Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Att starta upp med en klass del 3: ”Utvärdering och vikten av relationer”

När vi, jag och min fritidspedagog, tog emot vår etta i höstas satte vi upp tre begrepp som en vision för vad vi ville att kulturen i vår klass skulle präglas av: studiero, samarbete och ansvar. Såhär under terminens sista veckor känns det som om det kan vara dags att utvärdera. Vi ska naturligtvis göra detta med klassen, men att fundera över det själv först är nog inte fel. Tittar jag bara ytligt så är jag nöjd; vi har nått våra mål. Men när vi satte oss tillsammans och diskuterade så hittade vi saker som blev bättre än förväntat, men också saker att arbeta vidare med. Det som är den gemensamma nämnaren, både i det som fallit väl ut och i det som vi behöver arbeta vidare med, är hur vi lyckats med att bygga upp relationer till och mellan våra elever. Fortsätt läsa Att starta upp med en klass del 3: ”Utvärdering och vikten av relationer”

Skriva dikter med sinnesschema

På Marbäcksskolan arbetar vi med ett tema om årstiderna under årskurs 1. En del av svenskämnets bidrag till temat om årstiderna är diktskrivning. För att bekanta oss med genren högläste jag olika dikter. Dikter på rim och utan rim. Om enkla saker och svåra saker. En dikt om att städa och en dikt om att känna sig ensam. Flera dikter fick jag läsa om igen. Barnen verkade tilltalas och fascineras av diktens lekfulla språk och varierande innehåll. De fick berätta vad de tänkte när de hörde olika dikter och vi pratade om varför människor skriver dikter. Vi lärde oss att det går att skriva dikter om allt.

Fortsätt läsa Skriva dikter med sinnesschema

Problemlösningsstrategier

Jag har under en tid arbetat med olika problemlösningsstrategier med mina elever.

Matematiska problem är, till skillnad från rena rutinuppgifter, situationer eller uppgifter där eleverna inte direkt känner till hur problemet ska lösas. I arbetet med matematiska problem måste eleverna i stället undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning. Man kan använda en mängd olika strategier för att göra beräkningar och förstå och lösa problem i matematik. En strategi kan vara ett sätt att ta sig an ett problem.

Strategierna jag har använt med mina elever utgör olika sätt att ta sig an problemet eller delar av problemet. Dessa strategier fungerar naturligtvis olika bra för olika problem. Eleverna märker snabbt vilken strategi de använder mest och behärskar. För att mina elever ska kunna bli duktiga problemlösare i matematik är det viktigt att de utvecklar bra strategier. Strategierna jag har använt mig av är:

– Rita en bild
– Gissa och prova
– Gör en tabell
– Arbeta baklänges
– Använd praktiskt material

Fortsätt läsa Problemlösningsstrategier

Marathon

Har du sprungit ett marathon någon gång?

Om du inte har sprungit alla de 42.195 metrarna så kanske du kan tänka dig hur det är. Man laddar en del inför loppet och i starten står vi verkligen på tå, laddade men ändå med viss oro. När vi sedan väl kommer iväg i loppet vill man ge allt direkt, men vi tvingar oss att ta det lugnt, inte ge allt  i början. Många med mig delar upp loppet i delar, oftast springer jag 6 gånger 7 km, det blir mer hanterbart. I perioder under loppet kommer känslan av trötthet, det är då publiken, musiken och och stämningen runt loppet får en att ta nya tag. Sedan mot slutet räknas varje kilometer ner och där, där är målet och vilken glädje det är att ta det där sista steget över mållinjen. Man är väl värd sin nedvarvning, men någonstans där i bakhuvudet börjar det gro ett litet frö, nästa marathon.

Många gånger under läsåret brukar jag tänka att jobbet i skolan är som att springa ett marathon. Den liknelsen kan vara galen kanske, men vänta ska jag förklara. Fortsätt läsa Marathon

Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Matte+svenska = sant

Eftersom jag i själ, hjärta och enligt lärarlegitimationen är mest svensklärare, tänker jag alltid på hur jag kan få in språket i alla ämnen.

Texterna i matematik innebär utmaningar för eleverna. Det förekommer olika slags textgenrer och vi behöver aktivt arbeta med dem för att fördjupa elevernas kunskaper, när det gäller det matematiska innehållet och matematikspråket.  För mig var matte rena grekiskan i grundskolan. Det var inte förrän i gymnasiet som jag började förstå matematik och det var tack vare en duktig pedagog. Jag insåg att det fanns ett språk i matematik, vilket jag faktiskt kunde förstå. Ingen hade tidigare satt ämnesorden, begreppen och symbolerna i ett sammanhang. Även före detta ma/no-kollegor, som jag har delat klass med, har lärt mig otroligt mycket och fått mig intresserad av att jobba med matematik, likt jag jobbar med övriga ämnen. Även i matematik har jag cirkelmodellen i ryggen. På Skolverkets lärportal och i Läslyftets modul finns bra texter och filmer om språkutvecklande arbetssätt genom cirkelmodellen i matematik.

Fortsätt läsa Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel