Alla inlägg av Anne-Christine Samuelson

Jag är legitimerad mellanstadielärare och dramapedagog, undervisar detta läsåret i svenska, engelska och drama.

Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

Välkommen till andra delen i denna bloggserie som handlar om processdrama som är en genre inom dramapedagogiken där man jobbar utifrån ett tema som man vill utforska ur olika perspektiv via olika infallsvinklar och dramametoder.

En av metoderna “Lärare i roll” , skapad av  den engelska dramaläraren  Dorothy Heathcote, beskrev jag lite mer ingående i min förra blogg. “Lärare i roll” – spelar roll. Läraren gestaltar en karaktär och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet/temat. Eleverna får  använda sin fantasi för att improvisera  kring till exempel en historisk händelse.  Efter rollspelet går lärare och elever ut ur sina roller och det är dags för reflektion av det perspektiv på händelsen man upplevde i rollen. Fortsätt läsa Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

“Lärare i roll” – spelar roll

”Lärare i roll” är en metod som jag använt mig av i undervisningen under lång tid, mina elever har främst mött historiska personer som t.ex Gustav Vasa, Nils Dacke, Guy Fawkes, HC Andersen. Ibland som en uppstart av ett arbetsområde, ibland kommer personen in under arbetets gång då eleverna får omsätta sina nyvunna kunskaper i mötet med personen.

Metoden är skapad av den engelska dramaläraren Dorothy Heathcote som med sitt nytänkade  utvecklade nya kreativa  vägar hur man kan arbeta ämnesövergripande med  dramapedagogiken  inom skolan.  Läraren gestaltar någon och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet. Fortsätt läsa “Lärare i roll” – spelar roll

Att skapa goda förutsättningar

I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren.  Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.” 

Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ?                                                          På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp: Fortsätt läsa Att skapa goda förutsättningar

Drama som drivkraft

Drama betyder handling och är ett sätt att lära genom att aktivt identifiera sig med fiktiva karaktärer. Engagemang skapas hos eleverna  när de med hjälp av kropp, röst, fantasi och föreställningsförmåga får utforska och undersöka teman, händelser och relationer mellan människor och kan uttrycka sig på nya sätt i sitt kunskapande.

Eftersom jag även är dramapedagog använder jag ofta drama som metod i undervisningen vilket och skapar glädje, lust, sammanhang och utveckling! Att få dela med sig av sina kunskaper och inspirera kollegor och studenter är väldigt stimulerande och var en starkt bidragande orsak till att jag ville bli förstelärare.  Fortsätt läsa Drama som drivkraft

Funderingar kring den fysiska lärmiljön – möjligheter och begränsningar

Mitt klassrum är speciellt- vi har ena halvan av ett stort klassrum som delats av med en vikvägg, vilket gör utrymmet lite mindre än många andra klassrum på skolan.  en hel del ljud sipprar också igenom vikväggen från det intilliggande klassrummet.

Med det sociokulturella perspektivet som dominerande lärandeteori bygger ju undervisningen på daglig interaktion, ibland blir ljudvolymen ganska hög vid de kommunikativa övningarna.

I läroplanens mål och riktlinjer sägs det tydligt att undervisningen ska anpassas efter elevernas förutsättningar och behov, miljön är dock sparsamt omnämnd, inga speciella nationella regler finns för skolbyggnadernas utförande, den lokala variationen är stor. Det som finns är ju trender på arkitektkontoren, ofta får funktion stå tillbaka för arkitekternas vision. Fortsätt läsa Funderingar kring den fysiska lärmiljön – möjligheter och begränsningar