Alla inlägg av Veronica Ranebjer

Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

För att elever ska kunna gå vidare till djupare förståelse och kunna omsätta och tillämpa sina nyvunna kunskaper i andra situationer och sammanhang krävs ytlärande, skriver Hattie, Fisher och Frey i boken ”Framgångsrik undervisning i matematik”. Ytlärning får dock inte förväxlas med ytligt lärande. Hur tränar vi i skolan för att skapa en djupare förståelse som kan omsättas i nya situationer? Vad ska jag som lärare tänka på?

Djupinlärning handlar om att du inte bara ska komma ihåg det du lärt dig, utan att förstå det och kunna sätta det i sammanhang. Djupinlärning handlar om att du söker förståelse om hur regler ska användas och varför de finns i stället för att endast memorera dem. Djupinlärning utvecklas när meningsfulla och förklarande samtal infinner sig, här kommer ytinlärning in genom att eleven kan se djupare mönster, göra generaliseringar, formulera hållbara argument och kunna ge konstruktiva synpunkter på andras resonemang genom att djupa och bredda dem. Fortsätt läsa Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

Att programmera egna spel – så mycket mer

Vi har under en tid arbetat med att göra egna spel på Scratch. För att få grunderna till hur blockprogrammeringen på Scratch fungerar så följde vi barnhack serie 1 och 2 på Youtube. Därefter var det dags att börja programmera sitt eget spel. Eleverna mötte uppgiften med stort engagemang och de var mycket entusiastiska. En del arbetade två och två andra ville göra egna spel, valet var elevernas. Vissa elever hade redan tänkt ut hur deras spel skulle byggas upp och kommit fram till vad spelet skulle gå ut på medan andra hade svårt att tänka ut spelets struktur. För att få inspiration till sina egna spel så bad jag eleverna att spel andras spel på Scratch och titta i spelet programmering. De undrade om de fick använda samma koder till sitt eget spel, och svaret är förstås ja. För att kunna använda andras koder måste eleven själv förstå hur den är uppbyggd och vilken del av koden de ska använda. Vilket leder till förståelse för hur en kod är uppbyggd, vilket var ett av målen med programmering. Fortsätt läsa Att programmera egna spel – så mycket mer

Programmering – ett steg i rätt riktning mot proaktiva medborgare

Vårt samhälle efterfrågar människor som är proaktiva och därför är det viktigt att våra elever lär sig att tänka själv och är kreativa. De behöver rustas för att bli bra problemlösare.  I kapitel ett i läroplanen står det tydligt att skolan ska främja elever till att bli aktiva, kompetenta och ansvarskännande medborgare. Hur kan då programmering stärka detta uppdrag?

Att jobba med områden som man själv inte behärskar till fullo och känner sig osäker på är ibland jobbigt och svårt att angripa. Olika svepskäl är lätt att anamma och det skjuts ofta på framtiden. Samtidigt som det kan kännas tufft är det en härlig utmaning och när målet är uppnått, så infaller sig en underbar euforisk känsla i kroppen. DEN känslan vill jag att mina elever också ska få känna när de angripit och jobbat utanför sin comfortzon. Det är min uppgift som lärare att vägleda eleverna i jakten på nyckeln till lärandet. Att hitta stegen som tar dig upp från ”The pit” som James Nottingham beskriver i sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet”. När man en gång har fått uppleva att det var okej att inte kunna med en gång utan vid hårt arbete lyckades jag ta mig fram och över hindren som jag mötte på vägen. Har du lyckats en gång, så blir det lättare nästa gång du möter en uppgift du inte kan lösa med en gång. Fortsätt läsa Programmering – ett steg i rätt riktning mot proaktiva medborgare

Tabellträning på olika sätt

Om jag väcker dig mitt i natten ska du kunna svara på 7×9!

Många med mig har nog fått det inpräntat att så väl ska man kunna sina multiplikationstabeller, till och med i sömnen. Och det finns vissa fördelar med att kunna sina tabeller mycket bra precis som  Guri A. Nortvedt vid Oslo universitet påvisar i sin artikel ”Understanding and solving multistep arithmetic word problems”.  I sin artikel beskriver hon att det finns tre faktorer som påverkar svårigheter med samspelet mellan läsandet, räknefärdigheten och arbetet med problem. En av dem var att eleverna inte mindes nödvändig sifferfakta, så som multiplikationstabeller. Därför är det viktigt att vi ger tillfällen för att träna multiplikationstabellerna effektivt så att eleverna kan utveckla sina förmågor avseende taluppfattning, att koppla dessa numeriska färdigheter till sina egna strategier. Fortsätt läsa Tabellträning på olika sätt

Grit- hur ska vi utveckla det i skolan?

Det som inte dödar, härdar!
Det som inte dödar dig, gör dig starkare!

Ordspråk som härstammar från den tyska filosofen Nietzsche ord och tankar.

Både Kelly Clarkson och Kanye West sjunger om det. Stämmer detta då? Ja, är mitt svar på den frågan men man behöver stöttning på vägen och man behöver grit för att lyckas!

I Angela Duckworth bok, ”Grit konsten att inte ge upp” konstaterar hon utifrån en stor studie som gjorts att eleverna som har mer grit avslutar sina studier mer frekvent än de elever med mindre grit. Så varför tränar inte alla skolor redan på att utveckla grit? Är det ens möjligt att träna upp grit?

Motsvarigheten till grit på svenska är ihärdighet eller ett jävlar anamma. Duckworth beskriver grit som förmågan att hålla fast vid långsiktiga mål istället för att bli distraherad. Förmågan att inte ge upp vid motgångar utan att fortsätta kämpa. En kombination av uthållighet och inre driv. Se gärna ett klipp där Duckworth beskriver grit lite kortfattat.

Fortsätt läsa Grit- hur ska vi utveckla det i skolan?