Vi lärare har nu i två år arbetat med att differentiera undervisningen och jag, mina kollegor och självklart – eleverna har börjat landa i hur vi vill ha det.
I det här blogginlägget vill jag lyfta huvudpersonerna – barnen i min klass 24 stycken 3:eklassare, och berätta hur de valt att arbeta för att lära sig.
ChatGPT står för “Chat Generative Pre-trained Transformer” och är en artificiell intelligens som är tränad på stora mängder av språkdata för att kunna generera text anpassat efter på användarens önskemål. ChatGPT kan användas i alla möjliga sammanhang för att svara på frågor, skapa texter, ge rekommendationer och utföra olika typer av uppgifter där ett naturligt språk behövs. Hur kan denna nya möjlighet användas av oss lärare i vårt dagliga arbete?
Först lär vi oss att läsa, sedan läser vi för att lära oss.
Givetvis finns det många sätt att lära, men vi kommer inte runt att läsandet, som är en viktig del av vårt språk, är bärande när det gäller mänsklig utveckling. I hela livet bygger vi vidare på vårt språk i olika situationer. Språket är viktigt för att förstå världen vi lever i och språket är viktigt för att kunna påverka den. Läsningen är en stor del av språket. Fortsätt läsa Läsningen, läsningen, läsningen…
Så stod det i dokumentet. Inget mer. Jag kunde ju inte stänga av kommunikationen helt med mina elever under svensklektionen. Nedan följer en redovisning av en lektion med mina nior där jag nog lärde mig precis lika mycket som eleverna. Älskar mitt jobb fortfarande!
Jag hade jobbat hårt för att sälja in författare inför vårt avslutande arbete. Eleverna valde omsorgsfullt och intresserat. Sedan dog det. Tanken var som så många gånger förr att eleverna själva under några lektioner skulle förkovra sig i de författare de själva valt ut. “Om ni vet för lite för att skriva om något vad behöver ni då göra?” Skaffa koll. När jag släppte eleverna fria föll många direkt in i gamla beteendemönster och lektionen blev mer ett socialt forum för privatliv, fotbollsstatistik, nya trender på Tiktok varvat med den där farbrorn Moberg eller tanten Lagerlöf. Jaha… Det var det det… Fortsätt läsa Du Magnus…
Det har nu gått en tid sedan jag gick utbildningen om judiskt liv och Förintelsen vid Yad Vashem i Jerusalem och jag har fått ytterligare tid att reflektera över mina upplevelser. I det här blogginlägget vill jag dela med mig av mina tankar kring en föreläsning om biografiskt material i undervisningen om Förintelsen.
Den 27 januari, den internationella minnesdagen för Förintelsens offer närmar sig. Detta är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Sedan 2001 har dagen varit en nationell minnesdag och år 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot, en dag som behöver uppmärksammas i skolan för att uttrycka stöd för alla människors lika värde. Fortsätt läsa Yad Vashem, del 2: Biografiskt material i undervisningen om Förintelsen
