Vi lärare har nu i två år arbetat med att differentiera undervisningen och jag, mina kollegor och självklart – eleverna har börjat landa i hur vi vill ha det.
I det här blogginlägget vill jag lyfta huvudpersonerna – barnen i min klass 24 stycken 3:eklassare, och berätta hur de valt att arbeta för att lära sig.
Att arbeta differentierat innebär att man anpassar sin undervisning efter elevernas behov, intressen och förutsättningar. Det kan ha flera positiva effekter på elevernas lärande och motivation. Jag väljer att tillsammans med eleverna ha ett nyfiket förhållningssätt till lärande och att det är ok att testa olika arbetssätt. Funkar inte ett sätt finns det många andra, och vi upptäcker att det kan vara olika hur man behöver arbeta för att lära sig olika saker, eller beroende på person. I klassrummet jobbar vi alla mot samma mål, men har olika sätt att ta oss dit. Vi har givetvis lärarledd undervisning och arbete. När det kommer till det egna arbetet väljer mina elever att jobba såhär, på till exempel en geografilektion när de får välja utifrån sina behov och förmågor.
Arbetssätt och olika stöttning
Enskilt
Hos oss väljer några elever att sitta enskilt och läsa i böcker, häften eller på datorn. Alla har lärt sig att om man ser på informationsfilm (jag lägger länkar i classroom till olika småfilmer) så pausar man när det sägs något viktigt eller intressant och gör en anteckning eller fyller i sin tankekarta. Barnen har hörlurar på för att inte störa varandra. Flera elever väljer Appwriter för att kunna lyssna igenom det de skrivit. Några behöver använda sig av stavningshjälp. Det är inte bara elever med läs och skrivsvårigheter som använder sig av digitala hjälpmedel. Många i klassen tycker om att lyssna igenom sin text innan de lämnar in den till mig.
Elever som är mycket ljudkänsliga kan behöva skärma av för att få hjälp med att hålla fokus. De får prova hörselkåpor, skärmar men som ni ser på bilden här kan man också lösa det med att få lyssna på stilla musik. Eleven på bilden har tillsammans med sin förälder satt ihop en musiklista efter att ha testat många olika varianter, och tycker sig ha hittat en bra lösning.
För att variera arbetssätten finns det ofta, småspel – laminerade kort med begreppsord eller övningar på Bingel eller skolplus att varva med när orken tryter. En del elever väljer att ha en “arbetspaus” vid datorn men arbetar ändå med samma område. Att få möjlighet att styra sitt sätt att arbeta och lära sig, hjälper eleven att utveckla sin självständighet och självreglering.
Par, tre eller grupp med vuxen
Några elever har lärt sig att de får mest energi och fokus när de arbetar i par. Man kan sitta i klassrummet eller i grupprum. De turas om att läsa texten högt för varandra och stryker under nyckelord och antecknar dem i en tankekarta innan de läser vidare.
Sakta men säkert har eleverna börjat komma på hur de ska tänka när de väljer en studiekamrat. Att välja bästa kompisen funkar inte alltid så bra. Vi resonerar tillsammans och provar oss fram. Ibland i helklass men oftare har jag och varje enskild elev ett pågående samtal om hur man lär sig och använder sin tid bäst. Några elever önskar och har stort behov av att få sitta med en vuxen så mycket som möjligt och vi försöker lösa det under lektionerna genom att en vuxen sitter med en liten grupp och den andre (när vi är två i klassrummet) cirkulerar.
Det varierar vilka som vill vara med i den lärarledda gruppen och ofta startar jag upp arbetet och sedan uppmuntrar jag eleverna att hjälpa varandra vidare så jag kan gå runt till de andra eleverna också med jämna mellanrum.
När det är lätt
Elever som har mycket lätt för sig i ett ämne kan bli uttråkade och oengagerade om de inte utmanas tillräckligt. Här kan både jag som lärare och även klasskamraterna inspirera. Det finns mastiga och kluriga uppgifter att plocka fram när man gjort “basen” eller att välja redan från början av ett område. Några elever vill välja det svåraste och att göra uppgiften tillsammans med någon eller några andra. Några vill prova själva. Barnen hjälps åt att vara experthjälpare – när man tycker något är lätt och kompisarna behöver hjälp kan de ställa upp och hjälpa till.
Det här har vi tränat sedan ettan och eleverna är vana att man hjälps åt. Dock händer det att JAG glömmer och reagerat när det står 4 elever över en uppgift och givetvis pratar med varandra. Jag frågar vad de pratar om (undrar tyst för mig själv om det verkligen har med skolarbetet att göra) och de tittar på mig som om jag inte fattar.
-Vi hjälps ju åt med uppgiften!
Just ja, det är ju det här jag vill åt, kooperativt lärande.
Här försöker jag uppmuntra alla elever att träda fram vid olika tillfällen. De kan exempelvis få berätta hur de löst en särskild uppgift, vad de upptäckt som var extra intressant eller berätta hur de resonerat tillsammans för att komma vidare när de stött på patrull. De elever som är i framkant i ett ämne, inspirerar sina kamrater när de får utvecklas och lära sig ännu mer. Spontana utrop i klassrummet när man upptäckt nåt coolt, väcker de andras nyfikenhet och det drar lärandet framåt. Att synliggöra denna positiva entusiasm leder till ökad motivation hos de flesta klasskompisar. Flera elever väljer att få extra utmaningar i böcker eller på digitala sidor som Bingel, eller Skolplus.
Tempo
Många elever i min klass vill ha mycket tid på sig för att lära sig eller arbeta i ett lugnare tempo. De vill att jag ger dem mer tid, och ibland skalar jag av vissa delar av uppgiften i samråd med eleven så eleven kan känna sig mindre stressad och ha bättre förutsättningar att lära sig.
Några jobbar på snabbt och ibland får jag dra lite i bromsen, men även här, det ska finnas fler uppgifter eller möjlighet att göra uppgiften större för dessa elever. Genom att de ges möjlighet att själva styra sin egen inlärning och får feedback på vad de behöver utveckla, kan de lära sig att ta ansvar för sitt eget lärande och utveckla strategier för att nå sina mål.
I stort sett alla IUP samtal är nu genomförda och nästan varje elev berättar att de tycker att de får uppgifter på lagom nivå i alla ämnen. Eleverna känner en frihet i att välja uppgifter på den nivå de mäktar med och vill, ibland mer, ibland mindre. De vet att jag uppmuntrar dem att utmana sig själva, men att det är helt naturligt att välja en mindre krävande uppgift när orken inte finns där. Vi är öppna med att det är en träning att hitta sina gränser, och att vi vuxna måste göra liknande val varje dag i livet. För visst kan det hamna färdigmat på bordet någon gång när livet är stressigt? Man kan inte pusha sig själv i alla ämnen, alltid, samtidigt. De resonerar och tänker kring sitt lärande på ett sätt jag inte sett förut och det har gjort starkt intryck på mig.
Jag ser att differentierad undervisning har positiva effekter på elevernas motivation, självständighet, inkludering och jämlikhet i klassrummet. Elevernas motivation har ökat genom att ge dem en känsla av kontroll och delaktighet i sin egen inlärning. Genom att ge eleverna valmöjligheter och anpassa undervisningen efter deras individuella behov kan de känna sig mer delaktiga och motiverade att lära.
Att diskutera och fundera vidare på:
- Hur kan eleverna få större inflytande över sitt lärande på era lektioner?
- Vilka arbetssätt kan ni i era klassrum erbjuda era elever?
- Hur gör eleverna sin röst hörd idag, och finns en struktur för hur ni tar deras idéer tillvara?
- Vad hade ni velat utveckla i er undervisning i dagsläget?
