Alla inlägg av Bengt Christensson

En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Vi stod där med en nybyggd skola, nyanlagd skolgård, ny utrustning och nya läromedel.  Framför oss hade vi uppgiften att bygga de mjuka värdena med våra elever typ ansvar, gemenskap, tillit, självförtroende, harmoni, trygghet, traditioner, m.m.

Till våra traditioner ville vi ha en värdig avslutning på såväl höst- som vårtermin. Även luciafirande kändes som ett måste. Där låg ribban inledningsvis, en nivå som snart kom att stiga när vi efterhand nådde nya delmål.

foto: Bengt Christensson

En bit in på första terminen ville eleverna ha ett event, en möjlighet att sjunga, spela och uppträda för resten av skolan. Vi riggade en enkel scen i den nybyggda idrottshallen. Som spotlights fungerade två vanliga läslampor som placerades på golvet alldeles nedanför scenen. Ljudet spreds från en liten gitarrförstärkare. Eleverna gjorde bra ifrån sig på scenen men det mesta runtomkring i form av utrustning saknades. Där börjar historien om våra event som – med elevernas hjälp – sedan skulle utvecklas till betydligt större format.

 

Fortsätt läsa En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Att dokumentera systematiskt

Det är i slutet av terminen och det är dags att göra bokslut. Du ska betygsätta dina elever och plockar fram allt tillgängligt underlag för bedömning. Det finns nerskrivet resultat från prov, inlämningar och annat skriftligt. Det känns tryggt. Men hur ser det ut i övrigt?  Hur har eleven drivit sitt arbete framåt? Hur har det gått med den muntliga delen?  Hur presterade eleven under terminens början? Vilka extra åtgärder har du satt in på Stina som riskerar att inte nå målen?  När hade du samtalet med Viktors mamma angående hans situation?  Frågorna hopar sig och insikten kommer att du kanske inte har den fulla kontroll som du borde ha eller trodde dig ha. Efter viss självransakan bestämmer du att du nästa termin ska dokumentera mer systematiskt. Men hur gör man då?

Fortsätt läsa Att dokumentera systematiskt

Bekväm med begrepp

Det finns i grundskolan ett flertal ämnen där begreppen intar en särställning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna. Eleven möts av en sal, en lärare, ett ämne där förståelse för ämnets speciella ord är en förutsättning för lärande. Eleven förväntas här använda sig av ord som vanligtvis inte dyker upp vare sig i andra ämnen eller i vardagsspråket.

foto: Bengt Christensson

Vid utvecklingssamtal möts jag ofta av att eleven vill bli säkrare på begreppen i ett eller flera ämnen, kanske NO, kanske SO, ibland matte eller slöjd. Det blir svårare att kommunicera ämnet om inte båda parter behärskar begreppen. Både i mötet lärare – elev men också elev – elev.  Begreppen utgör ibland en förutsättning för elevens förståelse av ämnet. Men hur jobbar vi pedagoger för att komma förbi begreppsinlärning som ett hinder istället för som språngbräda till vidare kunskaper?

Fortsätt läsa Bekväm med begrepp

Aktiv elev – men effektiv?

Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.

Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.

Fortsätt läsa Aktiv elev – men effektiv?