan ta på den.  Alla – verkligen alla elever blickar nyfiket men avvaktande på mig och undrar hur jag kommer att starta lektionen!

Fortsätt läsa Första mötet bildar norm

Att starta upp med en klass del 3: ”Utvärdering och vikten av relationer”

När vi, jag och min fritidspedagog, tog emot vår etta i höstas satte vi upp tre begrepp som en vision för vad vi ville att kulturen i vår klass skulle präglas av: studiero, samarbete och ansvar. Såhär under terminens sista veckor känns det som om det kan vara dags att utvärdera. Vi ska naturligtvis göra detta med klassen, men att fundera över det själv först är nog inte fel. Tittar jag bara ytligt så är jag nöjd; vi har nått våra mål. Men när vi satte oss tillsammans och diskuterade så hittade vi saker som blev bättre än förväntat, men också saker att arbeta vidare med. Det som är den gemensamma nämnaren, både i det som fallit väl ut och i det som vi behöver arbeta vidare med, är hur vi lyckats med att bygga upp relationer till och mellan våra elever. Fortsätt läsa Att starta upp med en klass del 3: ”Utvärdering och vikten av relationer”

Skriva dikter med sinnesschema

På Marbäcksskolan arbetar vi med ett tema om årstiderna under årskurs 1. En del av svenskämnets bidrag till temat om årstiderna är diktskrivning. För att bekanta oss med genren högläste jag olika dikter. Dikter på rim och utan rim. Om enkla saker och svåra saker. En dikt om att städa och en dikt om att känna sig ensam. Flera dikter fick jag läsa om igen. Barnen verkade tilltalas och fascineras av diktens lekfulla språk och varierande innehåll. De fick berätta vad de tänkte när de hörde olika dikter och vi pratade om varför människor skriver dikter. Vi lärde oss att det går att skriva dikter om allt.

Fortsätt läsa Skriva dikter med sinnesschema

Problemlösningsstrategier

Jag har under en tid arbetat med olika problemlösningsstrategier med mina elever.

Matematiska problem är, till skillnad från rena rutinuppgifter, situationer eller uppgifter där eleverna inte direkt känner till hur problemet ska lösas. I arbetet med matematiska problem måste eleverna i stället undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning. Man kan använda en mängd olika strategier för att göra beräkningar och förstå och lösa problem i matematik. En strategi kan vara ett sätt att ta sig an ett problem.

Strategierna jag har använt med mina elever utgör olika sätt att ta sig an problemet eller delar av problemet. Dessa strategier fungerar naturligtvis olika bra för olika problem. Eleverna märker snabbt vilken strategi de använder mest och behärskar. För att mina elever ska kunna bli duktiga problemlösare i matematik är det viktigt att de utvecklar bra strategier. Strategierna jag har använt mig av är:

– Rita en bild
– Gissa och prova
– Gör en tabell
– Arbeta baklänges
– Använd praktiskt material

Fortsätt läsa Problemlösningsstrategier

Marathon

Har du sprungit ett marathon någon gång?

Om du inte har sprungit alla de 42.195 metrarna så kanske du kan tänka dig hur det är. Man laddar en del inför loppet och i starten står vi verkligen på tå, laddade men ändå med viss oro. När vi sedan väl kommer iväg i loppet vill man ge allt direkt, men vi tvingar oss att ta det lugnt, inte ge allt  i början. Många med mig delar upp loppet i delar, oftast springer jag 6 gånger 7 km, det blir mer hanterbart. I perioder under loppet kommer känslan av trötthet, det är då publiken, musiken och och stämningen runt loppet får en att ta nya tag. Sedan mot slutet räknas varje kilometer ner och där, där är målet och vilken glädje det är att ta det där sista steget över mållinjen. Man är väl värd sin nedvarvning, men någonstans där i bakhuvudet börjar det gro ett litet frö, nästa marathon.

Många gånger under läsåret brukar jag tänka att jobbet i skolan är som att springa ett marathon. Den liknelsen kan vara galen kanske, men vänta ska jag förklara. Fortsätt läsa Marathon