Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Skriven text är troligen den mest vanliga textformen i skolan i det egna skapandet. Många av de texter eleverna skriver skrivs föra att visa kunskap och förmågor kring ett ämnesstoff eller för att visa på ett kunnande i just skrivandet. Texterna skrivs för läraren men brister i mottagaranpassning och fokus hamnar på bedömning istället för funktion. Genom att låta eleverna skriva en text för en tydlig mottagare hamnar fokus mer på funktionen och blir då inte bara en produkt vilket också gynnar engagemanget för uppgiften. Jag och många med mig har skrivit om just detta tidigare och få behöver nog övertygas om vikten av och mervärdet med att låta eleverna producera för en mottagare. I detta inlägg tänker jag därför berätta om ett nyligen genomfört projekt där jag och min kollega samarbetat med Baraskolans lärare och elever i åk 2 i skapandet av en julkalender. Ett arbete med tydliga mottagare för elevernas texter.

Fortsätt läsa Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Med backspegel som verktyg mot framtiden

När vi pratar om ekorrhjulet tänker vi förmodligen främst på hur vuxenlivet kan se ut när man ska hinna med att jobba, laga mat, förhöra sina barn på läxor, skjutsa till barnens aktiviteter, hinna få tillräckligt med sömn o.s.v.  Våra skolelever har på ett sätt sitt eget ekorrhjul med skolveckans förväntningar på bra prestationer under lektionerna, läxor, prov, m.m. Där ena veckans arbete tar slut står ständigt en ny skolvecka på vänt.  Hinner våra elever någonsin stanna upp och reflektera över sin inlärning?  Eller – för att formulera lite skarpare – ger du som pedagog eleverna tid för reflektion? Fortsätt läsa Med backspegel som verktyg mot framtiden

Att stärka relationerna i gruppen med hjälp av skönlitteratur

Det tar tid att lära känna sina elever och deras behov. Det har vi (lärare och fritidspersonal) inte minst fått erfara under denna termin då vi tog emot en ny etta. Vi har under månaderna som gått observerat och analyserat vad behovet hos just våra elever är som grupp och kommit fram till att vi behöver stärka dem i deras relationer till varandra. Vi ska utveckla deras förmåga att samarbeta och kommunicera både i och utanför klassrummet. I detta arbete ingår naturligtvis ett omfattande större arbete som inkluderar värdegrundsövningar, samarbetsövningar, samtal i olika former osv men i just denna bloggen kommer jag beskriva hur vi arbetar med skönlitteratur för att stärka relationerna i gruppen. Fortsätt läsa Att stärka relationerna i gruppen med hjälp av skönlitteratur

Ljudmiljöer för lärande

I det kollegiala arbetet på Baraskolan fördjupar vi oss nu i att skapa samsyn runt begreppen ”Tillgängliga lärmiljöer” samt vidareutveckla våra kunskaper om hur vi bygger ”Rum för lärande” hela dagen för alla elever. Det är ett av de prioriterade målen i vårt systematiska kvalitetsarbete där rektorn tillsammans med skolans utvecklingsgrupp planerar och driver arbetet under lärarkonferenser och fritidsmöten.

Som stöd för arbetet använder vi SPSMs (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning”.

I min förra blogg försökte jag beskriva hur vi vid höstterminsstarten startade upp det kollegiala arbetet för ökad samsyn om hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer för alla elever på Baraskolan. Från att skala av intryck och minska visuellt buller går vi nu vidare och i det fortsättandet arbetet kommer vi att behandla ljudmiljö och hur vi kan skapa förutsättningar för hur de ljud som är viktiga, når fram dit de ska?

Fortsätt läsa Ljudmiljöer för lärande

Framgångsfaktorer för det professionella lärandet

Under vårterminen 2019 har vi på Marbäcksskolan berättat om vårt utvecklingsarbete i olika sammanhang och det har gjort att vi själva har fått fundera på vilka faktorer som är viktiga för att lyckas i utvecklingsarbetet och vad det är som vi gör bra. 

Analys och delaktighet

På Marbäcksskolan har vi under förra läsåret skapat ett nyläge av vår gamla tes genom att analysera, observera, diskutera och förkovra oss inom våra lärmiljöer. Vi ville se hur elevernas språk och känsla av sammanhang främjades och hindrades kopplat till den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön. Inför analysen av varje lärmiljö har det funnits tillfälle att förbereda sig och tänka till och alla har getts möjlighet att komma förberedda med sina nedskrivna tankar, sin analys. I lärgrupper har vi delat med oss av våra tankar, fört noteringar och haft strukturerade samtal.  Fortsätt läsa Framgångsfaktorer för det professionella lärandet