Bildstöd får elever engagerade i ny text

Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.

Oftast när jag arbetar med texter med eleverna arbetar vi med olika strategier och i tre sammanhang: före läsning, under läsning och efter läsning. Strategier kallar Gibbons för ”broar” till texten. Hon menar att ”broarna ger stöttning för eleverna i att skapa betydelse i en viss text, men ger också modeller för lässtrategier som stöttar dem i att läsa andra texter.”

Aktiviteter före läsning ska
a) utveckla elevernas kunskap om den övergripande betydelsen i texten
b) förbereda eleverna för möjliga språkliga, kulturella och ämnesrelaterade svårigheter
c) stötta elever till att kunna förutsäga vad som följer i texten

(Gibbons ”Stärk språket stärk lärandet”)

Vi arbetar just nu med arbetsområdet ”Sagor” i min årskurs 5. Läskunnigheten är som vanligt mycket varierande och jag planerar alltid utifrån att jag vill få alla elever med mig men det ska också kännas motiverande och lustfyllt för de som är starka läsare. Jag har börjat området med att läsa några mycket kända sagor och nu var det dags för en något mindre känd saga, Pomperipossa. Som aktivitet före läsning valde jag att de skulle lägga bilder i rätt ordning till sagan. 10 färgglada bilder fick varje grupp och de skulle börja med att fundera på vilken saga de kom ifrån. Genast satte diskussionerna igång och till min förvåning växte det fram sagor till bilderna i alla grupperna. Eftersom sagan var i stort sett okänd för samtliga hittade de på egna sagor som passade till bilderna. Hade jag vetat det hade jag förberett att de skulle skriva ner sin saga, vilket skulle kunna vara en bra övning nästa gång. I diskussionerna deltog starka och svaga läsare lika aktivt och även de nyanlända som varit i Sverige mindre än ett år deltog aktivt.

Bilderna läggs i den ordning som eleverna tror de kommer i sagan.

När grupperna hade bestämt sig för hur de ville ha bilderna var det dags för aktivitet under läsning. Aktiviteter under läsning ska
a) modellera goda lässtrategier och tydliggöra det som goda läsare gör omedvetet
b) engagera läsarna aktivt med texten
c) hjälpa eleverna att förstå hur de själva kan läsa mer effektivt
(Gibbons ”Stärk språket stärk lärandet”)

Jag läste nu sagan högt för att vara en förebild och använde olika tonläge, röster och gjorde mitt bästa för att ge texten liv. Under tiden jag läste fick eleverna ändra ordningen på bilderna men de fick inte prata utan bara peka på bilderna, detta för att inte störa läsningen för varandra. Uppmärksamheten på min läsning var mycket större nu än när jag brukar läsa högt, härligt att se!

Avslutningsvis använde vi aktiviteter efter läsning. Aktiviteter efter läsning ska uppfylla någon av följande funktioner
a) att använda den nu bekanta texten för att fokusera på en språklig företeelse
b) att ge eleverna möjlighet att arbeta kreativt med det de läst
c) att göra eleverna ännu mer uppmärksamma på den information som finns i texten genom att använda den i andra sammanhang

(Gibbons ”Stärk språket stärk lärandet”)

När jag nu läst hela sagan återberättade vi den tillsammans med hjälp av bilderna. Det visade sig att samtliga grupper lagt bilderna i rätt ordning medan jag läste, när jag började läsa hade ingen grupp lagt bilderna i rätt ordning. Sedan fick grupperna diskutera vilka kännetecken de kunde hitta i texten som är typiska för en saga. Dessa skrev vi upp i en gemensam lista som vi kan använda oss av när vi snart ska börja skriva egna sagor.

Att diskutera:

  • På vilket sätt varierar du din undervisning i läsförståelse?
  • Vilka lässtrategier lär du ut till dina elever?
  • Hur ofta arbetar du med en text i sammanhangen före, under och efter läsning?

Referenser:
Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet. Hallgren & Fallgren
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *