Alla inlägg av Cornelia Falkentoft

Lärare i tyska och engelska på Naverlönnskolan.

Alla goda ting är tre. Studierons tre förutsättningar!

Didaktik – Ledarskap – Relationer ⇒ Studiero

På agendan för vårt systematiska kvalitetsarbete, SKA, står Studiero som ett prioriterat mål för läsåret. Inget nytt precis, ett viktigt tema på alla skolor alltid. Men det självklara är inte så självklart, utan är tolkningsbart, situationsbetonat och mångfacetterat. I detta inlägg utgår jag från vår profession, alltså lärarens perspektiv.

Skolverkets definition av studiero är:

”att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen”.

Kan man egentligen åstadkomma studiero för alla? Finns det råd att ge? Finns det verktyg? Finns det en röd tråd?

Ja, det finns det. Varje lärares personlighet är förvisso en stark faktor i dennes profession men det finns ledstjärnor och tips att ge.

På min arbetsplats har vi genom diskussioner, enkäter m.m. utkristalliserat vissa begrepp som ledord för vårt arbete. Jag nämner tre, …så klart:

  • Mål (alla vet vad som ska göras)
  • Struktur (lektionsstart/-avslutning, planering, presentation av lektionen)
  • Respekt (relationerna alla emellan, elever som personal)

Jag har tittat igenom mina inlägg och många relaterar till någon form av klassrumsatmosfär som ska kunna bidra till ökad studiero. Så jag behöver inte skriva ett inlägg till. Däremot har jag valt ut tre inlägg som jag kanske kan låta vara ett exempel vardera på trion ”didaktik-ledarskap-relationer” samtidigt som jag binder ihop dem till en enhet, för den ena kan i längden inte isoleras från de andra.

Didaktik:
Nalle Puh säger så här: ”Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.”

Jag tror att många av våra ”störiga” elever känner just så. De har – trots genomgång – inte förstått vad de ska göra och känner ingen delaktighet kring situationen de befinner sig i. Eller så tycker de att det verkar för jobbigt att börja ”klättra uppför kunskapens berg”. De kan vara fler än en, så vem ska jag börja hjälpa? Vem ska vänta och vad händer under tiden? Mina tips: skynda långsamt vid genomgången av Dlektionsinnehållet. Gör den tillsammans, interagerande! Ge något exempel! Sätt upp differentierade små delmål som går att nå under lektionstiden. Och ha alltid med i beräkningen att vissa inte har, vad vi kallar nödvändigt material, med sig.

Om du vill, läs inlägget ”Fungerande rutiner – välbefinnandets profit”.

 Ledarskap:
Alla elever, påstår jag, är från början nyfikna på mig som ny lärare. Det gäller att utnyttja denna nyfikenhet. Men det innebär också, att jag måste skapa och bevara en egen vilja att vara ambassadör för just nyfikenhet och intresse. Jag kan bara rekommendera att hela tiden reflektera runt den egna yrkesskickligheten, att inte fastna i Lärarlegitimationens ”nu är jag färdigutbildad-tanken” eller ”orkar inte, har för mycket att göra-varianten”.

En negativ upplevelse kan sänka ens entusiasm, det vet jag, men ledarskapet är en del av vår profession, så jag får kraft av det, reflekterar som sagt, ändrar på nånting.

Om du vill, läs inlägget “Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare”

Relationer:
Nu kommer det svåraste. Hur ska man kunna ge tips om skapandet av relationer, om konsten att arbeta fram ömsesidig respekt? Vi är ju alla så olika. Det som fungerar för mig, är kanske en kollega helt främmande inför. Sant! Men det finns grundläggande likheter, som vi människor har gemensamt. Den jag tänker främst på är att vi tenderar att ta situationer personligt och inte sakligt. Tänk bara om jag skulle sitta i personalrummet med en kopp kaffe och någon ivrig, väldigt mycket arbetande kollega går förbi för andra gången, och säger: ”Nämen, sitter du här ännu?” Uuugh, tänker jag, va’…? Det blir personligt direkt, eller hur? (Skojar lite!)
Insikten om skillnaden mellan sak och person har givit mig ett verktyg att möta de eleverna på, som straffar ut sig själva och ofta stör harmonin i klassrummet.

Om du vill, läs inlägget ”Självsaboterande handlingar hos pojkar…”

Att diskutera:

  • Hur definierar du/ni studiero på din arbetsplats?
  • Hur arbetar du/ni för att lyckas gemensamt?
  • Hur väl fungerar de tre delarna för just dig: didaktik-ledarskap-relationer?

Text i kontext – en tydlig start ger mersmak

Förra gången slutade jag med orden:
“Tysklektionen flöt sedan på i lagom takt. Även det kräver att läraren är fortsatt alert och målmedveten…”

Då tänkte jag inte på att fortsättning skulle följa direkt i nästa blogg, men den där tysklektionen i åk 7 var inget dumt exempel att hålla sig kvar vid. Tänk nu inte att detta bara är för tysklärare. Det handlar om allmän lärarkunskap för alla oss lärare. Fortsätt läsa Text i kontext – en tydlig start ger mersmak

Fungerande rutiner – välbefinnandets profit

Har ni läst mina två tidigare inlägg? Då har det inte undgått er, att Helena Wallbergs bok ”Lektionsdesign” har spelat en stor roll på min skola under mer än ett läsår. Vi bestämde oss för att skynda långsamt och låta varje kapitel få ha sin tid under årets KU-dagar. Vi är inte riktigt klara än men med facit i hand har vår skola (i alla fall  åk7-9) profiterat från de ”guldkorn” i boken som vi valde att betona och implementera. (Jag bortser här från distansundervisningen och skriver om den fysiska verkligheten.)  Till exempel har begreppen ”rutiner” och ”ritualer” fått ta plats. Fortsätt läsa Fungerande rutiner – välbefinnandets profit

Lektionsdesign i cyberspace, del 2

Efter några veckors fjärrundervisning hade alla blivit vana vid “den nya skolan”. Vi kom snabbare igång, de nya rutinerna var inarbetade. Olika – om än inte särskilt många – arbetsmetoder var inövade och frågorna började avta efter genomgångar och missförstånden blev färre. Eleverna tog sig an sina arbetsuppgifter. Eftersom det i mitt fall rör sig om språkundervisning, låg läsförståelse, glosträning, skriftliga och muntliga övningar i fokus. Fortsätt läsa Lektionsdesign i cyberspace, del 2

Lektionsdesign i cyberspace? del 1

Under hela läsåret har vi på vår skola – corona pandemin till trots – fortsatt att utveckla, analysera och omsätta Helena Wallbergs handbok “Lektionsdesign”. Visserligen har vårt utvecklingsarbete bromsats på grund av pandemin, men ändå har vi läst och förberett åtskilliga frågeställningar anpassade till vår vanliga verksamhet. Vi  har till och med i viss mån hunnit med lektionsobservationer hos varandra med “Lektionsdesign” som bas. 

Alla kunde vi dra våra guldkorn ur boken och förbättra strukturerna i vår undervisning. Men sedan hände någonting. Distansundervisning!

Jag har skrivit ganska många blogginlägg vid det här laget och i dem är det fysiska klassrummet ofta en central punkt. Där känner jag mig trygg med den professionalism som jag har byggt upp med åren. När beskedet om distansundervisning kom, kände jag lite “hej och hå, hur ska det gå”. Frågor dök upp. Här är två. Fortsätt läsa Lektionsdesign i cyberspace? del 1