Alla inlägg av Ulrika Janér

Beskrivning

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Mitt förra blogginlägg  “Nya kursplaner – Jolly good”  handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp. 

I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Nya kursplaner – Jolly good?

Ulrika, hur ska vi göra med de ändrade kursplanerna?

Frågan ställdes av min smarta kollega under vårterminens sista KU-dag. Uppgiften för dagen var att fortsätta vårt arbete med samsyn kring bedömning av de ämnen i Lgr11 som saknar kunskapskrav för årskurs 3, det vill säga bild, engelska, musik och teknik. Jag tror jag svarade min kollega med en något frågande min. Självklart är jag medveten om den nya läroplanen, Lgr22, och om att de nya kursplanerna ska börja gälla från och med höstterminen 2022. Men i just denna processen hade den kunskapen fallit bort. Kollegorna och jag, som hade känt oss ganska nöjda med vårt arbetet så här långt, fick nu göra om – och försöka göra rätt.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good?

Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?

Pojkar presterar generellt sämre i skolan än flickor och har gjort det under en längre tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan. Detta är ett av skolans mest framträdande likvärdighetsproblem.

Texten är hämtad ur boken  “Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” av Fredrik Zimmerman. Stämmer ovanstående siffror med våra resultat i Svedala kommun? Ja, när jag tittar på en sammanställning från juni 2021 ser jag att flickorna i årskurs 9 hade cirka 25 meritpoäng högre än pojkarna. 

Titeln på boken gjorde mig nyfiken och jag bestämde mig för att ta reda på om det är något som jag kan göra redan i årskurs 1 för att få fler pojkar att lyckas i skolan. Det är ju inget nytt problem som plötsligt dyker upp i årkurs 9, utan något jag har sett i mina klasser under åren. I vårt utvecklingsarbete arbetar vi med att “det som är bra för en är oftast bra för alla”. Skulle det stämma även i det här fallet? Om man kan hitta nycklarna till en förbättring för pojkarna, skulle då även flickornas skolsituation förbättras? Fortsätt läsa Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?

Hur har vi det på nätet egentligen?

Under vårterminen har jag funderat mycket kring sociala medier och nätet. Precis som förra året märker vi på skolan en ökning av antalet konflikter och kränkningar på nätet under vårterminen i år 3.

I vissa fall märker vi pedagoger att det tisslas och tasslas ute i kapprum, i klassrum eller ute på raster. Det vi även observerat är att dessa konflikter och kränkningar, som oftast sker under elevernas fritid, följer med och fortsätter i skolan. I andra fall kontaktar föräldrar oss och berättar om händelser som skett utanför skoltid men som de förstår är bra om vi känner till. 

Att det är viktigt att reda ut vad som har hänt så att eleverna kan känna sig trygga i skolan och att de kan lägga fokus på det vi arbetar med känns självklart. Frågan är om det finns ett sätt att stötta barn och ungdomar som verkar mer förebyggande och inte är beroende av att vi vuxna råkar få veta vad som hänt? 

Fortsätt läsa Hur har vi det på nätet egentligen?