Alla inlägg av Bengt Christensson

När lärandet blir synligt – uppföljningsfrågor vid lektionsslut

Efter några år i yrket slogs jag av att eleverna genomförde sin lektion utan större eftertanke. När jag släppte klassen var de flesta redan i ett annat universum. Detta utan att tänka så mycket på vad som blivit gjort (eller inte gjort) under lektionen. Tiden att reflektera över vad just avslutat arbete inneburit fanns inte – eller rättare sagt – gavs inte. Jag började fundera över kvaliteten på min undervisning. Var mina lektioner något som man hastade till och hastade från utan större reflexioner. En lektion bland alla andra lektioner under en skolvecka bland alla andra skolveckor under en termin bland alla andra terminer. Det var här jag insåg att något måste ändras i min undervisning.

Fortsätt läsa När lärandet blir synligt – uppföljningsfrågor vid lektionsslut

Första mötet bildar norm

Vi har gått och tittat på varandra ett tag, eleverna i min blivande elevgrupp och jag. Vi har sett varandra i matsalen, på skolgården och på andra ställen i skolans miljö som ligger utanför klassrummet. Båda parter vet att snart kommer dagen då vi möts på riktigt.  Så blir det ny termin, stunden kommer då klassrumsdörren öppnas och jag står öga mot öga med för mig okända men förväntansfulla nioåringar. Vad kommer att hända? Hur kommer det att fungera med en ny lärare? Är han sträng? Vilka spelregler gäller? Får man ha kepsen på?  Förväntningar och nyfikenhet från båda parter präglar stämningen. Atmosfären känns som om man kan ta på den.  Alla – verkligen alla elever blickar nyfiket men avvaktande på mig och undrar hur jag kommer att starta lektionen!

Fortsätt läsa Första mötet bildar norm

En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Vi stod där med en nybyggd skola, nyanlagd skolgård, ny utrustning och nya läromedel.  Framför oss hade vi uppgiften att bygga de mjuka värdena med våra elever typ ansvar, gemenskap, tillit, självförtroende, harmoni, trygghet, traditioner, m.m.

Till våra traditioner ville vi ha en värdig avslutning på såväl höst- som vårtermin. Även luciafirande kändes som ett måste. Där låg ribban inledningsvis, en nivå som snart kom att stiga när vi efterhand nådde nya delmål.

foto: Bengt Christensson

En bit in på första terminen ville eleverna ha ett event, en möjlighet att sjunga, spela och uppträda för resten av skolan. Vi riggade en enkel scen i den nybyggda idrottshallen. Som spotlights fungerade två vanliga läslampor som placerades på golvet alldeles nedanför scenen. Ljudet spreds från en liten gitarrförstärkare. Eleverna gjorde bra ifrån sig på scenen men det mesta runtomkring i form av utrustning saknades. Där börjar historien om våra event som – med elevernas hjälp – sedan skulle utvecklas till betydligt större format.

 

Fortsätt läsa En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Att dokumentera systematiskt

Det är i slutet av terminen och det är dags att göra bokslut. Du ska betygsätta dina elever och plockar fram allt tillgängligt underlag för bedömning. Det finns nerskrivet resultat från prov, inlämningar och annat skriftligt. Det känns tryggt. Men hur ser det ut i övrigt?  Hur har eleven drivit sitt arbete framåt? Hur har det gått med den muntliga delen?  Hur presterade eleven under terminens början? Vilka extra åtgärder har du satt in på Stina som riskerar att inte nå målen?  När hade du samtalet med Viktors mamma angående hans situation?  Frågorna hopar sig och insikten kommer att du kanske inte har den fulla kontroll som du borde ha eller trodde dig ha. Efter viss självransakan bestämmer du att du nästa termin ska dokumentera mer systematiskt. Men hur gör man då?

Fortsätt läsa Att dokumentera systematiskt