Alla inlägg av Jelena Lazic

Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna

Vi, personalen på Spångholmsskolan, gläds gemensamt åt Lgr 22 – att elevens sämsta bedrift inte längre ska fastställa hela betyget. Nu ska istället lärarens helhetsbedömning få avgöra. Äntligen kan, och ska, lärarens totala bedömning ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper vilket förhoppningsvis flyttar fokus från de gamla kunskapskraven till just elevernas kunskap. Vi kan i förlängningen även låta eleverna få uppleva att de inte är i skolan för att bedömas utan för att lära. I bästa fall kan vi samtidigt få bort betygsstressen. Visst är betygen viktiga, till exempel för att eleverna efter årskurs 9 ska kunna få en behörighet till gymnasiet, men framförallt är det väl för att följa elevernas kunskapsutveckling samt för att utvärdera och för att ytterligare utveckla undervisningen? Fortsätt läsa Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna

Skolans centrala roll i frågor som rör HBTQI

Edward Summanen, socionom, genusvetare och författare, skriver på ne.se om att det återkommande i såväl ungas berättelser som i forskning och rapporter pekar på att skolan har en central roll i frågor som rör HBTQI-personer. Han konstaterar att unga HBTQI-personer mår sämre än genomsnittet. Några av exemplen som nämns i blogginlägget är att HBTQI-personer upplever stress, ångest, suicidtankar eller nedstämdhet. Särskilt unga transpersoner och unga bisexuella cistjejer uppvisar hög andel ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök. Sorgligt nog bekräftas hans slutsatser av en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Utöver självmordstankar och än värre självmordsförsök så känner sig eleverna  också mindre trygga i skolan och utsätts i högre grad än andra för mobbning, orättvis behandling och hot. Nära en av fem unga HBTQI-personer har någon gång funderat på att ta sitt liv. Detta är tyvärr en verklighet även på vår skola. Elever som mår dåligt eller som har mått dåligt detta läsår är också elever som känner att de inte passar in i normen och som hanterar detta på ovan nämnda ohälsosamma och farliga sätt. Det är en svår och krävande verklighet som måste åtgärdas. Att det ska göras är en självklarhet, “huret” blir utmaningen.  Fortsätt läsa Skolans centrala roll i frågor som rör HBTQI

Allt behöver inte ta så lång tid.

Förra terminen, ht -21, fick vi av kommunen tilldelat ett arbetsområde, vi lärare och elever skulle arbeta med trafik och trafiksäkerhet på ett åldersanpassat sätt med alla våra elever. Samtidigt hade vi på Spångholmsskolan även ett trygghetsarbete igång. Vi hade och har trygghet som ett SKA-mål på vår skola då vi uppmärksammat, bland annat efter enkäter, att vi behövt höja elevers känsla av trygghet. Denna insikt resulterade i många aktiviteter på skolan såsom uppstarten av ett trygghetsteam, trygghetsenkäter, trygghetsvandringar samt ett inkluderande av samtliga klasser och elevråd i skolans trygghetsarbete. Dessutom skulle vi lärare aktivt arbeta efter konceptet “alla elever är allas elever” och arbeta mer årskursövergripande. Jag kände direkt att jag ville koppla ihop mellan- och högstadiet på något sätt men hur skulle jag hinna göra detta samtidig som att planera för och genomföra ett trafikområde? Dessutom hade jag utöver detta också ett terminsmål för mina elever, att höja motivation och engagemang i klassrummet genom klassikern “verkliga mottagare”.  Fortsätt läsa Allt behöver inte ta så lång tid.

Sokratiska samtal i historia?

För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig.  Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla. Fortsätt läsa Sokratiska samtal i historia?

Bedömning, bedömning, bedömning… Det är bara prov, prov, prov…

Jag har detta läsår tagit emot två nya sjuor som jag ska undervisa i samtliga SO ämne. Det bästa med att ta emot nya sjuor är känslan av nystart. Nu ska allt det som inte fungerade med förra “årskullen” utvecklas och förbättras. Nya planeringar görs vilka ska vara ännu mer explicita, mer motivationshöjande, det ska in mer kooperativa inslag i klassrummet, differentiering, mer texter med lästräning etc etc…

Därför la jag i början av terminen mycket tid på syftestexten av kursplanen. Eleverna fick inledningsvis fundera över varför vi egentligen läser religion i skolan. Det blev mycket intressanta gruppdiskussioner som vi lyfte i helklass och det mest intressanta var att i stort sett alla eleverna kom fram till det som står i kursplanen, framför allt det som sammanfattas i meningen nedan: Fortsätt läsa Bedömning, bedömning, bedömning… Det är bara prov, prov, prov…