Kategoriarkiv: Årskurs 7-9

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Könsskillnader i skolresultat

Under höstens sista KU-dag jobbade vi på Naverlönnskolan med könsskillnader i skolresultat. Inför dagen hade vi som uppgift att läsa ett par kapitel i en studie från Sveriges kommuner och landsting “Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat”  för att få de bästa förutsättningarna att nå bra diskussioner. Studien utgår ifrån riket men även vi på Naverlönn har den här problematiken – att pojkar har sämre betyg än flickor, därav  fokus på ämnet denna dag. Fortsätt läsa Könsskillnader i skolresultat

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

I mitt förra inlägg ”Att utforma en tillgänglig lärmiljö  del 1 – fysisk lärmiljömiljö” berättade jag hur vi på Spångholmskolan under förra året jobbat med våra lärmiljöer med utgångspunkt i ett samarbete med SPSM. I det inlägget fokuserade jag på den fysiska lärmiljön och hur det påverkat hur jag och mina närmsta kollegor jobbar i skolans särskilda undervisningsgrupp. Börja gärna med att läsa det inlägget för att få en bakgrund.

I detta inlägg flyttas fokus till hur vi jobbar med den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Inledningen får bli den samma. Den beskriver vår spelplan bra tycker jag. Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.” Fortsätt läsa Jag måste räcka upp handen mer