Berätta mer!

Jag har aldrig blivit så förvånad i hela mitt liv …” är början på en av många berättelser som har fängslat eleverna i mitt klassrum. Att med hjälp av berättelsens kraft fånga barn och unga så till den grad att du kan höra en knappnål falla är en härlig känsla.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (ur kursplanen i svenska och svenska som andraspråk)

Med hjälp av berättelsen tar vi med oss gruppen och de enskilda individerna till andra platser, andra tider och någonstans i tomrummet, in the space between skapar de sina scener, sina händelser och sina personer och får också möjlighet att fundera över hur de skulle agerat eller tänkt i olika situationer. De blir aktiva lyssnare vars föreställningsförmåga tränas och inre bildseende stimuleras samtidigt som upplevelsen som gruppen delar bidrar till att skapa en gemenskap.

Berättandet är för många pedagoger ett ovärderligt sätt att fånga klassens uppmärksamhet men också att förmedla kunskap och få dem att förstå viktiga budskap. Det är också ett sätt att lära sig mycket om språket. Lyssnarna lär sig hur språket låter och de kommer också i kontakt med nya ord samtidigt som de omedvetet lär sig hur en berättelse är uppbyggd. I förskolan och i de lägre årskurserna används berättandet på ett mycket mer medvetet sätt tillsammans med barnen och eleverna för att just utveckla språket. Ju äldre barnen blir desto mindre plats tenderar berättandet att få i våra klassrum, i alla fall utifrån ett språkutvecklande perspektiv.

I mötet med mina sva-elever har dock berättandet fått en annan innebörd. För dem är det viktigt att få lyssna till språket, att få höra hur ord byggs ihop till meningar och hur meningar byggs ut och varieras i oändlighet. Nya ord, nya fraser och kombinationer av dessa som de kanske inte är vana vid från sitt förstaspråk. Att genom att lyssna få en möjlighet att skapa en känsla för språket och dess uppbyggnad, en känsla och kunskap som sedan kan användas i den egna språkproduktionen. Carina Fasts bok Berätta! Inspiration och teknik blev för mig en påminnelse om vikten av den muntliga berättelsens språkutvecklande betydelse även i svenskämnet och i synnerhet för våra nyanlända sva-elever.

Att eleverna tillsammans utifrån enkla övningar får möjlighet att lyssna på berättelser, men också berätta själva är viktigt för den fortsatta språkutvecklingen. Lägg ut en massa föremål eller bilder på ett bord och låt eleverna välja varsitt som de sedan använder för att skapa en berättelse. För att skapa ytterligare spänning kan sakerna läggas i en påse eller låda ur vilken eleverna enskilt, parvis eller i en mindre grupp får plocka varsitt föremål som ska vara en del i deras berättelse. I boken Berätta! Inspiration och teknik tipsas också om magiska speglar och mystiska brev, tidningsartiklar eller varför inte en flaskpost för att väcka nyfikenhet och stimulera fantasin. Just nu använder vi bilder för att öva på att berätta. Bilder plockade från en berättelse som vi läst och arbetat med tillsammans. Eleverna får välja två eller tre bilder och utifrån dem berätta vad som händer just då i bilden, men också vad som har hänt tidigare och vad som kommer att hända. Eleverna tränar således på att återberätta inte bara i en tempusform utan flera olika samtidigt som de befäster nya ord.

För de elever som växt upp med föräldrar och släktingar från andra kulturer än den svenska skolans är det också viktigt att deras egna upplevelser och berättelser tas tillvara, att de får möjlighet att höra, berätta och återberätta berättelser från sin egen kultur. Under våren kommer mina sva-elever liksom mina elever med svenska som modersmål få berätta sina historier, Ett ögonblick av mitt liv, i samband med vårt pågående arbete Vi i världen

Att själva berätta är något som alla unga, oavsett bakgrund, behöver träna på. Många upplever just berättarsituationerna i skolan som jobbiga och ibland nästintill oövervinnerliga. För vissa är det rena mardrömmen att behöva ställa sig framför klassen eller t o m en mindre grupp och berätta något. Men träning ger färdighet och också en trygghet. Genom enkla övningar i det lilla har vi möjlighet att ge dem de redskap de behöver för att våga berätta och ju fler som vågar berätta, desto fler berättelser har framtida generationer möjlighet att lyssna till.

Att diskutera

  • Vilken funktion har berättandet i din undervisning?
  • Hur kan du använda berättandet i ditt klassrum för att utveckla elevernas språk?
  • Hur hjälper vi våra elever att själva bli goda berättare?

Källor:
Chambers, Aidan, Böcker inom och omkring oss (2016)
Fast, Carina,  Berätta! Inspiration och teknik (2004)
Pedagogsajten, Berättande i skolan – Tell me a story!
Sagobygden, Muntligt berättande – konsten att berätta med egna ord

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *