Kategoriarkiv: Årskurs 4-6

Tala är silver, tiga är guld!

Gäller detta talesätt i svenska skolor? Vem syns och premieras mest? Vilka elever får din uppmärksamhet? De tysta eleverna, ser du dem varje lektion? De elever som är ordentliga och skötsamma. De elever som alltid vill göra rätt och aldrig ber om hjälp. De elever som är tysta för att de inte vågar göra fel? Eller de elever som är tysta av andra anledningar? De elever som är som en fin blomma i tapeten, ser du dem varje dag?

Först måste vi reda ut vad som menas med tysta elever. Det är en elev som av olika orsaker sällan deltar muntligt i klassrummet. Elevernas tystnad kan bero på att de är blyga, reserverade och de väljer att inte ta plats kommunikativt. Tystnaden kan vara relaterad till elevens personlighet, elevens syn på att tal inte gynnar dem, rädslan att göra fel samt att eleven har talängslan när hen ska prestera. Vidare kan tystnaden även kopplas till att eleven drömmer sig bort och tänker på annat. De tysta eleverna är de elever som ofta kan bli bortglömda av läraren. Enligt Strömquist(1998) kan talängslan vara av två olika slag. Den ena varianten innebär en ångest över att överhuvudtaget yttra sig om många lyssnar, medan den andra varianten yttrar sig som en mer situationsbunden ovilja att tala i offentliga sammanhang.

Symptom på talängslan yttrar sig ofta i såväl psykiska som fysiska reaktioner. Det kan vara rodnad, svettningar, darrningar och hjärtklappning som är exempel på fysiska reaktioner (Cederberg, 1997). Andra reaktioner är spänningsvärk i nacke och axlar, yrsel och knäsvaghet. De psykiska reaktionerna kan leda till ångest, missnöje med den egna rösten och känslor av otillräcklighet (Skiöld, 1992). För att undkomma de plågsamma reaktionerna utvecklar många en exponeringsrädsla, som innebär att man tystnar och undviker de situationer som framkallar rädsla.

Hur kan vi då motverka dessa obehag för eleverna?

Tala med individen och ställ frågan hur du kan hjälpa eleven. Läraren måste ta reda på bakomliggande faktorer innan denne kan stödja den tysta eleven och för att den tysta eleven ska få rätt sorts stöd. Det är viktigt att inte placera de tysta eleverna i ett allmänt fack, eftersom de är tysta på olika vis och av olika anledningar.

Lyssna noga på vad eleven har för förslag. Kommer eleven inte på något under samtalet, be hen tänka på det och återkomma till dig vid ett senare tillfälle. Ge gärna olika förslag som hen kan ha med sig hem och titta på. När det är bestämt  råder en överenskommelse mellan läraren och den tysta eleven vad som gäller i klassrummet och  vid redovisningar med mera.

Följa upp och stäm av regelbundet med eleven och sätt upp små delmål som är nåbara. Tydliggöra vad vill eleven själv uppnå?

Ge tid på många olika sätt. Låt eleverna få tid att tänka själv innan frågorna besvaras. Då hinner den introverta personen tänka ut något finurligt innan den extroverta har sagt fyra olika svar på frågan. Lär den extroverta att skriva ner sina tankar så att alla hinner tänka själv utan att bli störda. Några  sätt kan vara att använd glasspinnar med namn eller spinning wheel för att fördela talutrymmet, så att tysta elever får komma till tals och att pratsamma elever får lära sig att lyssna och invänta sin tur.

Ge tid för den tysta eleven att få svara på frågan innan någon klasskamrat, eller du själv, fyller i svaret eller avbryter. Hoppa aldrig på eleven med frågor om ni inte kommit överens om det, då detta kan skapa stor oro.

Hitta uppgifter som inbjuder till diskussioner och som tar tid att komma fram till  en lösning. Det gör att fler få möjligheten att komma fram och visa sin kunskap. Myhill m.fl. (2006) menar att tidigare forskning visar på att öppna frågor måste ställas för att gynna de tysta elevernas muntliga delaktighet.

Planera så att tid finns för att träna inför exempelvis presentationer. Ge tips på hur man kan träna hemma.  Det kan vara att skriva minneskort till varje slide i presentationen, att träna att prata högt och tydligt framför spegeln eller spela in sig själv. Man kan även träna inför sina husdjur eller någon som man känner förtroende för hemma, till exempel förälder eller syskon.

Gruppsammansättning är viktigt att tänka på. Den extroverta elev kan vara mycket obekvämt för den introverta. I början bör den tysta eleven endast vara i grupper med elever som den känner sig trygg med, för att sedan plocka in mer okända personer och personer med andra egenskaper.

Lyft gärna goda  exempel  i helklass som du hört den tysta eleven säga. Då visar du att den tystas tankar och idéer är viktiga.

Klassrumsklimatet är mycket viktigt. Ett tryggt klassrum är ett klassrum där alla får uttrycka sig, där alla lyssnar på varandra och visar respekt mot varandra. Ett klassrum som tillåter att man får göra fel och där ingen skrattar eller gör miner. Således är tryggheten en viktig komponent till att talet ska komma naturligt från den talängslige eleven.

Ett sätt att jobba med klassrumsklimatet är olika värderingsövningar. Det kan vara case, fyra hörn, dramatiseringar. Genom dramaövningar kan elever få gradvis övning i att synas och höras. Dramaövningar skapar
även gemenskap och acceptans i gruppen. Uppriktigt beröm på prestationen är viktig för att våga fortsätta men den ska alltid vara trovärdig för att personer ska kunna ta den till sig.

Redovisningar är mångas mardröm! Här är det vår uppgift som lärare att hjälpa de tysta att våga redovisa. Visa på att många är nervösa inför att redovisa och att eleven inte är ensam om att känna så. Första steget kan vara att börja redovisa i smågrupper med personer som man känner sig trygg med och att spela in sin redovisning kan vara ett annat alternativ. Inför redovisning i större grupp är det mycket viktigt att publiken är drillad för att vara en god publik. Det innebär att man har koll på sitt kroppsspråk, inte ger blickar, suckar, skrattar, kommenterar eller rättar personen som talar. Publiken lyssnar och reflekterar tyst för sig själv och låter talaren prata klart.

Något att reflektera över är när vi låter klasskamrater ge feedback är att många av de tysta eleverna har höga prestationskrav på sig själv och är känsliga för kritik. Ett i övrigt lyckat framträdande känns misslyckat för att man fått någon synpunkt på sådant man kan förbättra.  Här gäller det att ha en plan för hur det ska fungera.

För att inte fokus och alla blickar ska hamna på individen kan man släcka ner i klassrummet. Då flyttas uppmärksamheten från personen till presentationen, vilket kan kännas mer bekvämt.

Att stå bakom ett podium eller bänk kan också göra att man inte känner sig lika blottad som om hela kroppen exponeras. Det kan skapa en trygghet för individen.

Om vi inte lyfter dessa tysta elever som inte tar för sig i klassrummet, riskerar vi att många kloka tankar och nya vinklar på diskussioner går förlorade. En annan orsak till att vi måste synliggöra dessa elever är att alla elever måste få träna på att utveckla den kommunikativa förmågan i olika varianter. Bredda sin repertoar och känna sig tämligen bekväm i det, för att kunna möta framtida situationer.

Vi vill inte att den tysta eleven ska förbli osynlig och på så sätt bekräfta elevens tro att hen och hens inte är viktiga. Att vara tyst ska inte vara ett hinder för att få höga betyg. Vi måste presentera uppgifter som gynnar alla personligheter!

Att diskutera:

  • I Lgr 11 tas det upp att stöd ska ges till eleverna i den verbala kommunikationen, hur gör ni på din skola?
  • Hur jobbar du aktivt för att få alla elever att höras på dina lektioner?

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Fortsätt läsa Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

I mitt förra inlägg ”Att utforma en tillgänglig lärmiljö  del 1 – fysisk lärmiljömiljö” berättade jag hur vi på Spångholmskolan under förra året jobbat med våra lärmiljöer med utgångspunkt i ett samarbete med SPSM. I det inlägget fokuserade jag på den fysiska lärmiljön och hur det påverkat hur jag och mina närmsta kollegor jobbar i skolans särskilda undervisningsgrupp. Börja gärna med att läsa det inlägget för att få en bakgrund.

I detta inlägg flyttas fokus till hur vi jobbar med den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Inledningen får bli den samma. Den beskriver vår spelplan bra tycker jag. Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö