Kategoriarkiv: Årskurs 7-9

Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt. 

Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Förväntningar på kors och tvärs

Inför en uppgift finns det förväntningar på eleven från olika håll.  Eleven själv vill givetvis klara att utföra uppgiften inom tidsramen och ofta med en viss kvalitet för att nå högre mål. Föräldrar vill självklart att eleven gör sitt bästa med de uppgifter som ska betas av. Som lärare har jag alltid förväntningar på att eleven ska utnyttja sin potential för att nå nya mål. Med detta sagt kan man ana varför en del elever känner sig stressade.  Men det gäller för pedagoger och föräldrar att balansera det hela för att dra ner på stressen för eleven. Jag tänker här berätta hur jag provat att jobba med förväntningar under terminen.

Fortsätt läsa Förväntningar på kors och tvärs

Låt oss prata om forskning!

För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men  väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.

Fortsätt läsa Låt oss prata om forskning!

Ett axplock av tips

I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om barns tidiga signaler på energiläckage.   I det här inlägget kommer jag ge några metoder och exempel från en undervisningsvardag där jag försökt möta upp mina elevers olika behov där den differentierade undervisningen varit en del av lösningen.

Vi vet alla vilken mångfald av olika personligheter vi har i våra klasser. Behoven är ofta lika många, om inte fler, som det finns individer i ett klassrum. Lägg sen till olika förväntningar, dagsmående, förutsättningar och andra saker som våra elever har med sig i ryggsäcken. Fortsätt läsa Ett axplock av tips

När texten engagerar

Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum.  Fortsätt läsa När texten engagerar