Alla inlägg av Ulrika Janér

Beskrivning

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Mitt förra blogginlägg  “Nya kursplaner – Jolly good”  handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp. 

I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Nya kursplaner – Jolly good?

Ulrika, hur ska vi göra med de ändrade kursplanerna?

Frågan ställdes av min smarta kollega under vårterminens sista KU-dag. Uppgiften för dagen var att fortsätta vårt arbete med samsyn kring bedömning av de ämnen i Lgr11 som saknar kunskapskrav för årskurs 3, det vill säga bild, engelska, musik och teknik. Jag tror jag svarade min kollega med en något frågande min. Självklart är jag medveten om den nya läroplanen, Lgr22, och om att de nya kursplanerna ska börja gälla från och med höstterminen 2022. Men i just denna processen hade den kunskapen fallit bort. Kollegorna och jag, som hade känt oss ganska nöjda med vårt arbetet så här långt, fick nu göra om – och försöka göra rätt.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good?

Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?

Pojkar presterar generellt sämre i skolan än flickor och har gjort det under en längre tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan. Detta är ett av skolans mest framträdande likvärdighetsproblem.

Texten är hämtad ur boken  “Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” av Fredrik Zimmerman. Stämmer ovanstående siffror med våra resultat i Svedala kommun? Ja, när jag tittar på en sammanställning från juni 2021 ser jag att flickorna i årskurs 9 hade cirka 25 meritpoäng högre än pojkarna. 

Titeln på boken gjorde mig nyfiken och jag bestämde mig för att ta reda på om det är något som jag kan göra redan i årskurs 1 för att få fler pojkar att lyckas i skolan. Det är ju inget nytt problem som plötsligt dyker upp i årkurs 9, utan något jag har sett i mina klasser under åren. I vårt utvecklingsarbete arbetar vi med att “det som är bra för en är oftast bra för alla”. Skulle det stämma även i det här fallet? Om man kan hitta nycklarna till en förbättring för pojkarna, skulle då även flickornas skolsituation förbättras? Fortsätt läsa Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?