Alla inlägg av Joakim Nilsson

Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus. Fortsätt läsa Så kan vi bygga bärande relationer

Bärande relationer – men vart bär de hän?

Relationell pedagogik. Relationen först! Varför pratas det så mycket om relationer i svensk skola?

Goda relationer mellan lärare och elev ses idag som något mycket positivt. “Bärande relationer” omnämns ofta som en av de viktigaste förutsättningarna för lärande i klassrummet och förmåga till relationsskapande anses vara en viktig kompetens att besitta för en lärare.Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation. Det är därför en viktig del för arbetet med att främja studiero” kan man tex läsa på Skolverkets hemsida, och det betvivlar jag inte för en sekund. Jag skulle till och med vilja sträcka mig så långt som att säga att det svenska skolsystemet numera helt och hållet bygger på relationer. Detta är dock inte oproblematiskt. Jag ska i två bloggtexter ge min syn på relationer i klassrummet och hur dessa kan byggas på ett klokt och verkningsfullt sätt. Den första delen ska handla om de risker jag ser vid relationsbyggande.

Fortsätt läsa Bärande relationer – men vart bär de hän?

Historiska utvecklingslinjer

Varför ska vi lära oss detta? Vad har jag för nytta av historia? Två inte helt ovanliga frågor från eleverna.  Ett svar bland många skulle kunna lyda: “Genom att veta vad som hänt och hur människor levt genom historien kan vi se åt vilket håll saker utvecklat sig och det kan ge oss en vink om vad som väntar i framtiden. 

Det här perspektivet hittar vi också i läroplanen. I kunskapskraven står att eleven ska kunna undersöka utvecklingslinjer inom kultur, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan tidsperioder. De ska också visa hur någon av utvecklingslinjerna påverkat vår samtid. Hur det ska se ut i klassrummet när eleverna gör detta är något jag brottats mycket med och som vi också diskuterat i ämneslaget på skolan. Det är inte ett helt enkelt kunskapskrav att se framför sig, men så här såg det ut när vi tog oss an utvecklingslinjer i årskurs 6.

Fortsätt läsa Historiska utvecklingslinjer

Från tråkiga krumelurer till historisk teater

Jag brukar försöka undvika att inleda lektioner med att säga “Idag ska vi läsa”. En bild, en utmanande frågeställning, ett provocerande påstående eller en kort aktivitet fungerar ofta bättre för att väcka elevernas intresse. Men förr eller senare blir det ändå min uppgift att meddela eleverna att “det här ska vi läsa vidare om nu” och det meddelandet möts ofta av tunga suckar. Varför tar det emot så att läsa? Och vad kan en lärare göra åt saken?

Fortsätt läsa Från tråkiga krumelurer till historisk teater

Elever i behov av särskilt god undervisning

I mitt förra blogginlägg skrev jag om elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven och som kanske behöver någon typ av stöd eller anpassning av undervisningen för att lyckas i skolan. Den bloggtexten (som du kan läsa här) handlade egentligen rätt mycket om vad vi INTE bör göra. Om saker vi ibland gör som jag tror är meningslösa eller i värsta fall direkt dåliga för elevernas utveckling. Så vad tycker jag då att vi bör göra i stället?

Fortsätt läsa Elever i behov av särskilt god undervisning