Kategoriarkiv: Årskurs 4-6

Att gestalta det naturvetenskapliga

”När den redan molniga himlen täcktes av mörka moln blev jag hoppfull. Tänk så kommer Sven äntligen hem! De små dropparna landade en efter en på den spegelblanka ytan. Till slut landade en liten molekyl bredvid mig.

‘Åh, Sven!’ utbrast jag, ‘Vad jag är glad att du är tillbaka! Hur var det? Berätta allt!’ Hans skinande leende verkade inte vilja slockna när han började berätta om sin resa.”

Just så börjar inledningen på en berättelse där vi som vetgiriga läsare får göra en resa genom vattnets kretslopp och där gestaltandet står i fokus. Den strama och faktabaserade informationen kring kretsloppet får här ge vika för en mer upplevelserik resa där våra sinnen får arbeta; fakta ska levandegöras i berättande form. Det första temaområdet som våra årskurs 6-elever brukar arbeta med i början av läsåret är just vatten. Ett stort område där möjligheter till ämnesövergripande arbete är oändligt. Det här året blev svenskan delaktig genom att lägga fokus på just att skriva gestaltande. Fortsätt läsa Att gestalta det naturvetenskapliga

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten

Internet en parallellvärld i vuxnas värld

– om betydelsen av att lyssna och utvecklas med eleverna

Vad innebär det egentligen att de unga jag möter i klassrummet  alltsedan spädbarnsåldern vuxit upp med Youtube, Google, sociala medier och ständiga uppdateringar? Skiljer sig mitt sätt att se på världen med deras? Jag ler åt mig själv, att jag som anser mig vara en lärare som är väl insatt i ungas nätvardag, förväntat mig ett annat svar, än vad det stora flertalet  gav när jag bad dem resonera och argumentera kring trovärdigheten och relevansen i en samhällsbok från 2015. Fortsätt läsa Internet en parallellvärld i vuxnas värld

High Flyers Del 1

I våras fick jag, av min kollega Christian Abrahamsson, frågan om jag ville ingå i en forskningscirkel i NO/Teknik. I forskningscirkeln ingår även två andra lärare som undervisar i NO/teknik 6-9 och en lärare som undervisar i årskurs 1. Förutom att Cristian Abrahamsson  undervisar i årskurs 6-9, forskar han även på CSIS. När vi träffades i våras var det för att bestämma oss för vilket ämne vi skulle fokusera på. Valet var enkelt vi var överens om att vi ville utveckla vår teknikundervisning. Efter att ha läst och diskuterat den reviderade kursplanen i teknik var det tydligt att vi inte bara behövde utveckla vår teknikundervisning utan även våra egna kunskaper speciellt vad gäller de nya tilläggen med digitala modeller och programmering av egna konstruktioner. Vi har i vår forskningscirkel valt att arbeta i Google Classroom. Det är lätt att samla allt material, samt att dela tankar och idéer. Det var otroligt utvecklande och inspirerande att sitta tillsammans med andra ämneslärare i hela spannet 1-9 och diskutera den reviderade kursplanen. Diskutera vad där verkligen står. Tolkar vi det som står likadant? Vad innebär de nya ändringarna? Hur ser hela perspektivet ut från 1-9? Vad är lika mellan de olika stadierna och vad skiljer? Hur undervisar vi nu? Kan vi fortsätta med detta eller behöver vi förändra? Skulle redan ha förändrat? Fortsätt läsa High Flyers Del 1

Aktiv elev – men effektiv?

Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.

Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.

Fortsätt läsa Aktiv elev – men effektiv?