Kategoriarkiv: Årskurs 4-6

Gräsmattor och kamraträttning i matematiken

Hur skapar jag en dokumentation där  både jag och eleverna kan se att de gör en progression i matematik?  Hur får jag reda på vad eleverna redan kan och hur  ser jag var fokus i undervisningen behöver ligga? Ett verktyg som jag börjat använda mig av denna termin är att jag gör ”gräsmattor”.

Hur får jag eleverna att ofta träna på att redogöra för sina egna tillvägagångssätt? Hur kan jag regelbundet träna eleverna i att föra och följa matematiska resonemang? Ett arbetssätt jag börjat använda mig av denna termin är ”kamraträttning”.
I detta blogginlägg berättar jag om ”gräsmattor” och ”kamraträttning”.

 

Fortsätt läsa Gräsmattor och kamraträttning i matematiken

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. 

På vår skola är vi två lärare som undervisar åk 6-9 i SvEn. Båda är lärare i svenska och engelska. Vi undervisar två grupper var med de elever som vi har i ordinarie undervisning. Skolan är tvåparallellig och lärarna i både svenska och engelska arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs. Fördelen med detta upplägg är att det är lättare att motivera eleverna i Sv/En-grupperna då det som händer i undervisningen i den lilla gruppen står i direkt relation till det som händer i helklass. Jag har detta år ansvar för åk 6 och åk 8 och min kollega Anna Palm undervisar i åk 7 och 9. Gruppernas storlek varierar men ingen grupp överskrider just nu tio personer. Eleverna i dessa grupper är alla elever som på något sätt behöver stärka sina förmågor i antingen engelska, svenska eller båda. Borde det inte spreta mer? Varför har vi inte elever som ligger betydligt högre kunskapsmässigt som strävar efter t ex betyget A i denna grupp? Svaret är enkelt. De vill inte. 

Initialt är det ytterst sällan som elever väljer bort moderna språk när de väljer språk inför årskurs 6 på vår skola. Jag har därför just nu två tomma positioner i mitt schema i väntan på att någon elev väljer bort sitt språkval. Det tar tid innan mina kolleger och jag ställs inför det faktum att en elev tycker det nya språket blir för svårt. Det ska ta tid. Parallellt kanske eleven kämpar med sin engelska eller svenska. Det är ett stort och viktigt beslut som föräldrar och barn står inför. Ska jag byta? Vad betyder det för mig? Var hamnar jag, vad vinner jag på det och vad förlorar jag? I dialog med föräldrar och elev resonerar vi kring hur vi undervisar i denna grupp.

Hur vi lärare får undervisningen att fungera i dessa grupper finns det kanske inte en universallösning på men det finns metoder som fungerar mer framgångsrikt än andra. Prio ett för mig är att gruppen fungerar. Därför håller jag hårt i undervisningen som under lång tid innebär ett gemensamt upplägg. Har vi engelska så har vi engelska gemensamt och detsamma gäller för svenskan. Individuella upplägg är möjliga men fungerar betydligt bättre när eleven är mogen för det och har ett visst mått av självständighet under lektionen. Allt eftersom eleverna blir äldre individanpassar jag mer och skräddarsyr uppläggen därefter. Det är även viktigt att inte pusha eleverna för hårt i denna grupp. Eleverna har svårt att nå målen av olika anledningar och det tar tid att hitta rätt. Både när det gäller relationsbygget samt de metoder som fungerar bäst för just dessa elever. Jag har ju trots allt massvis med lektioner med dem under ett år och en förmåga trillar inte på plats från en dag till en annan. För att jag och mina elever ska trivas och fungera och att ett lärande ska ske behövs struktur, engagemang och rätt förutsättningar för att lyckas. Går det att skapa en hållbar kultur där lärandet står i fokus om förutsättningarna varit annorlunda? Fritt val med 25 elever i klassrummet, alla på olika nivåer kunskapsmässigt och en undervisning på individnivå med två ämnen samtidigt. Jag överlåter den frågan till andra att fundera över. 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola kring valet av moderna språk i allmänhet och valet av Sv/En i synnerhet?
  • Hur ser samarbetet ut mellan undervisande lärare i Sv/En-gruppen och ordinarie betygsättande lärare?
  • Vad krävs på er skolan för att eleverna ska lyckas i detta språkval?

Spelar miljön någon roll?

Just nu pratas det mycket om vår lärmiljö i skolan och hur den påverkar våra elever i deras dagliga verksamhet, såväl socialt som ur ett lärandeperspektiv. Och visst är miljön viktig, inte minst den fysiska, som indirekt påverkar såväl det sociala samspelet som de pedagogiska val som görs.

En föreläsning av Ann-Mari Körling kring läsande, ett besök i bokförlagets Hegas monter på LäroMedia Bokhandels Inspirationsdagar i Malmö i kombination med ett eget intresse för såväl läsning som miljö blev startskottet på det läsprojekt ”Att läsa i skolan för att läsa i livet” som har inneburit att vi nu har inrett ett rum på skolan som ska inspirera till läsning. Syftet med vårt läsrum, numera med benämningen Platfrom 9 3/4,  är att se om den fysiska miljön faktiskt påverkar läslusten och bidrar till ett ökat engagemang under läsningen. För vem vill inte krypa upp i soffan under en filt eller kanske ligga på en mjuk matta med en kudde under huvudet när man ska läsa? Rummet är möblerat i ljusa färger med inslag av svart. Två soffor, en härlig matta, saccosäckar, kuddar och filtar inbjuder till att hitta sin läsvrå. Rummet är dessutom skofritt för att öka känslan av att vara hemma och faktiskt kunna krypa upp i favorithörnan med fötterna uppdragna under sig.  Fortsätt läsa Spelar miljön någon roll?

Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Ett långt lov är slut. Dags att skaka av sig ringrostigheten och komma igång med skolarbetet. Vi har inte träffat eleverna på länge och flera av eleverna har inte sett varandra på ett par månader. Sociala kontakter ska återetableras. Många kan vara blyga och vet inte vad de ska prata om. Någon har inte lyft en penna på hela sommaren. Både skolarbete och relationer ska på plats igen. Då är det bra att ha några “komma igång”-aktiviteter till hands som både stimulerar relationsbyggandet och ger en mjukstart med riktning i skolarbetet. Oavsett vad man gjort på sommarlovet så är det just den senaste tiden som finns i färskt minne. Det är  lätt att ha det som utgångspunkt.

Skriv om ditt sommarlov – nej tack

Fortsätt läsa Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Att bedöma eleverna i programmering.

I teknik har jag med mina elever i årskurs 6,  detta läsåret haft arbetsområdet programmering. För det första är det ett arbetsområde som är nytt för mig , vilket gör att jag känt mig osäker på hur jag skulle lägga upp det..  Att programmering framförallt  ingår i ämnena teknik och matematik är tydligt  och ändringar

där detta framgår finns i styrdokumenten. Det är dock  luddigt exakt vad eleverna ska lära sig  och jag tycker det är svårare eftersom kunskapskraven inte har ändrats och hitta en tydlig koppling till dessa kring hur jag ska bedöma eleverna i programmering.  Denna blogg handlar om hur jag jobbat  med mina elever i programmering  och hur jag bedömt elevernas kunskaper.

Fortsätt läsa Att bedöma eleverna i programmering.