Efter att ha varit med på SPSM:s utbildning om tillgänglig lärmiljö, varit på föreläsning med Malin Valsö och läst vidare i artiklar och publikationer hos Skolverket har jag nu möblerat och inrett mitt klassrum. Till saken hör att jag tar emot en klass 1 och har hamnat i ett klassrum som i alla för mig (och klassen) är nytt.
Fortsätt läsa Visuellt buller undanbedes och fria siktlinjer eftersträvas!
Den här terminen har jag arbetat på ett för mig ovant sätt. Jag har varit till stor del ämneslärare och undervisat 4 grupper från år 3 i musik, bild och teknik. I tekniken hade vi tyvärr inte en så stor bank av läromedel, så redan när jag satte mig ner och började planera insåg jag att jag skulle bli tvungen att tänka om mot hur jag tidigare arbetat. Jag fick utifrån ett praktiskt läromedel, konstruktionsrör, bygga stora delar av min terminsplanering. Från att först ha känt mig aningen frågande blev jag sedan snabbt mer och mer positiv till idén. Fortsätt läsa Långsiktig planering och några tankar om nuet!
Jag har bytt skola, men behållit mitt uppdrag och ska även på Roslättskolan där jag nu är anställd, arbeta med digitalisering. Jag har funderat ganska mycket på digitala verktyg och hur man väljer dem under tiden jag arbetat med digitalisering både på min ”gamla” och nya skola. Med digitala verktyg menar jag datorn/surfplattan och all programvara som finns tillgänglig både i och utanför datorn/surfplattan, men även tillbehör som kameror, programmeringsverktyg, interaktiva tavlor, projektorer osv… Fortsätt läsa Att använda och utvärdera digitala verktyg
För ett par år sedan hade vi i kollegiet en pågående diskussion om matematikbokens vara eller inte vara. Skulle man använda bok eller skulle man arbeta på andra sätt. Den diskussionen har dött ut och det självklara svaret är väl att det inte spelar någon roll, det är ju hur vi arbetar med matematik i stort som spelar någon roll och inte om man använder bok eller inte. Dock har jag för mig själv fört en diskussion på senare tid där jag funderar över för- och nackdelar med en digital ”matematikbok”. Fortsätt läsa Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…
I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2
