Att undervisa i stavning är kanske egentligen bara att bedriva en god undervisning i svenska. Ingredienserna och förutsättningarna finns där redan: Som lärare har du kanske ofta ett läromedel till ditt förfogande, som tar upp stavingsregler. Du låter dina elever läsa, såväl gemensamt och högt som enskilt och tyst, och de skriver säkert 
texter och bearbetar dessa. Allt detta bör leda till att eleverna tränar upp sin förmåga att stava, men trots att dessa moment förstås finns med i min svenskundervisning också, var jag inte nöjd med nivån på mina elevers stavningsförmåga. Det kanske inte heller var så konstigt. Att föreställa sig att saker och ting ska sköta sig lite grann av sig själv är sällan bra pedagogik. Det är när vi är på tårna och riktar strålkastarljuset mot just det vi vill utveckla, som utveckling också sker. Jag behövde alltså fokusera tydligare på direktundervisning i stavning och så föddes undervisningsmomentet ”Dagens ord”.
Alla inlägg av Joakim Nilsson
Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!
Om jag i början av min lärarbana hade fått lista mina styrkor som lärare, hade jag nog ganska snabbt skrivit ”verbalt stark”. Precis som många andra lärare gillar jag att prata. Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i både tal och skrift och har inga problem med att hålla långa utläggningar inför andra människor. Det är väl ändå något man har nytta av som lärare?
Det tog mig några år, men idag måste jag tyvärr säga att det där i 
bästa fall är en sanning med modifikation. I sämsta fall skulle jag nog kunna säga att min verbala styrka är en av mina stora svagheter som lärare. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att min svada emellanåt kan sabotera en del elevers möjlighet att förstå och prestera i skolan.
Fortsätt läsa Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!
Autism och ADHD – Tydliggörande pedagogik
Att undervisa elever med ADHD och autism är en utmaning. Som lärare behöver jag kunskaper, såväl om vad dessa funktionsnedsättningar innebär för eleven, vilka konsekvenser de får i undervisningssituationer och vilka praktiska verktyg jag som lärare behöver använda mig av för att underlätta vardagen i klassrummet och göra den mer begriplig. Jag behöver också vara flexibel, eftersom det inte finns något givet recept på framgång. Elever är individer och jag måste hela tiden vara beredd att ompröva mina rutiner och metoder för att hitta det som fungerar. Slutligen krävs ett stort mått av självdisciplin. Själv är jag i grund och botten ganska impulsiv som person och detta har jag fått arbeta mycket med. En impulsiv lärare blir oförutsägbar och oförutsägbarhet är bland det värsta som finns för en elev med autism eller ADHD.
Öppna dörren till litteraturens värld!
Jag har alltid gillat att läsa. Mina läsvanor har gått lite upp och ner i perioder (ner under studietiden, upp under föräldraledighet, tex) men intresset och viljan att läsa skönlitteratur, lyssna på ljudböcker, diskutera böcker med andra, se författarintervjuer på tv och läsa bokrecensioner har alltid funnits. Detta intresse låg också delvis till grund för mitt beslut att utbilda mig till lärare. Jag drömde om att få smitta barn och ungdomar med mitt litteraturintresse och göra läsande personer av dem.
Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet
Vilka framgångsfaktorerna är för ett gott ledarskap i klassrummet har det skrivits en hel del om. För ett kort tag sedan läste jag om en norsk studie där forskarna hade filmat och närstuderat 100 lärare i deras klassrum. Syftet var att få syn på vad särskilt framgångsrika gör som är bra och detta utifrån tre kategorier: Emotionellt stöd, Klassrumsorganisation, samt Inlärningsstöd. När jag läste artikeln började jag fundera på om jag kunde använda forskningsresultaten för att utveckla mitt eget ledarskap i klassrummet. Hur bär man sig åt för att som enskild lärare utnyttja skolforskning för att vässa sin egen yrkesutövning egentligen?
Fortsätt läsa Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet