Alla inlägg av Veronica Ranebjer

Framgångsrika möten mellan elever i olika åldrar

Vilka fantastiska ungdomar jag möter på fredagsmorgon under elevens val! Eleverna går i åk 8-9 på Naverlönnskolan. De kommer glada och positiva, redo att ta sig an dagens uppgift som är att hjälpa yngre elever med sitt skolarbete. Dessa ungdomar är elever som brinner för sina ämnen och är kunniga i dessa. På vår skola kallas dessa elever för ämnesambassadörer.

En ämnesambassadör är en elev som har goda kunskaper i ämnen och som vill fördjupa sig i ett eller flera ämnen. Att kunna själv är en sak men att kunna förklara så att andra förstår krävs en helt annan förståelse och det krävs även att man kan formulera om sig så att mottagaren förstår. Här måste de äldre eleverna tänka igenom helheten kring området de förklarar och de yngre eleverna ställer frågor som gör kunskapen ställs på sin spets. Genom att förklara och förtydliga saker för andra ökar man också sin egen förståelse av innehållet, utvecklar nya perspektiv och får en bättre kognitiv förståelse. De har även ett stort hjärta och en stor portion tålamod. Fortsätt läsa Framgångsrika möten mellan elever i olika åldrar

Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Under hösten har vi fått möjlighet att arbeta i ämneslag årskurs 4-9, vilket har bidragit till att jag har börjat reflektera över om vi är tillräckligt tydliga till eleverna vad för olika moment de arbetar med i matematiken. Det visar sig att ett av de svåraste momenten för de äldre eleverna är att föra matematiska resonemang skriftligt. Genast går tankarna, har jag gett mina elever rätt förutsättningarna för att tränat detta tillräckligt? Svaret är nja… Muntligt så upplever jag att eleverna gör det ganska ofta, två och två eller så resonerar vi tillsammans, men att skriva ner sina resonemang gör vi sällan. Dessutom tror jag inte att jag har gjort mina elever tillräckligt uppmärksamma på när vi arbetar med resonemang.  Dags att ändra på detta!

Resonemangsförmåga handlar om att utveckla ett logiskt och systematiskt tänkande för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang. Det innebär att eleverna måste kunna uttrycka sig så specifikt som möjligt och det ställer dessutom stora krav på den begreppsliga kunskapen. Därför är det viktigt att eleverna får möta olika uppgifter där vi ger dem tid för att fördjupa sig och jämföra sina resultat. Fortsätt läsa Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Bilder som minnesstöd

Snapchat, Instagram och andra bildbaserade nätverk används flitigt bland barn och ungdomar. Kommunikation sker med bilder och det krävs att man kan berätta i bilder och att kunna tolka bilder. Varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan. Vad gör dessa bilder med oss?

Att använda bilder som stöd för undervisning har vi arbetat med under en längre tid på olika sätt i mitt arbetslag och jag upplever att det är ett stöd för många elever. Framför allt som en stödstruktur när det är många nya begrepp och nytt innehåll. Det finns många bildbanker och två av dem är https://widgitonline.com/ och http://bildstod.se/ som vi har prövat.

Terminen startade med fysik och rymden. Om rymdens uppkomst fick eleverna information från olika medier filmer, texter från böcker och texter på Clio Online. Vi sorterade olika små texter i tidsordning och skapade på så sätt ett händelseförlopp. Därefter fick eleverna ett A3 som var indelat i rutor. Uppgiften var att rita bilder och skriva små bildtexter till varje bild och därefter lära sig det.  Eleverna var mycket aktiva och använde sina egna referenser till att skapa sina bilder. Jag upplevde att de fick en förståelse och kunde hänga upp sin kunskap på sina bilder och på så sätt kunna återberätta universums uppbyggnad och utveckling. Deras egna bilder blev ett kognitivt stöd. Bilderna bygger upp och kompletterar språket och nya begrepp sätts i ett sammanhang.  De fick till sist med hjälp av sina bilder berätta för varandra och jämföra sina bilder och diskutera vad man kunde förändrat och justerat för att fördjupa sina kunskaper om universums uppbyggnad. Fortsätt läsa Bilder som minnesstöd

Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

För att elever ska kunna gå vidare till djupare förståelse och kunna omsätta och tillämpa sina nyvunna kunskaper i andra situationer och sammanhang krävs ytlärande, skriver Hattie, Fisher och Frey i boken ”Framgångsrik undervisning i matematik”. Ytlärning får dock inte förväxlas med ytligt lärande. Hur tränar vi i skolan för att skapa en djupare förståelse som kan omsättas i nya situationer? Vad ska jag som lärare tänka på?

Djupinlärning handlar om att du inte bara ska komma ihåg det du lärt dig, utan att förstå det och kunna sätta det i sammanhang. Djupinlärning handlar om att du söker förståelse om hur regler ska användas och varför de finns i stället för att endast memorera dem. Djupinlärning utvecklas när meningsfulla och förklarande samtal infinner sig, här kommer ytinlärning in genom att eleven kan se djupare mönster, göra generaliseringar, formulera hållbara argument och kunna ge konstruktiva synpunkter på andras resonemang genom att djupa och bredda dem. Fortsätt läsa Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

Att programmera egna spel – så mycket mer

Vi har under en tid arbetat med att göra egna spel på Scratch. För att få grunderna till hur blockprogrammeringen på Scratch fungerar så följde vi barnhack serie 1 och 2 på Youtube. Därefter var det dags att börja programmera sitt eget spel. Eleverna mötte uppgiften med stort engagemang och de var mycket entusiastiska. En del arbetade två och två andra ville göra egna spel, valet var elevernas. Vissa elever hade redan tänkt ut hur deras spel skulle byggas upp och kommit fram till vad spelet skulle gå ut på medan andra hade svårt att tänka ut spelets struktur. För att få inspiration till sina egna spel så bad jag eleverna att spel andras spel på Scratch och titta i spelet programmering. De undrade om de fick använda samma koder till sitt eget spel, och svaret är förstås ja. För att kunna använda andras koder måste eleven själv förstå hur den är uppbyggd och vilken del av koden de ska använda. Vilket leder till förståelse för hur en kod är uppbyggd, vilket var ett av målen med programmering. Fortsätt läsa Att programmera egna spel – så mycket mer