Alla inlägg av Linda Sonesson

Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla

Skolans traditioner är precis som den organiserade rastverksamheten, fadderverksamheten och eventuella gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser en viktig del av skolans trygghetsarbete. Om än kanske inte lika uppenbar. Kanske är så att vi inte heller alltid tänker på traditionerna som en del i vårt trygghetsarbete och därför inte fullt ut utnyttjar potentialen i dem som trygghets- och vi-skapande aktiviteter. Skolans traditioner är nämligen i sin bästa form aktiviteter som skapar relationer och stärker vi-känslan och gemenskapen på skolan. Fortsätt läsa Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla

Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull

Läsning måste få ta tid, eller kanske rättare sagt ges tid i skolan. I dagens skola, där det finns en ständig stress över allt som ska hinnas med och allt som ska bedömas, kan det för många kännas som slöseri med tid att ge just tid till läsning under lektionstid. Ett fenomen och ett problem som jag i högre utsträckning upplever på högstadiet där man som lärare endast träffar sina elever ett fåtal gånger per vecka. Erfarenheten säger mig också att läsläxor aldrig kan ersätta läsningen i skolan eftersom det alltid finns någon eller några som glömmer eller inte “hinner” öppna boken. Läsningen måste alltså få ta, eller rättare sagt ges tid i skolan. Först då visar vi eleverna hur värdefullt det är att läsa och vi ger dem också möjlighet att upptäcka böckernas värld. Fortsätt läsa Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull

Tryggare ska alla vara

Tänk vilken skillnad ett hej eller bara ett leende kan göra. Kanske är det också just det, att våra elever ska våga säga hej. Att de ska vara så trygga i sig själva och den omgivande miljön att de aldrig tvekar att säga det där lilla, men ack så värdefulla, ordet till alla, som vi som vuxna på skolan önskar att våra elever tar med sig när de lämnar skolan. Fortsätt läsa Tryggare ska alla vara

När texten engagerar

Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum.  Fortsätt läsa När texten engagerar

Körläsning – som ljuv musik i klassrummet

Det finns ingen enskild metod eller sätt som kan sägas vara den effektivaste för att träna läsförståelse och läsflyt, utan det finns många vägar dit. Avgörande är dock mängden läsning, ju mer vi läser desto duktigare blir vi. Inte så underligt egentligen för vem blir duktig på att spela fotboll eller gitarr, eller för den delen att sjunga i kör utan att träna och att träna mycket, på olika sätt men ändå med inslag av repetition, precis som när vi tränar läsning.

I skolans värld, på lektionerna tillsammans med eleverna, handlar det ofta dock inte enbart om att vi läser, och att vi läser mycket, utan också hur. Det viktiga för mig i min undervisning, oavsett om det handlar om engelska eller svenska, är att eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning, utan att vi hjälps åt. Lärare och elev, elev och elev, parvis, i större eller mindre grupper. Variationerna är inte oändliga, men de finns och variation oavsett om det handlar om gruppindelning eller hur vi läser är ofta viktiga för att skapa glädje och motivation. Fortsätt läsa Körläsning – som ljuv musik i klassrummet