Alla inlägg av Malin Sjöberg

Att orka skriva

När jag skrev sist hade vi kommit två veckor in i vårt arbete att förändra normen i ett klassrum där allt var kaos. Det tog ungefär två veckor att förändra rutinerna så mycket att vi kunde börja ha lektioner med kvalitet. Det som fungerade bäst som lektion när jag kom var enskilda uppgifter av typen fylla i och då genom att eleverna själva bläddrade fram och tillbaka i böckerna och gjorde den sidan de själva fann intressant och oftast bara delar av den. När det blev motstånd bytte de helt enkelt till en ny sida. Det är klart att de lärde sig något, barn är ju av naturen nyfikna, men få utmanade sig att arbeta med områden de hade svårare för. Det är lättare att motivera sig att lära mer om något man redan är duktig på än det är att lära nytt i något man tycker är svårt eller mindre intressant. Detta har arbetssätt har gjort att eleverna som grupp är mycket ojämna i sina kunskaper. Det som jag först tog tag i var skrivandet. Många, framförallt pojkar, tyckte skrivandet var jobbigt. Alltså valde de bort det helt. Motståndet låg på två plan, att rent motoriskt forma bokstäver och i att man inte kunde skapa meningar. Jag som tidigare arbetat på mellanstadiet och måste jag erkänna flera gånger förfasat mig över att eleverna när de kommer upp i fyran inte kan skriva med röd tråd i berättelserna tänkte att nu gäller det att lägga grunden. Jag ska lära dem att skriva en berättelse med röd tråd. Men hur gör man det med elever som inte skriver mer än två meningar och detta under lock, pock och tvång. Är det möjligt? Jag tror det om man har höga förväntningar…. och en plan… Fortsätt läsa Att orka skriva

När normen är varje man för sig själv

Kaos!
Jag ska byta skola! Kul! Jag behöver nya utmaningar och få uppleva hur det gungar när man lär sig något nytt, inte fastna i gamla hjulspår. Men innan det är dags har jag fem veckor kvar att försöka göra skillnad i en grupp som inte blivit en grupp. Jag har fått gå in och ta över en lågstadieklass.

Jag gör vad jag vill, när jag vill och om du inte vill. Så upplevde jag klassen när jag var och besökte ett par dagar innan jag skulle bli deras lärare. Taggiga som igelkottar och beredda på kamp. Vad jag såg var: barn som rymde från klassrummet, sprang i korridorerna, flyttade runt i klassrummet, satt under bänkarna, skrek och kastade saker när man inte ville gör det som förväntades. Hotade med våld så fort man inte fick sin vilja igenom. Kaos! Fortsätt läsa När normen är varje man för sig själv

Vad säger man när man inte vet vad man ska säga?

Det senaste året har jag arbetat mycket med resonemang och diskussioner. När Lgr11 kom och jag första gången skulle göra bedömningar fastnade jag direkt på meningen : “… för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.” Hur bedömer jag det? Ger jag eleverna möjlighet att träna på detta? Vet de hur man gör? Jag arbetar med mellanstadieelever och tyckte nog i början att det var lite mycket begärt av dem. Det första jag började med var att låta eleverna regelbundet träna diskussion i samma grupper. Under en period på 5-7 veckor fick eleverna förbereda sig hemma genom att läsa utdrag ur olika böcker där huvudpersonen sattes i valsituationer eller olika dilemma. De skulle tänka efter och skriva ner hur de själva skulle valt eller gjort. Sedan fick de diskutera i sin grupp i skolan. För dem som redan var duktiga på att göra sin röst hörd gick det bra och de utvecklades i att framföra åsikter.

Fortsätt läsa Vad säger man när man inte vet vad man ska säga?

Att arbeta tematiskt eller i block är roligt, jobbigt, svårt och utmanande.

Ibland när jag sätter mig med läroplanen inför ett nytt arbetsområde blir jag helt överväldigad av allt som ska hinnas med och allt som ska utvecklas. “Jag behöver mer lektionstid om detta ska fungera”. Vi skulle läsa kroppen. Jag har lätt för att få ideer och vill så mycket. Jag vill få in verkligheten så mycket det går och att undervisningen blir så meningsfull att eleven ser hur de kan använda den i nya sammanhang och det inte bara blir en skolkunskap. Jag har också, från min tidiga lärarkarriär, med mig en hel del dåliga exempel på hur stora temaarbeten växt åt håll som varit spännande och lustfyllda, men när det var dags för bedömning tagit för mycket plats och sidospåren inte varit relevanta. Så hur gör man för att hinna allt centralt innehåll och samtidigt hinna utveckla förmågorna och gå på djupet för förståelsens skull? Den här gången gjorde vi så här: Fortsätt läsa Att arbeta tematiskt eller i block är roligt, jobbigt, svårt och utmanande.

Den dag jag inte längre är nyfiken ska jag sluta jobba som lärare.

bild matematik utelämnad faktor

Av en händelse mötte jag en kille i ettan när han satt och skulle räkna matte. Jag skulle hämta ett mikroskop i klassrummet och läraren behövde gå iväg för att hämta en bok och bad mig att stanna under tiden. Uppgiften barnen fått var att räkna vidare i sina böcker. En kille räckte upp handen och jag gick fram till honom. Han frågade inget utan tittade bara på mig och pekade ner i boken, sedan tittade han upp på mig igen och väntade.

Fortsätt läsa Den dag jag inte längre är nyfiken ska jag sluta jobba som lärare.