Kategoriarkiv: Årskurs 4-6

Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Ett långt lov är slut. Dags att skaka av sig ringrostigheten och komma igång med skolarbetet. Vi har inte träffat eleverna på länge och flera av eleverna har inte sett varandra på ett par månader. Sociala kontakter ska återetableras. Många kan vara blyga och vet inte vad de ska prata om. Någon har inte lyft en penna på hela sommaren. Både skolarbete och relationer ska på plats igen. Då är det bra att ha några “komma igång”-aktiviteter till hands som både stimulerar relationsbyggandet och ger en mjukstart med riktning i skolarbetet. Oavsett vad man gjort på sommarlovet så är det just den senaste tiden som finns i färskt minne. Det är  lätt att ha det som utgångspunkt.

Skriv om ditt sommarlov – nej tack

Fortsätt läsa Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Att bedöma eleverna i programmering.

I teknik har jag med mina elever i årskurs 6,  detta läsåret haft arbetsområdet programmering. För det första är det ett arbetsområde som är nytt för mig , vilket gör att jag känt mig osäker på hur jag skulle lägga upp det..  Att programmering framförallt  ingår i ämnena teknik och matematik är tydligt  och ändringar

där detta framgår finns i styrdokumenten. Det är dock  luddigt exakt vad eleverna ska lära sig  och jag tycker det är svårare eftersom kunskapskraven inte har ändrats och hitta en tydlig koppling till dessa kring hur jag ska bedöma eleverna i programmering.  Denna blogg handlar om hur jag jobbat  med mina elever i programmering  och hur jag bedömt elevernas kunskaper.

Fortsätt läsa Att bedöma eleverna i programmering.

Programmering 2.0

Så här i slutet av vårterminen avslutar jag  kursen vid  Malmö Universitet ’Programmering med matematikdidaktisk inriktning’. Det är nu dags att knyta ihop säcken och reflektera över hur jag kan använda utbildningen för att fördjupa kunskaperna i programmering tillsammans med eleverna. Jag har tidigare skrivit om det Datalogiska tänkandet (Programmering 1.0) som flera forskare, Linda Mannila, Anna Åkerfeldt mfl lyfter fram som är en av nycklarna till att lyckas med programmering i skolan. Men hur genomför vi en bra programmeringsundervisning? Ja, det finns faktiskt några didaktiska knep som du kan använda dig av. Fortsätt läsa Programmering 2.0

Matematik och hjärnan

Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Fortsätt läsa Matematik och hjärnan

Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2