Bedömer vi lärare elevernas kunskaper i engelska på samma sätt? Menar vi samma sak när vi bedömer elevernas “läsflyt”? Vad är det som gör att fler elever i vissa klasser har “mer än godtagbara kunskaper”? Vilka elever ska vi egentligen “blåmarkera” (“når mer än godtagbara kunskaper”)? Ja, på Roslättsskolan är frågorna många och vi vill gärna tillsammans reda ut vad som egentligen gäller.
I samband med att pedagogerna på Roslättsskolan genomförde Skolverkets BRUK-enkät (bedömning, reflektion, utveckling och kvalité) framkom att pedagogerna känner sig osäkra på bedömning. Samma sak har uttryckts i samtal och andra utvärderingar. Analyser visar också att bedömningarna ser olika ut beroende på årskurs och klass.
I mitt första uppdrag som förstelärare hade det förstås egentligen varit bekvämare för mig att fördjupa mig i ett område där jag har mycket att dela med mig av. Det är dock viktigt att se till vad verksamheten behöver, och precis som mina kollegor på Roslättsskolan känner jag att det är svårt med bedömning och således angeläget att vi fördjupar våra kunskaper kring just detta. Under läsåret 2020-2021 kommer vi därför i skolans utvecklingsgrupp att arbeta med hur vi på Roslättskolan kan utveckla skolans arbete med kollegial bedömning.
Var är vi?
I vårt systematiska kvalitetsarbete använder vi Skolverkets mall “Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det”.
Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna har här delats in i “Var är vi?”, “Vart ska vi?”, “Hur gör vi” och “Hur blev det?”.
Som underlag för vårt fortsatta arbete med bedömningsfrågor fick alla lärare svara på en enkät. Enkäten gjordes individuellt och frågeställningarna var:
- Vilka tankar har du kring bedömning?
- Vilka ämne är lätta att bedöma? Vad är det som gör det lätt?
- Vilka ämne är svåra att bedöma? Vad är det som gör det svårt?
- Vad tror du det är som gör att våra bedömningar ser olika ut?
- Hur tror du att vi på Roslättsskolan kan utveckla vår förmåga att bedöma rätt?
I enkäten framkom det att:
- Det är lättare att göra bedömningar i svenska och matematik, eftersom det i dessa ämnen finns ett tydligt bedömningsstöd. Dock finns det önskemål om att tillsammans analysera och diskutera konkreta elevexempel.
- Det är svårt att göra bedömningar i ämnen som bild, engelska, musik och teknik, eftersom det där saknas kunskapskrav för årskursen i läroplanen.
- Det är svårt att bedöma likvärdighet i So och No, eftersom vi på skolan ännu inte har gemensamma kunskapsmatriser för dessa ämnen.
- Det är svårt att bedöma när eleverna når “mer än godtagbara kunskaper”, eftersom det saknas kriterier för detta.
- Matriserna i Infomentor är svåra att fylla i.
Är dessa tankar unika för Roslättsskolan, eller finns det fler pedagoger som funderar på detta? I det följande utvecklar jag några av mina funderingar kring ovanstående enkätsvar.
Målet är att pedagoger ska göra likvärdiga bedömningar på skolor, i kommunen och nationellt. I detta arbete är det nationella bedömningsstödet i svenska och matematik ett värdefullt verktyg. Att använda materialet är tidskrävande, men det ger skolor en möjlighet att göra likvärdiga bedömningar. I det kollegiala arbetet kan pedagoger gemensamt analysera och bedöma elevexempel med hjälp av Skolverkets riktlinjer och kommentarmaterial och därmed stärka sin bedömarkompetens.
I ämnena bild, engelska, musik och teknik saknas det kunskapskrav för år 1-3. Man kan fråga sig varför varje skola förväntas göra sin tolkning av målen utifrån ämnets syfte och dess centrala innehåll. Dessutom: De bedömningar som sedan görs, blir de likvärdiga? Kan avsaknaden av kunskapskrav göra att ämnet får lägre status och att det tolkas som mindre viktigt? I vissa fall finns det kanske möjlighet till samarbete med pedagoger i mottagande årskurs 4-6 för att stämma av målen för åk 6, men i andra fall finns inte den möjligheten.
I lärplattformen Infomentor som Svedala kommun använder, markeras elever som når “mer än godtagbar nivå” med blått i omdömesblanketten. Enligt kommunens riktlinjer ska eleverna för att nå “mer än godtagbara kunskaper”, nå kunskapskraven för årskursen över. Med hjälp av bedömningsstödet i matematik och svenska är det möjligt att göra denna bedömning på ett professionellt sätt. Dock finns det en svårighet i övergången från åk 3 till 4. I övriga ämnen är det svårt att få en likvärdig bedömning om det inte finns tydliga kunskapskrav och bedömningsmatriser.
Som framkom i enkäten upplever många lärare att ämnesmatriserna på lärplattformen är svåra att fylla i. Problemen uppstår igen, i t. ex matrisen musik 1-3 finns bara kunskapskraven för år 6. Hur dokumenterar vi elevernas kunskaper där? Här tillkommer att en och samma matrisruta kan innehålla flera moment att bedöma, vilka inte nödvändigtvis har samma utfall. Kanske är det inte ens samtliga moment utan bara en del av matrismålet som är aktuellt att bedöma.
Vart ska vi?
Roslättsskolans SKA-mål 2020/2021 är tydligt: Pedagogerna ska stärkas i sin förmåga att analysera elevernas kunskapsinlärning för att kunna göra en likvärdig bedömning. Mer komplex är frågan: Hur ska vi komma dit?
I Skolverkets stödmaterial kring “Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter” listas punkter för lärare som bedriver god bedömningspraktik. Dessa innebär bland annat att lärarna:
- utgår från en tydlig uppfattning om ämnet och progressionen i ämnet i överensstämmelse med styrdokumenten.
- fäster stor vikt vid att eleverna förstår både målen med undervisningen och är förtrogna med kunskapskraven.
- planerar undervisningen så att elevernas lärande och kunskaper synliggörs på olika vis och på olika nivåer.
På frågan “Hur tror du att vi på Roslättsskolan kan utveckla vår förmåga att bedöma rätt” gav enkäten följande svar:
- Vi kan skapa gemensamma matriser i de ämnen där sådana saknas.
- Vi kan öva vår bedömningskompetens genom att analyser och diskutera konkreta elevexempel.
- Vi kan få fortbildning i hur vi på ett smidigt sätt kan arbeta med matriser.
- Vi kan läsa litteratur för att få mer kunskap kring bedömning.
Det är dessa tankar från Skolverket respektive Roslättsskolans pedagoger som jag bär med mig i det fortsatta arbetet kring bedömning. Ambitionen är att återkomma till hur vårt arbete fortskrider. Kanske är det någon där ute som läser och har egna erfarenheter av denna typ av arbete? Det hade varit intressant att höra hur ni har gjort.
Att fundera över:
- Vad har ni för tankar kring bedömning?
- Hur samarbetar ni för att få likvärdiga bedömningar?
- Hur kan ni utveckla bedömningskompetensen på er skola?
Beskrivning