Kategoriarkiv: Ålderskategori

Minikyl är bättre än inget

Vi repeterar begrepp och fakta inför provet om livets utveckling. 70% har lämnat rätt svar, men vad svarade de som inte fick rätt? Jag klickar upp svaren som lämnats och vi tittar på dessa tillsammans. Vi valde denna gång att använda verktyget Quizlet live, men kunde lika väl valt något annat. Fördelen med detta är att det först kommer en rad begrepp med fyra val där man klickar på den rätta förklaringen, lite som en Kahoot, sedan kommer några frågor där man själv ska formulera svaren. Min enda regel är:  Ingen får lämna några frågor obesvarade eller skriva svar som “jag vet inte”. Kan man inte, får man chansa med ett begrepp som tillhör området. Helst det första som dyker upp i skallen. Vi scrollar i listan. Frågan löd; “Vilket begrepp passar på beskrivningen: Härma annan arts utseende eller beteende för att öka chansen till överlevnad.” Av de 30 % som inte visades som rätta svar fanns ett par felstavade varianter men också ord som evolution, hybrid, anpassning, mutation och så minikyl. Ett litet fniss hördes. Perfekt tillfälle till lärande. Fortsätt läsa Minikyl är bättre än inget

Genrepedgogik inom matematiken

Att nå fram till alla elever och se till att alla ges en möjlighet att utvecklas är eftersträvansvärt och ett av våra mål som lärare. Jag har dock under årens lopp funnit det svårt att få alla elever att vara delaktiga i diskussioner, och där ge dem en chans att utveckla sin förmåga att föra och bemöta påståenden med matematiska resonemang. Likaså kan jag finna att det ordinarie arbetet med färdighetsträning inte riktigt ger den möjligheten att resonera och fundera mer djupgående kring vad som sker och varför inom matematiken.  Tiden för reflektion är svårt för många elever att ge sig själv, samt att det vid gemensamma genomgångar eller vid grupparbete så är det många som förblir tysta eller fåordiga. Fortsätt läsa Genrepedgogik inom matematiken

Pretest-precheck-läxförhör = Bättre stavningsresultat

Under stora delar av årskurs 4 arbetade vi med att utveckla elevernas förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Utifrån samtal, tillsammans med eleverna, har jag uppmärksammat att flertalet elever upplever just stavning som “svårt” men speciellt ser de inte stavning som direkt viktigt eller kul. Därav detta arbete och fokus. Har det gett några resultat? Ja, det vågar jag lova.

Flertalet av mina elever upplever stavningen som svår eller att den inte är så viktig då både rättstavningsprogram rättar/hjälper, de får ofta direkt hjälp av en lärare samt att skriftspråket de använder inte alltid ställer krav på att allt behöver vara rätt stavat. Det är helt enkelt inte så superviktigt enligt eleverna. De har även berättat att de under andra skolämnen ofta får höra att de inte behöver tänka på stavningen när de skriver, “För det är inte det som bedöms just nu, det viktiga är att ni skriver”. Ur bedömningssynpunkt kan det vara så ibland men jag känner än dock att vi lärare tillsammans skulle kunna bli bättre på att utveckla elevernas språkliga förmågor över samtliga skolämnen. Att ge eleverna förståelse för att språket är det som håller ihop och sammansvetsar. Fortsätt läsa Pretest-precheck-läxförhör = Bättre stavningsresultat

Jag bryr mig inte!

Motivation och ansträngning del 1

”Jag bryr mig inte, jag tänker inte göra det”, säger eleven som sitter på sin plats utan att öppna boken. Kommentaren är vanligt förekommande och det tar oftast en god stund innan eleverna som uttrycker detta börjar jobba. När de väl arbetar är det sällan problem, men startsträckan är lång.

Under sista delen av vårterminen och starten på höstterminen har vi upplevt att en klick elever saknar motivation till skolarbetet. När vi först uppmärksammade det så var det bara emellanåt och det kunde skilja mellan de olika ämnena. När vi tittar på det nu märker vi att det har brett ut sig till att omfatta de flesta lektionerna oavsett ämne. Vidare upplever vi att attityden har spritt sig, framförallt bland kompisar till de först uppmärksammade eleverna. Bland eleverna som uppvisar denna attityd är pojkar klart överrepresenterade. Fortsätt läsa Jag bryr mig inte!

Tankar kring instuderingsfrågor

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text (Skolforskningsinstitutet, 2019) 

Lässtrategier är redskap som hjälper eleven med sin läsförståelse. Att vara medvetenheten om att olika texter kan läsas på olika sätt är viktigt. Vad händer om en stor del av elevernas läsning i skolan fokuserar på en av dessa strategier? Kan instuderingsfrågor, i all sin välvilja, begränsa istället för att bredda elevernas förståelse? Hur fungerar det rent praktiskt när eleven får denna typ av uppgift? Vad händer om våra elever läser texter med denna strategi en majoritet av de gånger de stöter på texter i skolan?  Fortsätt läsa Tankar kring instuderingsfrågor