Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Rast för social utveckling

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra.”

Hur kan vi på olika sätt organisera vår gemensamma verksamhet utifrån denna syftestext, tagen från Lgr11? Om vi tittar på den elevgrupp vi arbetar med just nu, i vilka sammanhang och miljöer ser vi att detta redan fungerar väl och när behöver vi ge eleverna stöd? Finns det faktorer som påverkar positivt eller negativt? Detta är frågor som jag tillsammans med fritidspedagog Ramón Vique har reflekterat kring under hösten gällande vår elevgrupp, årskurs 1. Fortsätt läsa Rast för social utveckling

Skapa din egen klassrumskultur

Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i. När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var.  Jag är övertygad om att varje lärare, i stor utsträckning, styr själv vilken kultur de har i sitt klassrum. Men vad är då viktigt för att skapa en god klassrumskultur som uppmuntrar eleverna att våga anta utmaningar, utmana sig själva och utveckla inre motivation till lärande? 

I den här bloggen ska jag gå igenom ett par faktorer som fungerar väl för mig.

  • Gör utmaningarna roliga
  • Positiv förstärkning
  • Beröm rätt saker
  • Hjälpa varandra

Fortsätt läsa Skapa din egen klassrumskultur

Goda relationer spelar en avgörande roll!

Mattelektionen i årskurs nio har kommit halvvägs, vi har haft en bra genomgång av sannolikhet, träddiagram och hur vi kan använda oss av komplementhändelser vid mer komplexa situationer. Eleverna har varit aktiva och det har varit riktigt bra resonemang i klassrummet. Nu sitter eleverna och övar enskilt i sina matteböcker, jag går runt och hjälper eleverna som behöver extra stöd och som kört fast i sannolikhetens snåriga värld och då framför allt komplementhändelser. En kille, något längre än mig, och då är jag ganska lång, behöver lite hjälp att komma vidare. – Du pappa, jag får inte ihop det där med träddiagrammet och vad som är komplementhändelsen, hur var det jag skulle tänka? Flera elever i klassrummet tittar upp och ler, fortsätter sedan arbeta utan en enda kommentar. Jag sätter mig bredvid grabben och vi resonerar tillsammans fram en lösning på problemet. Fortsätt läsa Goda relationer spelar en avgörande roll!

Problemlösning med yngre elever

Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik.  Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.  Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.

Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?

Fortsätt läsa Problemlösning med yngre elever

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Allt sedan Barbro Westlund utkom med sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2009) och jag började arbeta explicit med läsförståelsestrategier, har det varit ett av mina grundfundament i undervisningen. Vi stod handfallna med dalande resultat, större glapp mellan pojkar och flickor och problem med att våra elever inte kunde utveckla en högre läsförståelse. Det gav också konsekvenser i andra ämnen än svenska så klart. Vi behövde hitta nya vägar för att förbättra våra elevers läsförståelse. Vi arbetade då fortfarande efter Lpo94 och där stod inget om läsförståelsestrategier. Westlunds bok öppnade nya möjligheter till förändring genom en språkutvecklande undervisning, där modellering och explicit undervisning stod ut.
Fortsätt läsa Läsförståelse och undervisning om lässtrategier