Alla inlägg av Malin Sjöberg

Det jobbiga samtalet

Hon ligger i sängen och gråter förtvivlat. Pappa har precis fått veta av skolans rektor att hon lagt ut en bild på sig själv i bara underkläder. Fast egentligen har hon inte lagt ut den alls utan bara skickat den till sin pojkvän. Aldrig hade hon kunnat tro att han skulle skicka den vidare till en kompis för att skryta och att denne sedan skulle lägga ut bilden så alla kunde se den. Hon skäms och det känns som om livet inte längre är värt att leva. Hennes storasyster kommer in och lägger sig i sängen bredvid henne. I samma sekund som storasyster stryker henne över kinden kommer kommentaren:

  • Fy fan va äckligt! Är hon lebb eller?

Kommentaren kommer från en av killarna i klassen och riktad till kompisen som sitter bredvid. Jag råkar sitta snett bakom och det är oklart om fler hör hans kommentar. Det tar ett tag innan jag inser vad han verkligen sa. Men killen fortsätter med nedsättande kommentarer om storasystern och det är klart över gränsen. Det är inte första gången heller förstår jag senare. Samtalet jag hade planerat om risker med att skicka bilder kommer av sig helt. Jag stänger av filmen.  Fortsätt läsa Det jobbiga samtalet

Vad gör vi nu?

När terminen startade hade vi en plan för hur vårens utvecklingsarbete skulle se ut…. men som alla vet blir inget som det var tänkt just nu. Vi har fått lära oss att leva med att ny besked och nya förutsättningar sätter nya förutsättningar. Vi har fått lära oss att prioritera det mest viktiga och att spara energin till det som måste fungera. Med det sagt som kommer här en kort blogg om hur vi har ställt om på mellanstadiet på Klågerupskolan för att klara av hög frånvaro hos elever som är hemma sjuka, hemma friska men i karantän och om personal skulle bli sjuka. Fortsätt läsa Vad gör vi nu?

Klara, färdiga, orka?

Vi har verkligen övat. Ibland upplever jag att matematiken alltför snabbt blir ett räknande och flyttande av siffror och att verkligheten inte finns lika naturligt representerat längre. Jag skulle önska att precis som min kollega Magnus skrev i sin blogg Breven hem att det kunde ske lite mer träning hemma. Inte genom ännu mer räknande, utan att det tidigt fanns situationer där matematiken var mer naturligt förekommande  vilket jag upplever fanns mer av i min barndom. Nu vet jag mycket väl att vi lever i en annan tid och att det inte går att leva i det förflutna: Ändå vill jag förklara vad jag menar. 

Fortsätt läsa Klara, färdiga, orka?

Klara…färdiga…öva!

Pennan i handen…klara… färdiga… öva! 20 minuter och minst 20 tal att räkna. 20 tal på arbetsblad så inget bläddrande behövs, vässad penna och sudd inget annat framme på bänken. Tystnad. Bara göra inget att fatta. Så lågt talområde att inte räknandet ska ta fokus från befästandet av metoden. På tavlan räknar Time-timern ner mot noll. Fortsätt läsa Klara…färdiga…öva!

Programmera mera

Under ett antal veckor har åk 5 och 6 läst teknik i samhället och programmering. Programmering är något jag verkligen tycker är roligt att arbeta med och har försökt hitta en bra struktur och nivå för. Jag har tidigare år när jag undervisat om det använt code.org, bee-bot och scratch, men har ibland upplevt att många elever, trots stor glädje och engagemang, inte fått den förståelse för programmering som jag önskat. Visst har de lärt sig olika knep och skapat spel, men jag upplever att det har slukat mer tid än vad de fått ut kunskap i slutänden. Därför ville jag testa ett nytt sätt den här gången. Fortsätt läsa Programmera mera