Alla inlägg av Richard Linde

Långsiktig planering och några tankar om nuet!

Den här terminen har jag arbetat på ett för mig ovant sätt. Jag har varit till stor del ämneslärare och undervisat 4 grupper från år 3 i musik, bild och teknik. I tekniken hade vi tyvärr inte en så stor bank av läromedel, så redan när jag satte mig ner och började planera insåg jag att jag skulle bli tvungen att tänka om mot hur jag tidigare arbetat. Jag fick utifrån ett praktiskt läromedel, konstruktionsrör, bygga stora delar av min terminsplanering. Från att först ha känt mig aningen frågande blev jag sedan snabbt mer och mer positiv till idén. Fortsätt läsa Långsiktig planering och några tankar om nuet!

Att använda och utvärdera digitala verktyg

Jag har bytt skola, men behållit mitt uppdrag och ska även på Roslättskolan där jag nu är anställd, arbeta med digitalisering. Jag har funderat ganska mycket på digitala verktyg och hur man väljer dem under tiden jag arbetat med digitalisering både på min ”gamla” och nya skola. Med digitala verktyg menar jag datorn/surfplattan och all programvara som finns tillgänglig både i och utanför datorn/surfplattan, men även tillbehör som kameror, programmeringsverktyg, interaktiva tavlor, projektorer osv… Fortsätt läsa Att använda och utvärdera digitala verktyg

Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

För ett par år sedan hade vi i kollegiet en pågående diskussion om matematikbokens vara eller inte vara. Skulle man använda bok eller skulle man arbeta på andra sätt. Den diskussionen har dött ut och det självklara svaret är väl att det inte spelar någon roll, det är ju hur vi arbetar med matematik i stort som spelar någon roll och inte om man använder bok eller inte. Dock har jag för mig själv fört en diskussion på senare tid där jag funderar över för- och nackdelar med en digital ”matematikbok”. Fortsätt läsa Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?

På min skola har vi börjat arbeta med inkluderande lärmiljöer. I samband med detta har jag bl.a. läst ”Olika är Normen” och även tittat på programmen ”Superungar” på SVT. Det har fått mig att återigen tänka på hur vi bäst möter barn i särskilda behov.

För ca 10 år sedan arbetade vi mycket med lärstilar på skolan. Lärstilar har ju sedan dess, åtminstone hos oss, både fallit lite i glömska och även kommit att ses som ett mindre lyckat alternativ. Jag kan hålla med om att vissa delar av metoderna kring just lärstilar kanske inte är bästa vägen att gå, men när det gäller hur man tänker kring just anpassningar känner jag att det gett mig ett förhållningssätt som underlättar för de elever jag har. Jag tänker att det dels är ganska självklart att skapa förutsättningar för att mina elever oavsett vilka hinder de har ska ges redskap som underlättar för dem, och också att om dessa redskap hjälper några ska de också finnas tillgängliga för alla. Dels för att man inte behöver ha en diagnos för att ha behov, men också för att det blir mindre utpekande om alla har tillgång. Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?