Begreppsträning

För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis.

65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga.

För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang.

Även om det är ord tillsammans som är meningsskapande är det bra att fundera på delarna i texter. Det kan vara olika problem med olika typer av ord. Järborg har delat in orden i en tabell, vilket kan bidra till en förståelse för komplexiteten av vad som kan vara hindren i en text.

De flesta jobbar nog mycket med ämnesrelaterade ord men vi får inte glömma att det är inte är endast dessa ord som kan skapa hinder för våra elever. Vi får inte förringa aspekten av att det kan vara ord som är ämnesneutrala som kan vara hindret för att få en förståelse för kontexten.

Att utgå ifrån elevernas förkunskaper är nyckeln till framgång och det är här vi måste börja. Vi måste ta hänsyn till språkets betydelse för lärandet och möta eleverna där de är. Genom att låta eleverna aktivt deltaga och kommunicera med varandra, får ord ny betydelse i nya sammanhang. T ex begreppet volym, begreppet får en ny innebörd när man pratat om det i matematiken.

I början av ett nytt arbetsområde brukar jag ha skrivit upp begrepp som jag tänker är nya för eleverna samt är ämnesrelaterade. De får listan och så fyller vi på den efterhand om det är nya begrepp som eleverna möter. Listan kan verka lång och svår i början men den används för att synliggöra lärandet. I början kan eleverna inte så många ord men under arbetets gång utvecklar de en förståelse för begreppen. Vi tittar på listan och eleverna får pricka av vilka de är säker på och vilka de måste träna lite mer på vid ett flertal gånger. Vi tränar begreppen på olika sätt, här är några:

 

  1. Förklara utan att säga begreppet.   

Eleverna jobbar 2-4 st och får olika begrepp på små kort som ligger i en hög. En elev tar ett kort och förklarar begreppet utan att säga själva begreppet i sin förklaring. När någon säger begreppet får den eleven kortet eller så kan varje elev skriva ner begreppet och så jämför man i gruppen. De förklara sedan hur de kom på begreppet, vilket var det avgörande för att hitta lösningen.

I början kan man även ha stödord under begreppet på lappen för stöd till den som ska förklara.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna måste sätta egna ord på begreppet vilket leder till större förståelse. De måste kunna beskriva och förklara samt lyssna noga.

 

  1. Para ihop bild, begrepp och förklaring

Eleverna är 2-4 i grupper om och hittar egna bilder, förklaringar och begrepp och gör kort. Därefter byter grupperna sina kort och para ihop rätt bild, förklaring och begrepp.

Vad ser jag hos eleverna? 

Eleverna måste vara tydliga för att någon annan ska använda dessa kort. Att sortera och kategorisera är två moment som kommer in efter att eleverna samtalar och för diskussioner om vad som hör ihop. Med hjälp av bilderna skapas en inre bild av begreppet.

En nackdel med bild är att det kan göra att det inte blir en övergripande förståelse utan det är endast den bilden som hör ihop med begreppet.

 

  1. Memory

Eleverna använder sina kort och spelar memory med dem.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna ser begreppen och förklaringen flera gånger vilket leder till att de får repetera begrepp och förklaringar flera gånger.

 

  1. Kortet på pannan

Eleverna är 3-4 elever i en grupp. Begreppskorten är i en hög på bordet och varje elever tar ett kort och sätter på pannan. En elev börjar ställa en ja eller nej fråga till de andra. Turen går sedan vidare till nästa osv. När en elev kommer på sitt begrepp lägger man ner det framför sig och tar ett nytt. Ibland kan det behövas en liten ledtråd från sina kamrater.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna måste ställa frågor som ringar in begreppet och måste då träna på att se helheten för att sedan gå ner på detalj.

Eleverna måste lyssna nog och kunna ge passande ledtrådar som hör ihop med begreppet och kunna sätta in det i ett sammanhang.

 

  1. Kahoot

Eleverna gör sina egna frågor om begreppen och skriver fyra svarsalternativ. Därefter spelar alla i klassen varandras Kahoots.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna måste förstå sammanhanget för att kunna ställa frågor. Eleverna tränar på att ställa lämpliga frågor och rimliga svarsalternativ. När de spelar varandras Kahooter får de repetera begreppen många gånger samt granska om frågorna är rätt ställda. Om de ej är korrekt ställda får de ge förslag på hur de skulle kunna ställas istället.

 

  1. En ska bort        

Fyra begrepp skrivs upp på tavlan och de ska, två och två eller i liten grupp, skriva ner vilket begrepp som ska bort samt kunna ge en förklaring till varför de anser att just det begreppet inte hör dit.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna för resonemang om samband och jämför och argumenterar för sina tankar.

 

  1. Göra ramsor och sånger

Eleverna skriver egna ramsor och sånger och spelar in dem.  I mitt arbetslag har vi förmånen att ha Inger som är musik och svensklärare. Här är ett exempel på hur Inger Andersson har spelat in eleverna om hur man skriver en förklarande text.

Ingers rap förklarande text som PDF

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna tränar begrepp och visar det med olika representationsformer.

 

  1. Fusklapp      

Eleverna ritar och förklarar så noga att någon annan skulle kunna använda den förklaringen som en fusklapp.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna måste förstå helheten och kunna ta ut det viktigaste samt kunna göra det kortfattat men tydligt.

 

  1. Kims lek

Jag har lagt ut olika material och utrustning på bordet. Eleverna får titta och efter en stund lägger jag över en handduk. Eleverna arbetar i par och skriver ner vad de såg, därefter jämför de med ett annat par och ser om de kom på mer tillsammans.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna tränar på uppmärksamhet och minnesträning. Eleverna får träna på att hitta mönster och kunna förklara olika föremål för kompisarna om de ej kommer på begreppet. Att jämföra resultat med andra och förklara är också moment som jag ser hos eleverna.

 

  1. Egna korsord

Eleverna gör egna korsord och därefter löser kompisarna dem.

Vad ser jag hos eleverna?

Eleverna måste hitta ett mönster och kunna formulera påstående och frågor som hör ihop med sammanhanget.  Eleverna får repetera begreppen flera gånger när de löser varandras korsord.

 

För att utveckla sitt vardagsspråk och tillägna sig ett mer fackspråk måste man även få in begreppen i en kontext och förstå sambanden. Eleverna måste förstå det ämnesspecifika språket för att kunna befästa kunskaper och få ett mer vetenskapligt språk. För att få begreppen i ett sammanhang brukar eleverna göra begreppskartor.

 

Begreppskarta

Det innebär att de lägger upp/skriver sina begrepp och sätter ut pilar mellan de begrepp som hänger ihop. På pilarna skriver de förbindelseord som binder ihop begreppen. Kännetecken för en begreppskarta är att namn sätts på relationerna mellan begrepp och inte bara pilar. Eleverna får sätta ord på tankar och får en förståelse för vad begrepp har för relation mellan sig. Läs mer hur man kan jobba med begreppskartor.

Eleverna är mycket engagerade, diskuterar och argumenterar varje gång vi tränar begrepp på olika sätt och eleverna har oftast inga problem att sätta in begreppen i ett sammanhang. Med hjälp av dessa olika ”lekar” tränar eleverna sitt ordförråd, förmågan att tyda synonymer och hitta rätt sammanhang och de gör det med ett leende på läpparna.

Att diskutera:

  1. Hur tränar du begrepp i ditt ämne?
  2. Vilka begrepp kan skapa problem i dina ämnen?
  3. Hur skapar du mening och förståelse i ditt ämne?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *