Alla inlägg av Gustav Björk

Skapa goda relationer i klassrummet.

En trygg relation mellan lärare och elev är grunden för att undervisningen ska fungera. Jag arbetar stenhårt för att få en bra relation med mina elever eftersom jag är övertygad om att en bra relation är grunden för ett trivsamt klassrum och en bra pedagogisk situation där eleverna har en vilja att lära. Gemenskapen i  mitt klassrum är viktig, och jag tror att varje lärare har möjlighet att bygga upp en grundläggande känsla av gemenskap med hjälp av relationer. För att jag ska lyckas med detta är det viktigt att jag visar att varje elev i klassen utgör en länk, men även att hela klassen har betydelse. I den här bloggen beskriver jag några tips på hur jag arbetar för att skapa en relation till mina elever.

  • Humor och glädje
  • Positiv förstärkning
  • Omtänksamhet
  • Trygga elever

Fortsätt läsa Skapa goda relationer i klassrummet.

Problemlösningsstrategier

Jag har under en tid arbetat med olika problemlösningsstrategier med mina elever.

Matematiska problem är, till skillnad från rena rutinuppgifter, situationer eller uppgifter där eleverna inte direkt känner till hur problemet ska lösas. I arbetet med matematiska problem måste eleverna i stället undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning. Man kan använda en mängd olika strategier för att göra beräkningar och förstå och lösa problem i matematik. En strategi kan vara ett sätt att ta sig an ett problem.

Strategierna jag har använt med mina elever utgör olika sätt att ta sig an problemet eller delar av problemet. Dessa strategier fungerar naturligtvis olika bra för olika problem. Eleverna märker snabbt vilken strategi de använder mest och behärskar. För att mina elever ska kunna bli duktiga problemlösare i matematik är det viktigt att de utvecklar bra strategier. Strategierna jag har använt mig av är:

– Rita en bild
– Gissa och prova
– Gör en tabell
– Arbeta baklänges
– Använd praktiskt material

Fortsätt läsa Problemlösningsstrategier

Anpassa undervisningen

Utgångspunkten för min undervisning är att alla elever ska nå målen. En del elever kommer nå målen snabbare än andra och med bättre resultat. För andra tar det längre tid att nå målen. Alla elever har inte samma förutsättningar när de går i skolan. I skollagen står det att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de, utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Jag tycker det är en väldigt svår utmaning att pedagogiskt anpassa all min undervisning till alla elevers nivåer.

Vad gör jag då med de elever som inte når målen? 

I det här inlägget beskriver jag ett par strategier som jag anpassar min undervisning för mina elever och deras olika förutsättningar.

  • Lagom svåra uppgifter
  • Realistiska och mätbara mål
  • Kommunikation med eleverna

Fortsätt läsa Anpassa undervisningen

Träna uthållighet

Jag har under en tid försökt utveckla mina elevers inställning till lärandet. Jag vill att mina elever ska förstå att de måste anstränga sig för att bli bättre på något. Mina elever ska ha förmågan att ta sig an nya utmaningar och att ha tålamod och uthållighet att fortsätta i sitt arbete trots att de ibland misslyckas och inte förstår.

Carol Dwecks forskning kring mindset visar att kunskapsinlärning har väldigt lite med intelligens att göra. Det handlar om uthållighet och elevens förmåga att ta sig sig an nya utmaningar. När man har ett dynamiskt mindset ser man misstagen som en del av lärandet, man orkar anstränga sig lite mer, och man utvecklar förmågan att växa av konstruktiv feedback. Det har även visat sig att intelligensen ökar hos individer som använder sig av ett dynamiskt mindset eftersom hjärnan förändras när man vågar utmana sig själv i sitt lärande. Här kan ni se ett tedtalk där Carol Dweck beskriver kraften att tro att du kan bli bättre. I den här bloggen beskriver jag hur jag tränar mina elever i uthållighet och förmågan att inte ge upp.

Fortsätt läsa Träna uthållighet

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang