Med utgångspunkt i att alla barn är unika. Unika med unika förmågor, styrkor, svagheter, känslor, tankar och personligheter behöver jag ständigt förhålla mig till ett flertal alternativ och olika metoder i min undervisning. Som lärare behöver jag arbeta för att skapa och utveckla relationer, situationer, miljöer och moment där samtliga elever ser att de utvecklas  och känner att de lyckas. I detta inlägg kommer jag att göra ett litet nedslag i en fråga som berör och som medvetet och eller omedvetet genomsyrar den dagliga verksamheten i skolan, på olika sätt och genom olika uttryck.

“Barn lär sig av att lyckas, inte av att misslyckas.”

Citatet är hämtat ur boken “Beteendeproblem i skolan” av psykolog Bo Heljskov Elvén och påståendet är kopplat till vår skolas gemensamma utvecklingsarbete med fokus på beteendeproblem i skolan. Ett utvecklingsarbete som påbörjades i inledningen av läsåret och som med jämna mellanrum har stått i fokus på våra gemensamma arbetsplatsträffar och konferenser.

Det är en skör tråd mellan “det är av misstagen vi lär oss” och “ett barn lär sig av situationer det klarar av”. Åsikterna kring huruvida det ena eller det andra är rätt eller fel skiljer sig givetvis åt. De skiljer sig bland kollegor. De skiljer sig även bland föräldrar och vårdnadshavare. Ibland snubblar jag själv på tråden, trasslar till det och  gör misstag. Misstag som påverkar mina elever negativt, framförallt elever med särskilda behov. År 2008 genomförde den holländska psykologen Anna van Duijvenvoorde en studie kring huruvida barn lär sig på samma sätt oberoende av om de lär sig av att lyckas eller av att misslyckas. Kortfattat visade studien, att barn från femton års ålder lär sig av att misslyckas, medan barn under elva år lär sig av att lyckas. Barn under elva år lär sig av händelser som avviker från det normala, som att små barn blir överraskade när de lyckas, inte när de misslyckas.

“Barn kan enbart lära sig att lära sig av att misslyckas, genom att först lyckas jättemycket.” (Hejlskov)

Enligt Duijvenvoorde har tillrättavisningar mindre effekt på lärandet än positiv feedback. Positiv feedback i form av att eleven får veta hur den ska göra för att lyckas samtidigt som jag är noga med att låta eleven få höra när den lyckas, genom beröm. Denna uppfattning delas av Heljskov som menar på att röda streck i arbetshäftet inte har någon vidare effekt på lärandet. Utan att det då är mycket effektivare att ytterligare en gång gå igenom och visa hur eleven ska göra för att sedan ge eleven nya uppgifter att arbeta med. Heljskov påtalar även att om undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov kommer eleven att lyckas och därmed lära sig. Vilket på sikt gör att eleven blir så van vid att lyckas att hen också kan börja lära sig av att misslyckas.

En viktig del av mitt yrke är att skapa förutsättningar för att alla mina elever ska lyckas och känna att skolan är en plats för dem. Det innebär att jag måste kravanpassa undervisningen utifrån samtliga mina elevers olika  förutsättningar och behov. Jag måste låta bli att skälla ut, tillrättavisa och gränssätta utan istället jobba med tydliga strukturer och bra bemötande av alla mina elever.  För skolan är en plats där alla elever ska känna att de lyckas, inte en plats att misslyckas.

Att diskutera

• Hur arbetar du för att skapa situationer där eleverna känner att de lyckas snarare än att misslyckas.
• Hur ser din syn på lärande ut? I vilka situationer upplever du att eleverna utvecklar sitt lärande vidare? I vilka situationer upplever eleverna att de utvecklar sitt lärande?
• I vilka situationer upplever eleverna att dem lyckas? I vilka situationer upplever du att eleverna lyckas?