Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Pojkjävlarna – hemortens historia del 2

Pojkjävlarna – Hur blev det?

I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.

Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortens historia del 2

Ett axplock av tips

I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om barns tidiga signaler på energiläckage.   I det här inlägget kommer jag ge några metoder och exempel från en undervisningsvardag där jag försökt möta upp mina elevers olika behov där den differentierade undervisningen varit en del av lösningen.

Vi vet alla vilken mångfald av olika personligheter vi har i våra klasser. Behoven är ofta lika många, om inte fler, som det finns individer i ett klassrum. Lägg sen till olika förväntningar, dagsmående, förutsättningar och andra saker som våra elever har med sig i ryggsäcken. Fortsätt läsa Ett axplock av tips

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Tyra och textsamtalet

Tyra och textsamtalet 

Jag har textsamtal en lektion i veckan med mina elever i årskurs 2 och just nu läser vi Tyra och Storgrubblaren av Ulf Stark. Boken handlar om Tyra som en kväll i vintermörkret får besök av en liten man från planeten Klotus. Tyra får följa med dit men hon känner hon sig inte hemma och saknar livet på jorden, fast hon inte kan minnas det riktigt. När Tyra ska sova på kvällen dyker de upp, orden från jorden: filmjölk, gran, duschtvål… 

Fortsätt läsa Tyra och textsamtalet

Aktiva läsare

Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare. Fortsätt läsa Aktiva läsare