Autism och ADHD – Tydliggörande pedagogik

Att undervisa elever med ADHD och autism är en utmaning. Som lärare behöver jag kunskaper, såväl om vad dessa funktionsnedsättningar innebär för eleven, vilka konsekvenser de får i undervisningssituationer och vilka praktiska verktyg jag som lärare behöver använda mig av för att underlätta vardagen i klassrummet och göra den mer begriplig. Jag behöver också vara flexibel, eftersom det inte finns något givet recept på framgång. Elever är individer och jag måste hela tiden vara beredd att ompröva mina rutiner och metoder för att hitta det som fungerar. Slutligen krävs ett stort mått av självdisciplin. Själv är jag i grund och botten ganska impulsiv som person och detta har jag fått arbeta mycket med. En impulsiv lärare blir oförutsägbar och oförutsägbarhet är bland det värsta som finns för en elev med autism eller ADHD.

Tydliggörande pedagogik

För att kunna möta elever med autism och ADHD, göra skolan begriplig och kompensera för de funktionsförmågor som är eller kan vara nedsatta hos dessa elever, kan man använda sig av tydliggörande pedagogik, som utarbetats inom ett statligt program i North Carolina, USA. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda sig av visuellt tydliggörande strategier, eftersom just visuellt stöd har visat sig kompensera väl för bristande funktionsförmågor hos personer med autism eller ADHD. Syftet med de visuellt tydliggörande strategierna är att skapa struktur, förutsägbarhet och förståelse för sammanhang, och i den här kontexten är det en mycket detaljerad struktur det handlar om. Detta kan göras genom exempelvis en förutsägbar arbets- och aktivitetsordning, visuella scheman eller visuellt strukturerade aktiviteter.


Klassrumsexempel

För att ge eleverna en bättre överblick över sin skoldag och skapa förutsägbarhet, utnyttjade jag till en början idén med visuella scheman och satte varje morgon upp ett schema med bilder över skoldagen. Detta visade sig dock alltför intetsägande för några av eleverna. Dessa behövde mer detaljerad information om vad lektionerna skulle innehålla för olika moment. Jag provade då att inleda lektionen med att, efter att ha klargjort syfte och mål, också berätta vad som skulle hända och skriva upp detta på tavlan. En lektion i matematik kunde till exempel börja med en kort genomgång på tavlan, för att sedan gå över till en praktisk parövning, innan det var dags för individuellt arbete i matteboken. Dessa tre moment skrev jag då upp på tavlan och hjälpte på så vis eleverna att förbereda sig på vad som skulle hända och vad de förväntades göra. Om detta har eleverna själva uttryckt sitt gillande.

Ett annat sätt att förtydliga vad som händer i klassrummet och skapa förutsägbarhet, kan vara att använda sig av kroppsspråket. Det försöker jag utnyttja i många olika situationer. När jag högläser har jag gjort till vana att stå upp så att alla ser mig tydligt och klart. Sedan förstärker jag det lästa innehållet med gester och rörelser. När jag går igenom ett arbetsschema är jag noga med att hela tiden peka på den punkt jag förklarar. När jag ger en instruktion försöker jag så långt det går att göra detta både i ord och handling. Om eleverna ska hämta en mini whiteboard, går jag själv och hämtar en samtidigt som jag säger detta.
Jag använder mig av en bjällra när jag vill påkalla elevernas uppmärksamhet (om detta och lite annat har jag skrivit i en tidigare bloggtext). Detta har jag kommit att utveckla genom att ställa mig på olika ställen beroende på vad min avsikt är. När jag plingar för att inleda eller avsluta en lektion står jag mitt framför whiteboarden, men när jag plingar för ett kort avbrott där jag t.ex. vill ge ett tips eller förtydliga en uppgift som eleverna håller på med, ställer jag mig ut mot hörnet av klassrummet. Detta för att skicka en visuell signal till eleverna om vad som kommer att hända nu. Om de tror att arbetspasset är slut och det sedan visar sig att de förväntas fortsätta arbeta, kan detta nämligen orsaka stor frustration. Ser de att jag står vid sidan vet de att det inte är meningen att de ska avsluta sitt arbete, utan bara ta en kort paus.

 

Att diskutera

  1. Undervisar du elever med ADHD eller autism? Vilka fungerande verktyg använder du dig i så fall av?
  2. I vilka olika situationer skulle du kunna använda dig av visuellt stöd för att förtydliga och förstärka ditt budskap?
  3. I vilka olika situationer skulle du kunna använda dig mer av ditt kroppsspråk för att förtydliga och förstärka ditt budskap?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *